Sexleksaker i minibaren

Igår kunde man i SvD läsa om ett hotell som har infört sexleksaker på rummet. SvD:s ledarblogg reagerar på att polisen hävdar att det är prostitutionsglorifierande. Gustav kommenterar den jätteunderliga Ecpatkommentaren.

Då tänker väl jag hänga upp mig nåt annat då. Nämligen:

Även när barnfamiljer besöker hotellet brukar man rensa rummen från sexleksaker.

Jag känner att det här är ett fall av min superkraft att märka elefanter i rum, alternativt överproblematisera. I artikeln står det att sexattiraljerna är ett nytt bidrag till innehållet i minibaren, och jag är sådär typ hundra på att medan man tömmer minibaren på sexleksaker så tömmer man inte minibaren på spritflaskor bara för att det är en barnfamilj som ska ha rummet. Och jag gör också den kvalificerade gissningen att de flesta med ren ryggmärgsreflex känner att det är rimligt att plocka bort sexleksaker när det bor ungar på rummet, men samma reflex reflekterar (haha) inte över spriten.

Jag skriver väldigt sällan om normerna kring alkohol (och kaffe, herregud!), men till vardags är förhållandet till alkohol en av samhällskonventionerna jag finner mest irriterande. I det här fallet blir det jag tänker på lite extra tydligt.

Intressant.

Sexokön pt 3 - View to a kille

Jag har en illustrativ Cosmopolitan framför mig, septembernumret för i år. Huvudartikeln på sextemat handlar om att rida, alltså ställningen. Det framförs argument för varför den är bra och tips på hur den kan göras bättre, allt i lättläst punktform. Vi snackar, som sagt, Cosmopolitan. Även i innehållet var allt som förväntat - rida är bra för att tjejen får kontroll (till skillnad från de andra ställningarna?), och man kan gnugga klitta. Och givetvis - utsikten.

Jag har läst dussintals texter som handlat om varför cowgirl är en fantastisk ställning. Försäljningsargumenten kan utökas, men de grundläggande två finns alltid med. "Tjejen har kontrollen" (eller "gör jobbet", beroende på om det är tjej- eller grabbtidning) och "killen får en härlig utsikt".

Jag betvivlar inte att killen får en härlig utsikt. Men någonting som man av någon anledning nästan alltid missar är att det är typ enda ställningen där tjejen får en chans på motsvarande lyx. Hur killen än vänder sig har han tjejen fram . Tjejen får se killen över huvud taget mer sällan, och vill man uppskatta vyn så är rida lätt det självklaraste ställningen.

Ändå skrivs det aldrig om det. Eller, i Cosmoartikeln står det att "hans njutningsfyllda min och lustfyllda blick kan funka som en boost för dig". Men i samma artikel står det om din sensuella kropp, skumpande bröst och putiga rumpa. Du ska passa på att känna dig som en sexbomb. Fokus ligger klart på att tjejen är den åtrådda.

Inget fel i att åtrå sin kvinnliga partner eller att njuta av att man ser sexig ut. Men det blir tröttsamt att det alltid är den ena partens utseende som är den andra partnerns njutning. Att schemat är så klart

KVINNA SEXIG ->
NJUTNING TILL MAN FÖR ATT HON ÄR SEXIG ->
NJUTNING TILL KVINNA FÖR ATT HAN TYCKER HON ÄR SEXIG

Kvinnan förväntas få ut sexuell njutning av att vara sedd som åtråvärd. Inte uppskattning, alltså. Inte samma njutning som en komplimang ger, utan just sexuell njutning. (Med detta i åtanke är det inte så konstigt kanske att många har svårt att fatta varför kvinnor tycker det är jobbigt med tafs och sliskragg.) Kvinnan får njutning av att bli tittad på och förvägras njutningen i att vara åskådaren.

Mannen förväntas få ut sexuell njutning av att titta. Hans njutning förväntas öka vid åsynen av en sensuell kropp, ljuvliga bröst, sugande blick. Mannen får njutning av att titta, och blir förvägrad njutningen i att bli sedd och åtrådd. Mannen får inte njuta av att hans sensuella kropp, ljuvliga bröst och sugande blick blir sedda.

Det här inlägget är menat som att jag berättar om en sak jag observerat snarare än att jag uttrycker min åsikt. Men om jag skulle uttrycka min åsikt skulle den vara att det är väldigt tråkigt att det är så.

Jag tycker det är tråkigt att artikel efter artikel om att rida handlar om den underbara utsikten (faktiskt just rubriken på Cosmostycket), och att utsikten alltid är hans. När jag skrev inlägget förra inlägget i serien skrev jag om att han gör och hon reagerar. Hennes reaktioner är ofta just utseendesexighet, sån som han gillar. När man vänder på steket och låter henne göra ändrar man inte på hans roll. (jfr hur könsroller tyckt förändras generellt, att kvinnor anammar och uppmuntras anamma mansattribut, men inte vice versa) Han blir inte det reaktiva objektet, vars njutning uttryckt med utseende som kvinnan får njuta av.

Självklart rör det sig om mer än bara artiklar om girl on top. Men vi nöjer oss med det idag.

Den relevanta delen av artikeln.

Intressant pt 3. Läs även andra bloggares åsikter om sex, rida, cosmopolitan, könsroller, sexighet

Sexokön pt 2 - Call and response
Sexokön pt 1 - "jag kommer skrika så hårt att jag spräcker din trummhinna, bitch"

Leave me where I am, I'm only sleeping

Ni vet, alla serier och filmer om ungdomar i skolmiljö som handlar om relationer, kompisar, allt möjligt, men man ser aldrig ungdomarna faktiskt gå i skolan? Det är så min blogg är. Det står "att jag pluggar psykologi, men bloggar jag om det jag lär mig i skolan? Typ aldrig. Vill ni läsa om vad jag pluggar får ni gå till Linda Backman, hon går i min klass och får våra föreläsningar att låta intressanta. Idag ska jag hur som göra ett undantag. Mest för att det ger mig möjlighet att inte bara gnälla på att jag inte alltid fick gå i elitklass, utan också att jag tillbruíngade en stor del av mitt liv med att bli uppdragen på morgonen.

Vi hade en föreläsning om dygnsrytm, ljuspåverkan och återhämtning (i arbetslivskontext) med sömnspecialisten Arne Lowden. Han kom in på morgonmänniskor och kvällsmänniskor. Olika människor har olika dygnsrytm och som jag har förstått det finns det stark genetisk komponent i det. På personligt plan innebär det att vissa har lätt för att gå upp på morgonen, och andra har lätt att party all night long. Eller jobba sent, det kan ju också vara en sak att göra på kvällen.

På samhällsnivå är det så att skolor börjar undervisningen klockan åtta på morgonen. Forskning tyder på att kvällsmänniskorna bland ungdomarna får signifikant sämre studieresultat och skolkar mer. Kvällsmänniskorna är helt enkelt inte tillräckligt vakna för att hänga med på lektionerna. Om jag uppfattade saken rätt sade Lowden att ifall man var morgonmänniska eller kvällsmänniska var en starkare prediktor för skolresultat än social bakgrund, men jag hittar inget om det i Gerhard Nordlunds rapport vi fick tips om när Linda frågade om var man kunde läsa mer. Oavsett det sociala kommer man fram till att morgonbarnen hade bättre betyg än kvällsbarnen.

Förutom att man är sömnig på morgonen och inte kan koncentrera sig på lektionerna har kroppen i övrigt inte riktigt vaknat heller, och det leder till överhoppad eller missad frukost och lunch. Som leder till godis och snacks som leder till alla blodsockerhopp som socker innebär. I övrigt tränar morgonbarn mer, och läser mer böcker och läxor, medan kvällsbarnen ser på mer TV och spelar med videospel.

Att släpa upp barnen i ottan är alltså inte bara elakt, utan dessutom försämrar deras resultat i det som skolresultat mäts i. Och de där kvällsmänniskorna som drabbas är inte en liten marginell grupp. På föreläsningen fick vi siffran 60% (mot utpräglat morgonpigga som är 15-20%) och i Nordlunds rapport hamnar över 40% av elever i nian där. I en av av studierna som Nordlunds rapport utgår ifrån senarelade man aktiviteter i en skola i ett område med en timme och förbättrade resultaten jämfört med likvärdiga skolor som fick behålla sina gamla tider. Nu brukar ju alla förändringar leda till förbättringar på kort sikt, men jag antar att de har kollat för det.

Det var hur som helst vad jag lärt mig i skolan idag. Det och att man behöver blåare inomhusljus för att kompensera för att vi bor i ett land med blink and you'll miss it-soltid. 5000 Kelvin, ungefär, är optimalt. Vi har receptorer i ögonen som varken är stavar eller tappar, det de gör är istället att säga till kroppen "nu är det dag, bete dig dagigt!". Om man har inomhusbelysning på rätt våglängder ser allt först ut som labb, sedan vänjer man sig och får normal dygnsrytm, trots att man är inomhus de tre minuterna på dagen man skulle kunna få se solljus IRL.

Och dagens "det där hade jag inte tänkt på!" är att människor som har så pass nedsatt syn att de inte kan se ljus/mörker har svårigheter med att reglera dygnsrytmen. Det ni.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om psykologi, ljus, skola, morgonmänniskor, kvällsmänniskor, 5000 K

Val 2010

Valvaka igår, temamuffins och te, vänner, SVT. Idag Facebook och alla är besvikna och folk har "Vi gillar olika"-händer på sina bilder.

Jag är upprörd, men inte enbart över att Sverigedemokraterna kommit in i Riksdagen. Jag är upprörd över inkompetensen kring det. Över hur alla behandlar SD:s 5,7% som någonting som Jimmie Åkesson själv har klottrat in i statistiken, och som av ett fruktansvärt byråkratiskt misstag har fått stå kvar. Inte att 5,7% av dem som röstade tyckte att Sverigedemokrater var värda att lägga rösten på. Att det finns människor bakom de där 5,7, faktiskt fler människor än de 5,6 som röstade för KD eller V.

Att som partiledare vägra sminkas i samma loge som en annan partiledare är barnsligt, oprofessionellt, respektlöst mot både 5,7 och 5,6. Avsky rasister får man göra privat,s om partiledare i ett riksdagsparti är det ens jobb att arbeta ihop med andra som folket har valt fram. Givetvis är det också ens jobb att arbeta för de värderingarna man blev inröstad för. Självklart. Men det är inte ens jobb att tvära sig och bete sig som om man inte har begripit att anledningen till varför den där mannen ska sminkas för teve är att människor har ställs sig bakom honom idag. På samma sätt som människor har ställt dig bakom dig.*

Det finns utrymme för symbolhandlingar, men dem ska andra ägna sig åt. Människor som inte har fått förtroendet att styra Sverige kan ägna sig åt att behandla Sverigedemokrater som luft. Som partiledare är man proffsig om man ignorerar Kristian Luuk, inte Jimmie Åkesson.

Och det här handlar inte bara om Ohly. Det handlar om att Sverigedemokraterna har all rätt att hävda att andra partier har aktivt låtit bli att ta debatten med dem. Det handlar om att SVT talar om SD:s siffror som en naturkatastrof, som om de 5,7 procenten omöjligen kan finnas bland valvakans tittare. Från de etablerade riksdagspartierna hör man att man är meningsmotståndare, inte fiender, men det gäller inte SD. Jag förstår att det kan kännas motbjudande att behöva hantera dem, men i ens jobb (eller liv) måste man ibland göra saker som man finner motbjudande.

Jag antar att alla sätt att markera sin ståndpunkt behövs, och det inkluderar "vi gillar olika"-händer** på Facebookbilder. Jag känner samtidigt ett starkt obehag. Inte för att människor känner ett behov att att visa att de tycker att rasism är dåligt, eller att deras bildmärkning skulle antyda att de som inte har en hand på profilen är rasister. Det som ger mig obehag är obehaget. Händerna känns som ytterligare ett av tecken på hur insikten om att SD skulle få vara med 2010-14 sjönk in först vid fullbordat faktum, om ens det, trots alla tidigare tecken. Att det har gått att vifta bort så länge. Att vanliga människor, politiker och media så lätt hamnar i tänket att det onda inte finns bara man inte låtsas om det.

Tittut.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om val 2010, valvaka, lars ohly, sminkloge, see no evil, jimmie åkesson, sd, vi gillar olika

* För framtiden, när det här episoden inte är lika självklar att minnas - Vänsterns ledare Lars Ohly vägrade gå in i sminklogen samtidigt som Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson under valvakan i SVT.

** För framtiden - såhär skulle det kunna se ut.

Deeper than skin

Farliga kontrevolutionärer.

Annan kort observation av kommentarerna på mitt gästinhopp hos Pär Ström.

Min text handlade om "det här är vad en vanlig människa kan göra för jämställdhet i vardan". Där skrev jag att man kan prova på nya saker som ligger utanför ens könsroll. Bredda sitt beteenderepertoir, som det heter i skolan. Detta tolkades omedelbart och med stor entusiasm som att jag tycker att kvinnor ska bli män och män ska bli kvinnor.

En vanlig kommentar var att jag höll det på en ytlig nivå, för att jag skrev om kläder och smink. Dels ansågs det att folk är vuxna och väljer själva hur de ska klä sig, helt utan genuspekpinnar. Dels att kläder är en väldigt oviktig i den stora jämställdhetsbilden, så jag hade uppenbarligen rätt ytlig syn på saken.

En (1) av mina elva (11) punkter handlade om klädsel. Ytterligare en punkt nämner smink.

Trots att dessa ytligheter var en relativt liten del av det jag skrev var det nog de som drog flest kommentarer. Och det är då så uppenbart att det kanske inte är så jävla oviktigt med smink och kläder. Och nog så provocerande. Av elva punkter är det uppenbart de två som omnämner ytligheter som väckte starkast reaktioner. En kommentator sade att hon hade uppfattat en man i kvinnokläder som person med identitetsproblem. Oavsett vad kommentatorerna hävdar är smink och kläder uppenbarligen känsligt. Och viktigt.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om män, kvinnor, riktiga män, riktiga kvinnor, kläder, smink, ytligheter, feminism, genus, könsroller

Hur man får tjejen att ställa upp på analsex.

Hej, Flashbackkillen! Jag har läst dina inlägg! Jag har hört din klagan!

Du är ingen hemsk människa; du begär inga övermänskliga bedrifter! Du kräver inte att din tjej plastikopererar sig till din favoritlärarinna i lågstadiet, du kräver inte med hennes tvillingsyster, du tjatar inte ens om nåt så litet som hemmaporrinspelning. Det enda du begär är att få stoppa in din snopp i stjärten på din tjej, och tjejen förvägrar dig det, helt utan vettig anledning! Vad taskigt!

Du frågar andra flashbackare om råd, och ni försöker hjälpa varann så gott ni kan, men er samlade rådrepertoir är bedrövligt fattig. Men här, här kommer Tanja med lite tips. Jag lovar ingenting, jag ger inte hundraprocentig garanti att du inte dör utan att ha besökt det som du fått för dig är det mest fantastiska stället på jorden. Men jag lovar, om tips ni ger varandra har nånsin hjälpt någon så kommer de här verkligen inte göra någon skada, och förmodligen hjälpa en och annan på traven.

Vad driver dig?
Jag tycker inte det finns rätt och fel anledningar att vilja ha sex, sådär generellt. I särskilda sammanhang däremot kan vissa anledningar ses mer positivt på än andra, särskilt av din flickvän. Hon kanske vill ha sex som du föreslår om det verkar som att du tycker det kommer bli råskönt och kul upplevelse för er båda. Hon kanske inte alls är lika sugen på att prova nån ny sexform för att 1) de gör det i porr, 2) det är lite förnedrande och 3) du känner dig som den sista oskulden fast du haft tretusen vaginala samlag.
Fixa!: Om du mest vill göra det för att alla coola killar gör det kommer det lysa genom oavsett hur många "jag har hört att vissa tjejer får jättestarka orgasmer av analsex, så det här är för din njutnings skull" du kör med. Kan du inte ändra din attityd får du helt enkelt ta skådespelarlektioner.

Moskva är inte Ryssland
Hur mycket handlar ert sexliv om begränsade områden av kroppen, så att stjärten är tänkt att bli en ny ö att läggas till arkipelagen mun-bröst-fitta? Om du satsar på att smeka mer av hennes kropp än bara det nödvändigaste kommer rumpan inte hamna i så mycket fokus, utan bli en del av resten av kroppen, tillsammans med armbågar, skulderblad och naveln.
Fixa!: Smek varandra över hela kroppen och hitta känsliga områden ni inte visste om förut - om man upptäcker handleder, ryggslut och knäveck blir steget inte så dramatiskt att testa rumpan.

Trust is like a mirror
Minns du den gången som din flickvän gick ner på dig och du tryckte kuken liite länge in för det är så skönt, och mötte hennes blick som sa "jag har sagt till trettiosex gånger att jag får kväljningar av det, idiot, men låt gå...."? Eller den gången som ni provade att ha hennes ben på dina axlar och hon sa "aj, inte så djupt!" fem gånger under en och samma gång, för det tog dig två stötar att glömma bort instruktionen? Eller när du blev förbannad när du försökte smyga in ett finger fast hon uttryckligen sagt att hennes stjärt är enkelriktad (oh-oh...)?
Känns det igen? Och du är förvånad över att tjejen inte vill ha sex på ett sätt som kan göra väldigt ont om man inte är lyhörd och klarar av att ta det lugnt? Att vara hårdhänt och smyga över gränsen kanske går an i andra sammanhang, men inte när ett enda felstöt kan betyda ajsomfan.
Fixa!: Det kommer nog ta ett tag, men du får helt enkelt visa att du är en lyhörd älskare som klarar av instruktioner. Pay attention, grabben! Läs av hennes signaler, försökt inte smyga in sådant hon sagt att hon inte vill göra. En dag känner hon kanske att hon litar på dig tillräckligt för att kunna ta risker. Och händer inte det så har du i alla fall blivit ett bättre ligg.

Shit happens!
Rumpan är där bajs kommer ut. Det visste du på dagis, men det är lätt att glömma efter några timmars mainstreamporr där aktriserna är noga förberedda för att åskådaren inte ska behöva tänka på fysiologisk verklighet. Men tänk på det du, för det gör nog din tjej. Det är förmodligen en av anledningarna till varför hon inte känner så oändlig stor lust till att prova - tänk om det kommer nåt kladd på din snopp? Har hon någon som helst anledning att tro att du inte kommer tycka att det är råäckligt och aldrig mer tända på henne? Handen på hjärtat, kan du hantera övrigt kladd från hennes håll utan problem?
Fixa!: Tycker du att det är självklart att det enda möjliga menssexet är avsugningar? Får flytningar dig att gömma dig under soffan av rädsla för tjejbaciller? Då ska du nog börja med att jobba på att inte få din tjej att inte känna sig ofräsch även när hon inte är rengjord med läkarsprit.

Do you take it in the ass?
Nu blir det knepigt. Nu måste du välja om du själv, varandes kille, kan tänka dig att bli penetrerad. Så, är det ja eller nej?

Nej!
Jag försöker verkligen inte säga att du måste kunna ta den som en man för att ha rätt att vilja sätta på din tjej i rumpan. Alla har rätt att inte vilja göra en sexuell handling. Och det är just det som är poängen - hon har samma rätt som du. Tänk på varför du inte vill. Din flickvän kan ha precis samma anledning. Och ja, detta inkluderar "det är onaturligt".
Fixa!: I bästa fall kan du tänka på vad som skulle få dig att tycka att de var en bra idé att bli påsatt, och överföra dessa metoder på din flickvän.

Ja!
Awesome! Då har du ju koll på hur man gör, och kan agera förebild i att det kan vara skönt och roligt. Fast är din tjej helt främmande för tanken på analsex över huvud taget, och inte bara för analsex med henne som mål, blir det nog inte ett inslag i ert gemensamma sexliv.
Fixa!: Om du själv är nyfiken men inte provat är det nu du har ditt tillfälle att göra två flugor på smällen. Du börjar, och har du tur dras hon med i samma båt. OBS! Att du har provat betyder inte att hon måste.

Fucka aldrig upp
En vanlig anledning att inte vilja är att man har försökt, och det har inte gått bra. Så om du får en chans - se till att göra bra ifrån dig! Läs på, och upptäck att alla guider till hur man gör kan sammanfattas i långsamt+glidmedel. Börja med beröring utanpå, testa att komma in med nåt litet (typ ett finger), fortsätt med större föremål. Tro inte att det tar en gång, eller två - det kan ta månader och ingen garanterar förresten att du nånsin lyckas avancera till knulla. Men sköter du första gången rätt blir det sannolikt en andra gång!
Fixa!: Öva på nån annan innan du provar på flickvännen. Och med "nån annan" menar jag dig själv. Du behöver inte gilla det, men du kommer fatta hur man hanterar musklerna och hur jävla ont det gör om man trycker in nåt vid fel tillfälle.

Internalisera mera!
Som alla vet är det bästa sättet att få nån att göra som man vill är att få henom att tro att det är hen som vill det. Så funkar till exempel reklam - det är egentligen H&M som vill att jag ska köpa, men jag tror jag vill. I ditt fall är bästa grejen att få din tjej sugen på att testa. Det är förstås lite rocket science, du för uppenbar i dina marknadsföringsförsök hamnar du nog inte på ruta ett, utan typ på minus tjugo. Dra nytta av hennes källor till nya idéer om sex - väninnor, Cosmopolitan, porrserier. Pratar ni ofta halvfantiserande om vad ni skulle vilja göra med varandra kan du fantisera om något inslag åt hållet du önskar dig, och plantera idén om det som sexigt. Målet är ine att ni lever ut fantasin nästa gång ni möts, utan att hon börjar tända på idén så att hon så småningom själv kan föreslå det.
Fixa!: Tittar ni på porr ihop? Hitta nån film där analsex inte är centralt, men där tjejen verkar njuta på riktigt när det väl händer.

Bra vibrationer
Många tips om hur man ska "vänja in" tjejen innehåller inslaget att smeka runt lite och sedan smyga in ett finger. Och det kan ju funka, eller så gör det inte det, eller så känns det varken till eller från för tjejen. Om tjejen inte genast blir supertänd på ett finger i rumpan är lösningen inte nödvändigtvis att göra samma sak fast mer om och om igen. Lösningen kan helt enkelt vara annan sorts stimulans. Smek på olika sätt , testa med olika glid, med händer eller tungan eller leksak. Testa att smeka utanför, testa inuti, testa med mycket rörelse eller ingen rörelse alls.
Fixa!: Många tycker att det är lättast att slappna av med en vibrerande leksak.

Allt kan egentligen sammanfattas i att bra förutsättningar för att en tjej ska ha analsex är att hon själv vill och har en partner som både vill och kan. Se vad som saknas i er relation och kolla om det finns nåt du kan göra. Om ingenting funkar - ja men, då får du glömma analsex eller hitta annan tjej. Lycka till!

Intressant! Läs även andra bloggares åsikter om sextips, analsex, goda råd är gratis,

Whatsis in a name

Puh puh. Det har varit mycket bloggkommentarläsande hos Pär Ström sedan mitt gästinlägg publicerades. Jag kan skriva mer sedan nångång, men jag vill bara kommentera två små saker nu. Om namn.

1.

Det är lustigt när en person i kommentarer till samma inlägg försöker a) förklara för mig att feminism inte är jämställdhet för den handlar om kvinnors rättigheter, av "femina" - kvinna; och b) försöker värva mig till mansrörelsen.

2.

Att det finns förvåning över att man kan vara feminist och som feminist "för horeri". Till exempel. Överlag är bilden av feminism väldigt snäv och ofta ouppdaterad - vilket är väldigt väldigt dumt om man ska kalla sig antifeminist. Det är inte någonstans förtroendeingivande att kalla sig för motsatsen till någonting man inte har koll på.

PS. Sarcasmorama blir så j-la trött.

Gästbloggat hos Pär Ström

Mitt gästinlägg hos Pär Ström har kommit upp. Gå å läs!

Nu antar jag att en del folk kommer komma till min blogg från hans. Då passar jag på att fråga en sak. Ingen provokation, jag är geniunt nyfiken. Ett vanligt exempel jag hör i antifeministdiskussioner är att kvinnor förväntar sig att man öppnar dörrar åt dem (fast de pratar om jämställdhet). Där jag kommer ifrån öppnar man sina egna dörrar, och håller upp dörren för alla oavsett kön. Men där jag kommer ifrån är ju inte överallt. Är dörröppningen verkligen ett problem i andra sammanhang än där jag hänger? Berätta gärna!

Och ja, välkomna hit! Hoppas det smakar! En sak som kan vara bra att veta är att jag ogillar när man kommenterar anonymt utan att använda någon sorts smeknamn, så att man kan skilja folk åt i diskussionen.

(Inom en parentes. Det står "Det kom en insändare till GenusNytt. Här publiceras den ordagrant. Vad tycker du – skriv gärna kommentar." Jag tänkte bara förtydliga att jag bad Ström att skriv ett sånt inlägg och då kontrade han med att utmana mig på gästinlägg. Jag hoppade inte på honom helt utan förvarning ^^)

Experimentellt sex - ja! Tänka hela vägen - njaaaej...

Jag har i veckan haft det tveksammanöjet att ha läst genom knappt sjuttio sidor av Flashbacktråden "Hur övertala henne att gå med på analsex?". Precis som fördomen säger är detta en ständigt aktuell fråga på Flashbacks sexforum.

Tråden är sammanslagen av flera trådar där män kommer med samma problem de vill ha rår om - tjejen vill inte, hur får man henne att ha analsex? Och man märker snart mönster i svaren. Klassikern "jamen testa själv med en dildo" både föreslås och ratas (jag tänker inte säga ett pip om det nu). Många föreslår invänjning, "ge henne fingret så tar hon hela kuken"-principen. Om man liksom smyger in ett finger under nåt sex hon gillar så lär hon ju inte protsetera, och man kan fortsätta smyga in saker tills hon vänjer sig. Till slut behöver man inte smyga.

Givetvis godtas det inte att man inte vill - hur kan man veta att man inte gillar nåt man inte provat? Och har man provat och ogillat är det på sin plats att påminna en om att det tog en ett tag att lära sig att tycka om kaffe. Att bara säga "vill inte" gills inte, man måste ha en förklaring. Men gillar man inte analsex som tjej så är det givetvis helt upp till en själv - men då är man inte intresserad av spännande sex och experimenterande.

Det här hade inte varit hälften så intressant då någon har startat en mottråd - "Hur får man honom att vilja ha menssex och att slicka mensfitta?". Internet är ett inte helt fast ömne, så det kanske händer saker i tråden som avviker från min första uppfattning, men här är i alla fall min första uppfattning:

"Vill inte" är ett helt godkänt argument. Ställa upp för sin partner är inte alls så centralt som man lätt kunna tro av analsextråden. Att låta killen vänja sig långsamt är inte ett självklart förslag, inte heller förs det nån diskussion om att man inte gillade öl de första gångerna man smakade det heller. Att smyga in lite menssex när killen är jäkligt kåt för är man kåt så släpper man de vanliga spärrarna och slutar vara så blyg och stel är inte nåt som rekommenderas.

Man kan ha ett spännande och varierande sexliv fast man inte vill slicka tjejen när hon har mens.

Nu skulle man kunna invända att killar som vill analsexa en tjej tänker att hon ska njuta av det, medan man inte alls har nån plan på att killen ska få ut explosionsorgasmer av att slicka fitta. Men dels är det inte nåt som nollställer hur olika man pratar om de här två ämnen. Dels är det inte så enkelt, med vem som njuter av vad. För många män på Flashback talar om fittslickning (utanför lingonveckan) som nåt de verkligen gillar att göra. Och påfallande många, både penetrerande killar och penetrerade tjejer, talar om att den största njutningen i analsex är den psykiska. Det är inte så skönt egentligen, men det är tabu och snuskigt.

Menssex är tydligen inte tabu och snuskigt.

Intressant.

Feministförälder - ja! Tänka hela vägen - njaaaej..

Jag gillar Pär Ströms blogg på ett alldeles särskilt sätt. Han får allt att låta hemskt och feministkonspiratoriskt. Man är så van att allt feminister hittar på är katastrof att det tar en sekund tills jag kopplar att innehållet i rubriken "feminister vill pojkar ska bära blommigt" kansk inte är liktydligt med att allt kommer sprängas.

Man hittar hur som intressanta saker. Som att Polarn o Pyret tydligen inte alls är lika unisexa som de vill få sig att låta!

Malin Elmberg, 34, i Göteborg hade sett framemot Polarn o Pyrets kollektion I full blom och blev besviken när hon upptäckte att den inte innehöll några plagg hon kunde köpa till sin tvåårige son.
Malin Elmberg, som är medlem i föreningen Forum för feministiska föräldrar, FOFF, tror att de stora klädkedjorna missar en hel kundgrupp genom sin uppdelning i pojk- och flickkläder.

– Det är inte särskilt många föräldrar som köper blommiga klänningar till sina pojkar. Men om det fanns blommiga och mönstrade byxor i utbudet tror jag att fler skulle köpa.

Det är så intressant när man verkligen försöker, men lyckas bara halvvägs. Blommigt är okej, men finns det inga byxor så finns det inga kläder åt grabben. Nu är ju "inte innehöll några plagg hon kunde köpa till sin tvåårige son" nåt som Aftonbladet skrev, inte nåt som FOFF-föräldern själv tyckte. Ändå känns det som ett fall av inskränkhet som bara är lite mindre inskränkt än det vanliga.

Och vill man ha blommiga byxor så finns de nog att hitta i andra butiker än just Polarn o Pyret. Då får man förstås gå till flickavdelningen, men om ens son absolut inte kan bära klänning och man vill ha sina feministpoäng kan det vara värt.

Sen är det ju inte heller smart att ge konsumenterna allt ansvar och hävda att fria marknaden löser allt genom att folk efterfrågar vad de vill. Givetvis är efterfrågan inte allt - utbudet påverkar enormt. Men med tanke på hur bra jobb Polarn o Pyret gör jämfört med de flesta andra aktörerna är det ett utfall av jävla gnäll att anfalla frånvaro av byxor i en av deras kollektioner - de har säkert fina rosarandiga byxor i rätt storlek om man måste handla just normbrytande just byxor just där.

Går du på gymnasiet och känner att du vill ha lite hjälp och stöd?

På psykologlinjen i Stockholm finns ett moment som är jättebra ur alla synpunkter - Stödkontakt. På termin 5 har psykologstudenter stödsamtal med gymnasieungdomar. Man kommer överens om tiderna och utformar samtalen efter ungdomens problematik, en gång i veckan har man handledning i små grupper. Totalt brukar det bli ungefär tio sådana samtal, och de är kostnadsfria för såväl skolan som ungdomen.

Vad är ett stödsamtal, egentligen?
Vad stödsamtal är är ett ganska luddigt begrepp. Det är inte riktigt terapi, men i de flesta fall mer än bara att nån lyssnar och nickar. Du kan få hjälp om man har en trasslig studiesituation eller jobbig familj, om du eller en anhörig har alkoholproblem, om kompisrelationerna ballar ur, att känslolivet känns som kaos, eller om kraven från omgivningen känns för hårda. Du behöver inte oroa d för att problemen är "för små för att söka hjälp", och inte heller att de är för stora - om psykologstudenten känner att du behöver hjälp som hen inte klarar av att ge dig kommer hen hjälpa dig vidare till hjälpen du behöver.

Vad kan psykologstudenten göra?
Vad kan psykologstudenten göra, då? Ibland är det som behövs att någon lyssnar, verkligen lyssnar, och hjälper en att sätta ord på allt det jobbiga som händer och känns. Ibland behöver man kanske hjälp med att strukturera upp sin tillvaro och då kan psykologstudenten hjälpa med studieteknik och tips på hur man planerar bättre. Ibland känner man sig ensam med sina problem och vet inte vart man ska vända sig, då kan psykologen hjälpa en att hitta stödgrupper för personer med samma problem och att ta reda på hur man får hjälpen man behöver.

För en psykologstudent är detta första gången hen får hantera en riktig klient och alla jag har pratat med har tagit momentet på stort allvar och verkligen brytt sig.

Jag råder verkligen dig som går gymnasiet och känner att livet är trassligt att försöka få till sådana samtal. Jag tror jag själv hade mått riktigt bra av den typen av hjälp som ung. Jag har sett och hört hur det har hjälpt ungdomar som varit med. Jag hoppas att det här inlägget hjälper dig som behöver hjälp, men inte vet var du ska söka den.

Hur kan man vara med?
Många av Stockholms skolor har redan kontakt med Psykologiska institutionen om det här momentet. Det är oftast kuratorn eller skolsköterskan som ser till att allt funkar, så mitt första tips är att prata med kuratorn eller skolsköterskan och berätta att du är intresserad. Om kuratorn eller skolsköterskan inte känner till momentet finns här en PDF som heter "Stödkontaktmomentet", längst ner finns det både information som ritar sig till skolpersonal och information som riktar sig till ungdomar.

Viktigt. Läs även andra bloggares åsikter om ungdomar, hjälp, stöd, stödsamtal, problem

It's Twilight time

All fanart tecknad av mig när allt jag visste om Twilight var de jag läst i DN Kultur. Intressant nog räckte det för koll.

Jag tänkte bara kommentera en sak om Twilight. Jag har nu lidit genom de tre filmerna. den första hade jag mest på som soundtrack, till den andra såg jag till att skaffa sällskap och vi led genom den, med assistans från sällskapets lillsyrra som är i rätt ålder, och trean såg jag nyligen med sällskapet och blev positivt överraskad. I Eclipse fanns nämligen en hel del av det jag uppfattade som halva poängen med Twilight - objektifierade män utan tröja.


Hur som, mycket av intrigen i filmerna (och, vad jag förstått, böckerna) utgörs av hjältinnans val mellan en kall, elegant, gentlemannamässig vampyr och en het, halvnaken, musklig varulv. Jag tyckte att det var lite intressant att det i filmen är tydligt (inte så övertydligt som jag hade hoppats på, men tydligt) att hjältinnan tycker det är ett problem att vampyren Edward, som hon uppenbart är mer galen i, inte släpper till. Och att den stora fördelen med varulven Jacob är att han, just det, släpper till. Edward kan knappt ens kyssas, för han är rädd för att förlora kontrollen. Jacob springer runt topless genom hela filmen.


Det har man ju sett förut, tjejen som väljer mellan en farlig sexuellt utmanande man och kääärleken i form av en mjukiskille. Fast här är det den som inte släpper till som är farlig, och den sexuelle som är en snäll mjukiskille. Det tycker jag är intressant. Och att hjältinnan uppenbarligen väljer fail-fail-snubben, inte win-win-snubben.

Det här skulle blivit ett Sexokön-inlägg om att det är tjejigaste tjejfilmen där hjältinnan väljer mellan grabben som släpper till och grabben som inte släpper till, men jag fick inte ut nåt bra av det.

Läs även andra bloggares åsikter om edward, jacob, bella, twilight

PS.
Vadå "naturtroget"?! Är den precis som de där analpluggarna som växer i skogen, fast syntetisk?