fredag, september 30, 2011

KBT & poly V

I original-föreläsningen som jag baserar dessa inlägg på gick jag snabbt genom lite konkretare förslag till terapeutisk hantering av vissa problem som kan uppstå i polyrelationer. Jag tänkte smälla ihop allt till ett inlägg nu, men kom nu på att jag kommer nog behöva dela upp. Helt enkelt för jag kom på att inte alla som läser min blogg är steg I-terapeuter som spontant fattar vad jag menar med "kognitiv omstrukturering". Så nu kommer en liten inblick i vad KBT-terapi kan innebära, rent konkret.

Polyproblem - förnuft och känsla
Man vill gärna leva poly. Man tycker det känns rätt, och ens partners är på - men det känns också fel. Det uppstår helt enkelt krockar mellan ens värdegrund som poly och den värdegrunden man växte upp med. Eller så blir det inte som man tänt sig när man väl är i situationen. Här är några fallexempel:

Rickard och Ami lever i öppet förhållande och har båda andra partners. Rickard tycker det är underbart att se Ami lycklig när hon kommer hem från en träff med en annan, men själv får Rickard dåligt samvete när han träffar andra. Han känner att han sviker Ami, att han omöjligen kan älska henne på riktigt om han också träffar andra.

Glenn tyckte det var en superidé att öppna upp relationen med Barbra. Det var faktiskt Glenns idé. Men nu när de har ett öppet förhållande kan Glenn inte låta bli att vara svartsjuk, fast det var Glenn som föreslagit att de skulle öppna upp. Innebär den oväntade svartsjukan att Genn inte är skapt för poly och att det var en dålig idé?

Lite om KBT:s historia
Fokus i kognitiv beteendeterapi ligger, som framgår av namnet, på tankar och beteenden. Man jobbar med dem så att de blir mer funktionella i vardagen och slutar ställa till med otrevligheter. KBT har en historia på ca hundra år, och utvecklingen brukar delas upp i tre vågor.

Första vågens KBT handlar om beteenden, Genom att förändra belöningar, bestraffningar och assosiationer som blivit nästintill reflexer försöker man förändra en persons liv. Dessa metoder är fortfarande aktuella i många sammanhang - fobier är det mest kända, men det funkar även mot depressioner, ångest och att man alltid kommer sent. Precis samma tankar ligger bakom idén att elchocka män när de får stånd när de ser bilder på män. Som en kort illustration av hur vetenskap och medicin välmenande används i sin tids anda.

Andra vågen tar i K:et. Nu börjar man också titta på hur tankar samspelar med beteenden och känslor. I kognitiv terapi kan man arbeta med grundantaganden man har (exempelvis "jag är värdelös") som gör att man sätter upp villkorsantaganden (villkorsantaganden är sådana där man tänker i termer av om/så, exempelvis "om jag presterar jättemycket så kommer jag vara värd nåt") som leder till att man tolkar verkligheten i enighet med sina grundantaganden, även om det inte är den rimligaste tolkningen (nej, att du fick B på en tenta betyder inte att du är sämst på allt). En terapeut kan hjälpa att blottlägga och förändra tankarna man har, som gör ens liv surt.

Tredje vågen är det som anses vara aktuellast och modernast nu. Här har K och B fått sällskap av influenser från österländsk filosofi*. Man har helt enkelt slutat att endast fokusera på att förändra tankar och beteenden, utan börjat satsa på att kunna acceptera och stå ut. Man tänke räven att förändringen ofta kommer när man slutat kämpa emot. Det kan handla om att en fobiker gör saker fast hon är rädd, eller att en person med kronisk smärta är med på roliga aktiviteter fast de gör ont.

Det blir en ganska tydlig krock mellan andra och tredje vågen som under min utbildning mest spelat rollen av den stora glittrande elefanten i rummet. Vi fick aldrig någon riktigt bra vägledning i hur vi ska få ihop dem. Jag väljer att tänka på att allt är bra så länge det funkar -en metod kan vara hur bra som helst i en situation och en annan lämpa sig bättre för en annan.

Kognitiv omstruktrukturering
Jag tycker det låter riktigt brutalt och väldigt passande om man ska ta exempel på hur medicin utövar makt. Men förutom det hårt klingande namnet är det en metod som kan vara rikgti bra i rätt läge. Det är en typisk metod för andra vågen och handlar om att ta upp ens tankar till ytan, och se vilka mönster som finns. Man kanske ser ett mönster i tankarna, ett bakomliggande antagande om världen. Man kan "betygsätta" tankarna i hur rimliga de är, och sedan försöka komma på så många alternativa tankar som möjligt och betygsätta dem på samma sätt.

Ta Rickard och Ami. Om man skulle göra en kognitiv omstrukturering på Rickard skulle man till exempel kunna få fram tankar som "jag sviker Ami när jag kysser Rita" eller "Ami känner sig ledsen fast hon inte visar det". Bakom det ligger kanske en bild av att man ska hålla sig till en person emotionellt och sexuellt, annars är man under alla omständigheter en dålig människa. Rickard kanske även i andra situationer upplever att han är en dålig människa i grunden och måste verkligen följa alla regler för att inte vara en dålig människa.

Då kan man ta och prata om begreppet "dålig människa". Vad är en dålig människa, Rickard? "En som sviker, en som spelar dubbelspel" säger han kanske. Då får man titta närmare på det. Vad är svek, vilka konketa handlingar? Gör Rickard dem? Om man gör en checklista för dålig människa, uppfyller Rickard den?

Man kan också välja en konkret situation, tankarna i den, och fokusera på dem. Rickard fick dåligt samvete när han lämnade Ami hemma och åkte ut till Rita. Han tänkte kanske "nu kommer stackars Ami sitta hemma och känna sig övergiven". Hur trovärdigt är det? Brukar Rickard känna sig övergiven när Ami är borta, eller tycker han det är skönt med en soft hemmakväll, och kul när Ami komer tillbaka och är glad över det trevliga mötet hon just haft? När han besökt Rita, brukar Ami efteråt bete sig som om hon satt hemma och var ledsen? Vilka andra tankar hade Rickard kunnat tänka i situationen? Kanske till exempel "Ami kommer att vara glad för min skull"? Hur trovärdig är den tanken? Hur trovärdig är första tanken på övergiven Ami nu, när man tänkt genom alla omständigheter?

Precis som de flesta andra växte Rickard upp i en miljö där monogami anses vara det enda passande om man ska vara i en relation, annars kan man ju vara singel. Rickards kan innerligt vilja leva i öppet förhållande, samtidigt som det ligger i konflikt med föreställningar om att vara en god partner. En psykolog kan hjälpa honom att jobba med det.

Acceptera och stå ut
Nu ska vi gå tredje vågen på Glenn. Glenn känner svartsjuka, och undrar om det inte betyder att man får ge upp idén på öppen relation. Kanske, det få Glenn själv avgöra, men man kan börja med att försöka se på vad svartsjuka är. Svartsjuka är en känsla. En riktigt jobbig känsla, visst, men ändå en känsla. Den får finnas, men man måste inte låta den styra ens liv om man inte väljer det.

Det finns mycket smärta i livet, och människan gör sitt bästa för att få bort den. Det är ju jobbigt när det gör ont. Många gånger lyckas man få bort det onda, men ett helt smärtfritt liv är en omöjlighet. Människan som misslyckats med att få bort smärtan försöker kanske låtsas om att smärtan inte finns, men det har ofta en omvänd effekt. Ju mer man försöker att inte tänka på någontign desto mer tänker man på det. Återstår då att acceptera.

En terapeut kan hjälpa Glenn att plocka fram svartsjukan, observera den och hälsa den välkommen. Det låter flummigt, men det finns många konkreta övningar man kan göra för att lära sig att umgås med sina negativa känslor. Om man alltid kämpat emot eller skjutit undan jobbiga känslor har man lärt sig att de är farliga, och ju mer man stannar i känslan desto mer lär man sig att känslan kan vara jobbig, men den är inte farlig. Man lär sig att man kan vara medveten om sina känslor utan att behöva agera på dem. Man lär sig att svartsjukan kan finnas med, men man behöver inte ge den all uppmärksamhet.

Glenn kan lära sig att svartsjuka kan komma på besök i en relation utan att relationen behöver vara dödsdömd. Glenn kommer fortfarande kunna välja att avsluta relationen eller stänga den igen, men nu kommer det kommer vara Glenns beslut och inte ett argt litet grönt monsters.

***
I nästa avsnitt - hur kan en terapeut hjälpa en att komma ut?

* Förlåt, det gör ont att skriva så. Jag vet ju att "österländsk filosofi" är ett brett begrepp och att det som heter "mindfulness" en gång kanske varit Buddhism, men numera är ett trendord på engelska. Jag gillar tankarna i sig, men efter fem års psykutbildning är jag urless på den vårdslösa västerländska exotismen. Så.

***

5 kommentarer:

Anonymus Maximus sa...

Intressant! Speciellt de två fallstudierna.

David sa...

Väldigt lärorikt och spännande! Hoppas du vill fortsätta denna bloggserie.

Anton sa...

Jag håller med föregående två talare. Det är intressant att höra om verkliga (antar jag?) fall hur det kan gå och vilka känslor som kan uppenbara sig när man har öppet förhållande.

Lite skeptisk till KBT (precis som all annan psykologi), men det kan jag överse med. :)

Tanja Suhinina sa...

Tack. Jag känner lite på mig att det kommer bli ovanligt många "bra jobbat fortsätt så" närmaste tiden =D Inte mig emot.

Fallen är inte verkliga utan högst påhittade.

Tomas Antila sa...

Har jag fel när jag tror att den här serien handlar om att Poly-personer inte ska få "det är bara för att du är poly som du mår dåligt" som svar? Det här är nog bland det bästa du har skrivit för övrigt. Du borde skicka in den till RFSU.