DSM-5 - störning av sexuellt intresse/upphetsning hos män

Det här inlägget är ett i en serie av inlägg i samband med förslaget på utformning av DSM-5. Gå till sambandscentralen för mer info!

Ser det här kort ut? Det beror på att mycket av det som skulle kunna stått här har jag redan gått genom när jag pratade om samma sak fast för kvinnor. Det beror också på att jag inte hade samma tillgång till information om mäns låga sexlust. Till stor del för att det inte finns lika mycket information. Nåväl...

Olika förslag
Det här DSM-5 som jag skriver om finns inte. Än. Det som finns är ett förslag. Därför är det fortfarande väldigt oklart vad man ska göra av diagnosen hämmad sexualdrift för män. I nuläget finns det tre förslag.

Förslag 1
Man behåller DSM-IV-kriterierna för nedsatt sexualdrift, men kallar den nya diagnosen för nedsatt sexualdrift hos män. Såhär ser det ut nu:

A. Ständigt eller återkommande brist på (eller avsaknad av) sexuella fantasier och önskan till sexuell aktivitet. Bedömningen av brist eller avsaknad görs av klinikern, som då skall ta hänsyn till faktorer som påverkar den sexuella funktionen, t ex ålder och personens livssituation.

B. Störningen medför påtagligt lidande eller relationssvårigheter.

C. Den sexuella funktionsstörningen förklaras inte bättre med någon annan axel I-störning (andra sexuella funktionsstörningar undantagna) och beror inte på direkta fysiologiska effeker av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada.

Förslag 2
Att ta bort könsspecifieringen från kvinnligt nedsatt sexintresse, så att diagnoskriterierna ska vara samma för män och kvinnor. Som i DSM-IV, alltså, fast man ändrat kriterierna.

Förslag 3
Man använder samma kriterier som kvinnor får i DSM-5, med undantag för A6. Jag påminner:

(6) Absent/reduced genital and/or nongenital sensations during sexual activity (on all or almost all sexual encounters)

If it ain't broke, don't fix it
Ett av förslagen är alltså att behålla en gammal diagnos, trots att den är lätt att kritisera. Det mest uppenbara är givetvis tidsangivelserna - närmare bestämt frånvaro av dessa. Ska man ha mått såhär i flera år eller räcker det igår kväll? Dessutom finns det, precis som för kvinnor, indikationer på att upphetsning och lust överlappar, och att mäns lust kan se väldigt varierande ut - lusten kan vara helt normal och ändå inte gå ut på att man spontant vill ligga och fantiserar.

Så det finns tecken på att diagnosen borde ändras. Kruxet är att man gärna vill ha mycket forskning att basera sådana ändringar på, och det har inte gjorts mycket forskning. När det kommer till att inte vilja ha sex är kvinnor helt klart mer undersökta. De flesta studier av låg drift hos män handlar om män med låga hormonnivåer eller män med erektionsproblem. Så även om det finns forskning på män som kan tänkas vara representativa, så är det inte mycket.

I bästa fall är den lilla forskningen som finns tillräcklig för att förbättra diagnosen. I värsta fall går man från en fel (men gammal och beprövad) diagnos till en fel ny diagnos. Därför tänker man göra lite fältstudier innan DSM-5 ska vara klar, för att se vilket av de tre alternativen är bäst.

I likhet med kvinnor
Bara för att det inte finns lika mycket forskning på män innebär det inte att det inte finns alls. Precis som kvinnor verkar välmående och sexuella aktiva män kunna uttrycka lust i egna ord på helt andra sätt än spontan kåthet och fantasier. I de nya kriterierna för kvinnor finns punkter som berör att man inte blir upphetsad av erotik, eller av partnerns inledande smekningar. Det baseras på en idé om att all lust är responsiv och behöver väckas till liv, och den modellen gäller såväl män som kvinnor.

Kuken kan vara lugn, den får egen diagnos
Kvinnors diagnos har en lista med sex kriterier som man ska uppfylla minst fyra av. De flesta verkar stämma in på män lika mycket, men sista punkten är lite problematisk. Den om fysisk upphetsning.

Som hos kvinnor finns det stor överlappning mellan dem som inte känner lust i huvudet och de som inte känner det i kroppen. Å andra sidan har man inte lyckats finna fysiologiska och fysiska skillnader mellan män som upplever låg sexlust och män som inte upplever det. Oavsett om män ska eller inte ska ha A6 i sin diagnos kommer det finnas en separat diagnos för ståndet.

Om det färdiga DSM-5 kommer att innehålla Förslag 2 kommer man behöva vara tydlig med att man här menar andra tecken på fysisk upphetsning än erektionen. Man skulle alltså i diagnosen för minskad sexuellt intresse tala om mannens upphetsning i termer av att huden blir mer känslig, man blir pirrig, hjärtat bultar, bröstvårtorna styvnar och man andas sådär tungt och sexigt.

Källor

Källor jag har använt mig av:
Hemsida för förslaget på DSM-5, främst sidorna om den relevanta diagnosen
Min lilla röda MINI-D IV som innehåller diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR
Sexologi under redaktion av P. O. Lundberg, andra upplagan.

Tapetmönstret på bilden kommer härifrån.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om dsm, dsm-5, sexlust, sexuellt intresse, psykiatri