Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, ansvar, prataomdet, genus, goda råd, #prataomdet, #metaprataomdet, svenska mad
torsdag, december 23, 2010
Har man sagt A så har man sagt B
I högstadiet var jag ett stort fan av Svenska MAD. Därav valet av format för detta inlägg som handlar om ansvar, konsekvens och ständigt återkommande teman i diskussioner av våldtäkt.
Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, ansvar, prataomdet, genus, goda råd, #prataomdet, #metaprataomdet, svenska mad
Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, ansvar, prataomdet, genus, goda råd, #prataomdet, #metaprataomdet, svenska mad
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
26 kommentarer:
Ett ord: Word!
haha, ruta 2. jävligt bra!
Vad är det här....? Det är MAD-humor.... Och det är JÄTTEROLIGT!
asså WORD på den!
jättebra!
Fantastiskt Tanja!
Alltså, du är så jävla bra...
Haha! Skitbra!
Tänk om alla hade ditt sinne för logik...
Så jävla bra!
Riktigt bra serie, men jag skulle vilja göra en sådan däringa problematisering, för det är möjligt att hålla med om alla serierutor utan att hålla med om alla tolkningar av dem, speciellt den implicita tolkningen av skuldfrågan som finns.
Om vi tar de första två: Jag håller med om båda, men ändå inte. Jag skulle vilja byta bildtext på dem till:
"Om man står för att...
kvinnor som följer med skumma typer själva är skyldiga till att de blir våldtagna
får man stå för att...
män som följer med skumma typer själva är skyldiga till att falskt bli anklagade för våldtäkt"
Varken killar eller tjejer ska gå hem med en "skum typ". (Men vad är en "skum typ"? Återkommer snart.)
Det är skillnad på att göra något som minskar riskfaktorer, och att ta på sig ett ansvar för ett eventuellt dåligt utfall. Jag undviker våldsamma människor på stan (sällsynta, men man behöver ju inte gå fram till skrikande galningar utan låta polisen göra det), men i och med detta tar jag ju inte automatiskt på mig ansvaret utifall någon nu skulle slå mig.
Som ung man så har jag svårt att relatera till ruta ett, så angående ruta två:
Det finns en del kvinnor som faktiskt sätter det i system att göra anmälningar om sexbrott, som ser rättssystemet som deras egna privata vapen. Det är de dåliga nyheterna. De goda nyheterna är att (1) jag hittills i mitt liv har jag mött en, av alla de säkert flera tusen kvinnor som jag pratat med och (2) det var ganska uppenbart. Jag menar, om vederbörande berättar i första samtalet att hon har blivit sexuellt trakasserad på varenda arbetsplats, av så gott som alla män, och räknar upp sju-åtta män (som ingen annan kvinna verkar ha problem med) på den nuvarande arbetsplatsen som "svin jag nog kommer att sätta dit" - man börjar undra var felet sitter. (Jag höll mig undan och hade inga problem med personen.)
Så jag tror att begreppet "skum typ" här är ett problem. För varken killar eller tjejer ska gå hem med en "skum typ", men eftersom (1) de flesta våldtäktsmän inte är "skumma typer", så hjälper ju det inte mot våldtäkt så mycket som man kanske skulle tro (2) det finns faktiskt jävligt få skumma typer, troligast är att du inte har mött någon och inte har någon referensram.
Så, killar, om tjejen berättar för er att hon har anmält precis varenda en av sina tidigare sexpartners för våldtäkt, men att du verkar ok - tänk efter.
Tjejer, om killen berättar att varenda en av hans tidigare sexpartners har anmält honom för våldtäkt men att du verkar vara ok - tänk efter.
(Lyckligtvis är sådana personer ganska avtändande för de flesta, så problemet löser sig själv.)
Det är på den nivån man rimligtvis kan hålla sig - annars blir man ju helt paranoid när man försöker luska ut om motparten är ute efter att skada en.
Sedan skuldfrågan, och det är här jag definitivt inte håller med om serien: Om någon blir våldtagen är det alltid våldtäktsmannens fel, och skulden ligger där. Oavsett vilka varningar eller antydanden han har lämnat. D.v.s. om någon nu går hem med en "skum typ" av den typ jag visar ovan, är det fortfarande den skumma typens fel om/när våldtäkten eller den falska anmälan sker. Friskrivningar kanske funkar på konsumentvarningslappar (denna hårtork får inte användas i duschen), men inte här.
Serie nummer två:
Om vi ska köra jämförelsen man/kvinna så:
"Om man står för...
att kvinnor endast ska gå hem med män de vet att de kan lita på, eller själva ha skuld till eventuell våldtäkt
får man stå för...
att män endast ska gå i närheten av folk de vet är helt hederliga, eller själv ha skuld till eventuellt våld"
Men nu till serien som den ser ut:
Alla män är potentiella våldtäktsmän så den delen är helt faktamässigt korrekt, men hur stor är potentialen för en given man? Ganska så liten. Så liten att den inte kan uppskattas korrekt utan telepati. Och det är ju det som var meningen med uttrycket från början.
Men visst, våldtäkter sker, så någon måste ju utföra dem.
Ruta ett: Hur vet man när man kan lita på någon? Omöjligt. Men man kan dra sig för personer som verkar opålitliga, och det är väl det man menar i dagligt tal - jag litar på folk som inte verkar opålitliga.
Så nej, tjejer ska inte gå hem med killar de verkligen tycker verkar opålitliga. Det är en utmärkt metod för att minska risken för otrevligheter. Men skulle de bli våldtagna har de ingen skuld i det. För "pålitlighet" kan inte bevisas. Hade detta varit möjligt hade varje spionmyndighet (CIA, NSA, MUST) i världen använt den metoden.
Och ja, alla män är potentiella våldtäktsmän, även om potentialen är för svår att upptäcka för att utgöra ett skydd mot våldtäkt. Men om en kompis säger sig ha blivit våldtagen, och din reaktion är "men han kan ju inte vara våldtäktsman" - tänk om - potentialen finns!
Vad snälla ni är, tack!
AM:
Absolut på att det finns utrymme för problematisering och förtydligande. Dessa serier är givetvis väldigt förenklade och jag skulle skriva mycket mer om ämnet. en jag kände att jag vill formulera mig kort och tydligt, för i stora drag tycker jag att serierna håller.
Tanja: Självklart, ibland ska man måla med en bred pensel och nyanserna får stå tillbaka för lite gammal god humoristisk slagkraft.
Det finns säkert de som kan problematisera det jag skrev också, och som du säger så kan man säkert skriva volymer om ämnet.
Syftet var inte att säga att du har fel, utan mer att starta en diskussion om vad vi egentligen menar med ansvar och att ta konsekvenser.
Javisst, men de flesta bloggare och åpsiktsmaskiner som är med i prataomdet (och i sådana här debatter överlag) bryr sig knappast om att försöka vara konsekventa eller stringenta. De kan helt enkelt inte se sig själva eller sina polare, sambor, makar i rollen som den som släpas iväg av polisen på svaga men vid första anblicken förödande anklagelser, de inser inte heller att deras agerande föder en nypuritansk syn på uteliv, träffar, otvunget umgäönge med eller utan erotiska inslag - och på män och kvinnor överhuvud taget. Att få följa flocken är viktigare.
@Mangan: Hur kan anklagelser vara både svaga och vid första anblicken förödande? Kan du ge exempel?
Å ena sidan känner jag ingen tjej som utsatts för sexuella övergrepp av något slag, men å andra sidan känner jag ingen kille som släpats iväg heller, så min rent praktiska erfarenhet av detta är ganska ringa.
Det är inte vi som är snälla, det är du som är grym!
Tack för att du är det!
Och förresten så blir det ju bara ljusare ute nu. Midvinter var ju igår eller så.
Mangan:
Utveckla gärna "de inser inte heller att deras agerande föder en nypuritansk syn på uteliv, träffar, otvunget umgäönge med eller utan erotiska inslag - och på män och kvinnor överhuvud taget."
Anonymus Max: "Hur kan anklagelser vara både svaga och vid första anblicken förödande? Kan du ge exempel?"
n
Ska det föreställa en kritisk invändning? Det är klart att ett case soframställs med drag under kängorna och till synes obestridlig logik - och/eller förledande liknelser - av en debattör eller en åklagare med ångan uppe ändå kan visa sig tunnare än nattgfammal is när man börjar granksa det. Men om trycket är tillräckligt högt finns det kanske inte tid för den sortens närgången granskning.
Tanja: För långt att utveckla i detalj så här på julafton, men själva poängen med serien är ju att har man sagt att "män älskar kvinnor på samma sätt som räven älskar höna" och att sexuella inviter eller relationer alltid innebär att våldtäkten finns runt hörnet (och det är den bild som prataomdet-kampanjen kör fram), då får man nog också säga att alla möten där viss attraktion eller leklust uppstår och där man inte känner vederbörande som sin egen huskatt blir sådant som kan leda rakt in i en våldtäkt, eller där det som händer sedan kan framställas som våldtäkt. Hemmet blir det enda säkra, om ens där (en partnber kan ju pockså våldta dig, i alla fall om det är en man). Det fasta förh¨llandet blir den enda plats där risken för 'våldtäkt' ens kan kontrolleras utan att hela tiden behöva freda dig med hot om domstol. -Det är i alla fall en sida av teckningarna ovan som nog är svår att missa för de flesta.
Vi lever i ett samhälle där folk knullar runt med kompisar, halvbekanta och obekanta miljoner gånger i veckan bara här i landet. Med sextalibanernas logik skulle alla desa ligg, dejter och annat kunna dras inför rätta, utropas till möjlig våldtäkt och leda till flera år i fängelse. Ett pris som många debattörer gärna betalar eftersom de inte räknar med att denna förändring av lag och praxis, eller av samtalsklimatet i stort, någonsin kan komma att slå tillbaka på dem själva eller någon de bryr sig om.
@Mangan: Det är inte en kritisk invändning, det är en fråga. Du påstår att folk släpas bort p.g.a. svaga anklagelser, jag frågar hur sådana anklagelser ser ut, eftersom det du beskriver (bortsläpningen) inte har hänt någon jag känner.
Så hur ser sådant "drag under kängorna" ut? Du talar om att en debattör eller en åklagare framställer saker. Men en debattör får ju inte folk bortsläpade, och en åklagare är ju oftast inte helt enkel att lura. Så det är ju inte bara att skrika "våldtäkt". Återigen, kan du ge exempel på detta?
Slutligen, hur ofta sker detta? Detta är inte heller en invändning, men vi måste beskriva problemets omfattning. Att bara säga "det sker hela tiden, överallt!", ja då hamnar vi ju i samma läge som att "alla män våldtar, hela tiden".
Så kan du svara på dessa två frågor: Vad exakt är det du talar om, och hur ofta sker denna orätt?
Mangan:
Och därför borde folk kanske tänka till innan de anser att de gör världen gott genom att hävda att bara kvinnor slutade ligga med folk som kanske är dumma så skulle vi slippa alla problem med våldtäkt och #prataomdet.
God Jul!
Jag vill göra en annan jämförelse som ändock är relaterad. Är man stenhårt för laissez-faire när man själv har makten, då står man också för att andra utövar laissez-faire när de har makten. Bild 1, uppenbart oerfaren man blir utskrattad av kvinnor när han försöker krogragga. Feministkvinna tittar i annan riktning.
Bild 2 Femimistkvinna blir utskrattad av män, oerfarna mannen från bild 1 tittar åt annat håll.
Dr Dengroth
Och vad i hela världen har det med laissez-faire att göra?
Hållningen att var och en får klara sig själv bäst de kan, och om de misslyckas så är det bara deras eget problem.
Dr. Dengroth
Wow vilka scenarios
Men folks agerande i största allmänhet är just så!
Skicka en kommentar