 |
| Illustrationen till debattartikeln i Aftonbladet med bild på badande barn i "normala" badkläder, och porträttbilder av artikelförfattarna. |
Jag har på senare känt för att skriva längre texter än vad som är bekvämt på twitter. Efter en tids eftertanke bestämde jag mig för att damma av denna gamla trasa. Det bli så att jag inleder med det något känsliga ämnet burkini för barn.
Storyn är att en kommuns skolor erbjöd ett tag barnfamiljer låneburkinis till simundervisningen. Sedan slutade kommunen med det. Helt rätt, tyckte två debattörer i Aftonbladet under rubriken "Jo, barn kan lära sig simma utan burkini", som jag mycket väl vt inte sätts av författarna, men som är väldigt talande för debatten.
Det kan sägas mycket om detta. Jag tänker fokusera på ett par poänger.
Det är mycket riktigt att barn kan lära sig simma utan burkini. Detta för att barn kan lära sig simma utan badkläder. Badkläder är nämligen inte funktionskläder för idrott i poolen på det sättet som skridskor är för idrott på isbana. Bakläders funktion är att skyla delar av kroppen som anses vara opassande att visa upp. Opassande på två sätt - dels för att åskådare ska slippa se vissa kroppsdelar som anses vara otrevliga att se, och dels för att ägaren av kroppsdelar inte ska exponera delar at kroppen den kan vilja dölja från allmänheten. Om ett barn inte har badkläder med sig är alternativet inte att låta barnet simma naket - fast det går utmärkt - utan att låna ut badkläder. För badkläders funktion är inte att möjliggöra simning, utan att täcka kroppen.
Debattartikeln bygger till stor del på att det är skandalöst och oacceptabelt att pojkar och flickor ska ha olika normer gällande badkläder. Artikeln får det nästan att låta som att det inte redan är fallet, vilket dock är svårt att tro om man exempelvis ser på bilden som pryder artikeln, eller surfar in på H&M:s barnkollektioner. Alla barn förväntas täcka könet och rumpan. Flickorna förväntas dessutom täcka brösten. Inte för att flickbröst ser annorlunda ut än pojkbröst, utan för att flickbröst sitter på flickors kroppar. Det gäller såväl före puberteten som under och efter. Pojkar med mjuka fylliga bröst erbjuds inte toppar på H&M:s pojkavdelning. Inte för att de har små bröst, utan för att de sitter på pojkkroppar.
Vi som samhälle - sekulärt och västerländskt - står för att man vid simning bör bära kläder vars främsta funktion är att täcka opassande delar av kroppen, och att fler delar av kvinnokroppen än manskroppen opassande.
Jag säger verkligen inte att detta är bra. Det är ett av väldigt många symptom på att vi lever i ett sexistiskt samhälle där män och kvinnor förväntas bete sig olika på ogrundade sätt. Men denna sexism tar sig miljarder olika uttryck till vardags, varav burkinin är endast ett och dessutom påverkar personers liv under endast mycket små korta specifika stunder. Att inte låna ut burkinis (medan egna burkinis ses som helt jämställda andra egna simkläder) kommer endast leda till att vissa flickor från fattigare familjer inte deltar i simundervisning.
Och apropå flickor som ska eller inte ska bära dessa plagg - visst är det anmärkningsvärt att deras röster inte har hörts i den här diskussionen? Debattartikeln erbjuder retoriska svar på varför flickor avstår från simlektioner i annat än burkini.
Antingen har flickorna valt att prioritera religiöst motiverad klädsel före att de lär sig simma. Eller tvingar föräldrar på sina barn viss klädsel. Eller känner sig flickorna tvungna att anpassa sig, eftersom de möts av trakasserier om de inte skyler sig.Som en person som har varit barn och burit badkläder känner jag att vissa möjliga rimliga svar saknas. För kanske är det helt enkelt så att dessa flickor är så pass små att de har erfarit att växa upp med äldre kvinnliga släktingar som bär burkini på stranden, och man vill vara som de äldre? Och kanske är det faktiskt så att om man är van att bära täckande kläder så är man inte superbekväm med att exponera sig i "vanlig", av naturen given, inte alls problematisk, helt opatriarkal, svensk flickbaddräkt? Vuxna har av någon anledning ofta åsikter om att det är ett problem att unga inte vill klä av sig inför andra i skolan, och jag röstar på att man åtminstone bör fråga barnen om vad de själva vill, och sedan gärna respektera och tillmötesgå deras idéer om kroppsintegritet.
Jag ser det problematiska i burkini, naturligtvis. På samma sätt som jag ser det problematiska i könade barnkläder som marknadsförs till infödda svenska barn. Men skolans funktion är att se till att alla barn får en så bra förutsättningar för vuxnlivet som möjligt vilket är särskilt viktigt för barn som inte får vissa kunskaper och fädigheter hemifrån. Bästa möjliga utfall i denna strid är att flickor byter ut ett plagg som gör dem mer täckta än pojkar på grund av normer mot ett annat plagg som gör dem mer täckta än pojkar på grund av normer. Det är viktigare att vissa barn från fattiga och religiösa hem lär sig simma. Det är också viktigare (men svårare) att i det lilla och vardagliga arbeta emot sexism. Skolan, och skolidrotten, innehåller väldigt mycket vardag och väldigt lite badkläder.
(PS. som bonus - här är en text om hur män i USA slapp ha överdel i badkläder)
