torsdag, oktober 30, 2008

That's the way - aha aha - I like it - aha aha

Tack vare en tävling i Anna Svenssons blogg har jag kommit över ett exemplar av F-ordet. Mot en ny feminism. Nu har jag läst ut boken och jag vet inte vad jag ska säga. Den har varit en trevlig läsning, det var vid endast ett tillfälle som jag blev irriterad (återkommer om det). Men jag saknade aha-upplevelser. Inte en enda, och boken skulle ju ändå sträva mot en ny feminism och vara något avvikande från det man hör normalt. Jag känner mig lite snuvad på konfekten nu. Jag tänker nervöst på vad som kunde vara anledningen. Är det så att jag är för smart och har tänkt allt det där själv eller åtminstone har så lätt att följa med i tanken att vändningen inte blir en överraskning? Får man tänka att man är för smart?

Men... Jag får inga aha-känslor. Våldtäkt behöver inte förstöra hela livet? Det har jag vetat redan innan jag började läsa Anna Svenssons texter. Kopplingar mellan prostitution och hushållsarbete? Been there, dragit dem. Fuck off-pengar? Inte i just den termen, men i övrigt, fuck yeah. Hela boken känns grymt bekant, antingen har jag tänkt tankarna eller hört dem eller så känns de i alla fall inte särskilt överraskande. Det enda som väckte några känslor att tala om var Boris Benulics text om "machosex" som gick ut på att välutbildade sofistikerade kvinnor vill ligga med machomän, och om de inte erkänner det ljuger de. Och då går det förstås inte argumentera emot, för då ljuger jag.

Jag känner mig sådär jobbig som jag gör när jag blir besviken på någonting som inte lovat nåt. Ingen har utlovat mig några aha-upplevelser, men jag trodde jag kunde vänta mig någon, åtminstone en liten en. Jag vill ha aha-upplevelser. Jag älskar aha-upplevelser. Jag kan få sådana, senast för en månad sedan när jag fick veta att finlandsfärja heter sverigebåt i Finland.

Jag brukar alltid tänka "jag är väl inte målgruppen" i såna situationer. Det är säkert så här också.

25 kommentarer:

Anonym sa...

Det var ju läskigt att Boris Benulic kan titta in i alla kvinnors huvuden. Särskilt som han har fel. Jag har alltid dragits till killar med hjärna, mer eller mindre utan muskler, och utan machoattityd. Men då är jag väl ingen riktig kvinna...?

Anonym sa...

Sverigebåt. Aha.

Anonym sa...

Jag har inte läst F-ordet, däremot sammanfattar du ganska exakt vad jag kände när jag läst en tredjedel av Östergrens Porr, horor och feminister. Förutom att jag dessutom blev irriterad på att hon krigade mot väderkvarnar och staplade plattityder. Kom aldrig längre än den där tredjedelen. Var riktigt besviken.
/m

Anna Svensson sa...

Tror inte du är den tänkta målgruppen, inte ur aha-perspektiv sett iaf. Det är väl snarare tänkt som en kommersialisering alt. inlägg i diskursen av idéer som är .. ja ickediskursiva? Och jag vet att det är ett sånt där problematiskt uttryck. För mig var det väl inte heller så mkt aha men flera saker föll på plats. Och om jag jämför med t.ex min genusbok i organisationsteori är F-ordet rena revolutionen. Det beror nog lite på vad man jämför med.

M: Läser ju också på PHF noch känner igen det mesta även om det är mkt som jag inte riktigt satt ord på eller i kontext. Har dock tänkt att jag känner igen tankar pga att jag följde diskussionen efter bokens släpp. Har dock inte sett det som väderkvarnar, det blev ju en del rabalder om PÖ och PHF.

Anonym sa...

Du är väl redan inne i "den nya feminismen" och därför blir det inga aha-upplevelser?

Anonym sa...

Definieras "ny feminism?" Hur den särskiljer sig från andra feminismer? Petra Östergren, de artiklar jag har läst av henne - så grunda att en gråsugga kunde bottna i dem. Det är nåt lite sorgligt med dem dock. Har inte läst Porr, horor och feminister, bara artiklar. Där försöker hon vara lika rationell och "värdieringsfri" som Torbjörn Tännsjö, på nåt sätt, men det är nåt lurt med det kyliga tonfallet. En mening har hakat sig fast, det är ur en recension av en bok som handlade om en bordell. Östergren skrev bland annat "de verkar inte lida nämnvärt". Jag ser en artonhundratalsvetenskapsman som tittar ner på några infödingar eller kanske kvinnor framför mig. Östergren skriver för herrarna, om hon var lite skarpare, mer logisk och konsekvent kunde det bli tankeväckande.

Anonym sa...

Du har en så skarp blick, Tanja Suhinina, och så mycket integritet. Det är så härligt att läsa din blogg.
När det gäller F-ordet tror jag det har med saken att göra att många av skribenterna är ganska markerat höger.
Du kanske vill kolla Athena Farr... lär mig aldrig hennes efternamn.. :s artikel i Aftonbladet.
Det är klart att våldtäkt inte är/behöver vara värre än döden (är det eg. så många feminister som har påstått det? Vilka?). Det är ju inte så många som vet hur det är att dö, så just den jämförelsen blir lite abstrakt. Syftet är nog att förneka att det finns en könsmaktsordning, och att sexuellt våld är ett sätt att förtrycka kvinnor. Maria Abrahamsson brukar uttala sig ganska kyligt om våldtäktsoffer, Maria Schottenius kallade Blondinbella för "skvallerterrorist" när hon berättade om övergreppet: kvinnor med toppositioner är ofta angelägna om att bevisa att kvinnor inte är förtryckta.

Anna Svensson sa...

Ja Tanja kan du inte kolla på Athenas text! Jag fattar verkligen ingenting av vad hon menar med dikotomin i min text.

Anonym: Om du kollar min text i F-ordet så får du några namn. Sen är det såklart något jag själv uppmärksammat mycket genom åren, antagligen mer än vad en icke-våldtagen skulle gjort. Men att livet förstörs vid våldtäkt har länge verkat allmänt vedertaget. Kanske kanske är det lite bättre nu men det är inte bra på långa vägar.

Att tala om hierarkier och maktspel inom "kön" och den feministiska rörelsen är ju inte att förneka existens av känsmaktsordning, eventuellt är det att påpeka att det finns fler än en könsmaktsordning. Jag tror det är absolut nödvändigt för en fortsatt fungerande kamp.

Sofia sa...

Vad menas med fuck-off-pengar?

Anonym sa...

Och vad säger vi till dem som upplever att livet förstörts efter en våldtäkt? Vad säger vi till dem som upplever att livet förstörts efter ett rån? Ett inbrott? En misshandel?

John Galt sa...

"Och vad säger vi till dem som upplever att livet förstörts efter en våldtäkt? Vad säger vi till dem som upplever att livet förstörts efter ett rån? Ett inbrott? En misshandel?"

Att de ska söka sig till familj, vänner och ideella hjälpcentra och inte parasitera skattebaserade system. Om alla gjorde så skulle vi inte behöva betala skatt!

Tanja Suhinina sa...

O plz. Vem tror du att du är? John Galt?

christina sa...

Anonym:

min gissning är att Anna S genom sin text i F-ordet vill att färre ska känna att livet kraschar totalt och för evigt efter en våldtäkt. Om man hela sitt liv blivit intalad att det är det som ska hända kommer troligtvis fler uppleva att just det händer. Förväntan - utfall. Eftersom media förmedlar en bild av våltagna kvinnor som superoffren hugo kommer den generella uppfattning vara att ja, livet måste vara trasigt efter en våldtäkt. Om media däremot kunde låta de som upplevt det som Anna S kände efter våltäkten att komma fram kanske fler kunde resa sig fortare.

Jag tror inte att hon menar att man inte har rätt att känna sig bestulen och bedrövlig, men man har fortfarande sitt liv i behåll.

Anna Svensson sa...

Hej anonym, tycker att Christina fick till det bra. Alla har rätt till sin egen upplevelse. Men det är ju att överge en människa att låta den tro att allt/livet är förstört. Vad är poängen med att leva isåfall? Jag har såklart också känt att allt var förstört men är också glad att jag kom ur den känslan. Det är ju roligare att leva då, när det känns som att det finns mening och framtid.

Att dessutom försöka tvinga på människor som drabbats av sorg eller olyckor (våldtagna kvinnor blir ju det mest uppenbara för mig men det finns fler liknande stigmatiseringar) en ide om att det är kört för dem är ju bara fruktansvärt. Och det blir konsekvensen av den där allmänna iden om att livet är förstört.

Jag förespråkar alltså empati och stöd. Visst kan det tolkas som problematiskt att jag säger att ett lv inte förstörs av en våldtäkt, men då tycker jag att man feltolkar lite. För jag talar om att livet skulle vara förstört i det långa loppet, inte att man ska förneka hur det känns i situationen eller mitt i traumatiseringen. Anser också att det faktiskt är MER problematiskt att säga att livet blir förstört av en våldtäkt.

Tanja Suhinina sa...

Fuck off-pengar är sparpengar man har för att kunna dra från ett jobb man hatar eller en man man inte vill leva med, t ex. Att kunna vara ekonomiskt oberoende ett tag, alltså.

Var finns Athenas text?

Anonym sa...

Jag tror att det viktigaste med att säga att livet inte förstörs genom en våldtäkt är att det ger våldtagna kvinnor möjligheten att återhämta sig utan att behöva misstänkliggöras.

Jag minns inte vilken bok jag läste det i - kan ha varit "Flickan och skulden" - men det handlade om en tjej som våldtagits. Istället för att trilla ned i lång depression reste hon sig upp och försökte leva livet som vanligt.

Med resultatet att folk ifrågasatte om hon verkligen hade blivit våldtagen - hon betedde sig ju inte som förväntat.

Tänk er nu denna misstänksamhet i en rättegång, och man kan lätt se hur det går.

Anna Svensson sa...

http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article3633874.ab

Tanja Suhinina sa...

Hon menar att du delar upp den våldtagna kvinnan i den våldtagna kroppen och den okränkbara själen. Hon menar att du menar att själen inte blir våldtagen, och det kan vara farligt då kroppen och själen inte nödvändigtvis är helt skilda fenomen. Tror jag att hon menar.

Anna Svensson sa...

Men jag tycker ju inte att själen och kroppen är två skilda fenomen?

Däremot är jag starkt skeptisk till att själen skulle bo i det lilla området mellan benen. Låter som att hon inte riktigt menar hela kroppen när hon säger kroppen kanske.

Sofia sa...

Idén om "fuck off pengar" kan kokas ner till: Det är bra att vara rik.
nähä!?

Hur gör en om en är fattig?
(förlåt, nu glömmer jag att alla fattiga enbart har sig själva att skylla)

Lite mer värme i högerfeminismen tack.

Anna Svensson sa...

... förlåt att jag spammar din blogg förresten. Men det är roligare än att skriva eget just nu.

Anonym sa...

Jag vet inte, men på det hela taget tycker jag att våldtäkt bagatelliseras. Har aldrig riktigt uppfattat det som att feminismen, eller media, hävdar att livet måste vara förstört efter en våldtäkt. Var sitter själen? Överallt, och en del av den sitter i sexualiteten. Jag tror tyvärr att "john galt" har en inställning som är ganska vanlig bland män. För övrigt tror jag att rädslan för våldtäkt beror på att våldtäkt förekommer. Inte på media.
Fuck-off-pengar: klart att alla kvinnor borde vara rika, men Athena F har rätt i att det är lite Marie Antoinette över påståendet.

Anonym sa...

Tyvärr är själen faktiskt kränkbar. Man kränker bland annat genom att förnedra.
Jag uppfattar det som att jag "vann" över våldtäktsmannen. Det tog tid. Orsaken var väl bland annat att jag kände igen hans förakt, har sett det hos andra män som mig veterligen aldrig har våldtagit. Och ironin och misstänkliggörandet jag blev bemött med av en del av omvärlden.
Kropp och själ hänger verkligen ihop och Anna Svensson har väl aldrig påstått något annat heller.

Anonym sa...

Jag undrar hur buddhister och hinduer ser på saken, eftersom de tror att själ och kropp är helt åtskilda; kroppen (en av många i raden) är bara ett tillfälligt skal som själen befinner sig i.

Anonym sa...

Ja det vore intressant att höra! Buddhismen, åtminstone zen-buddhismen, är iallafall väldigt bra att ha, om jag får uttrycka mig så. Har studerat en del sånt, och blivit hjälpt av det. Mer hjälpt av den än av min övertygelse att våldtäktsmannen kommer att få hänga upp och ner i helvetet medan någon kör ner en glödande stång i anus - i evighet. För så fort hans anus och inälvor bränts sönder under vedervärdiga plågor, så kommer de att läka igen, så att rättfärdighetens hämnande djävlar får nöjet att köra ner en glödande stång igen. Så kommer det att bli.
Men buddhismen är mildare, och om man gjort den till sin egen så har man en okränkbar själ.