onsdag, september 28, 2011

Medieklimat

Minns ni när jag förra sommaren bråkade om analsex med Hanna Fridén? Hon skrev ju också om det, och på hennes blogg var det några som kommenterade om att hon inte skulle bry sig om mig för jag är dum, och skriver alltid gnälligt och negativt. Jag är noll hårdhudad och tänkte på det inte, skrev på Facebook och så. Minns att någon kommenterade att det är så att jag alltid skriver kritiskt, och då framstår man som neggokärring. Kommentatorn föreslog att jag kanske skulle varva med att skriva mer positiva saker.

Såhär senaste halvåret har jag väldigt självmant tappat intresse för att uttala mig ur kritiskt perspektiv på varenda bloggaktuellt ämne. Jag har också känt mer och mer intresse för att skriva konstruktiva populärvetenskapiga inlägg om sådant jag faktiskt har koll på - psykologi och sex. Ibland mangafilm. Jag har mycket sällan känt mig peppad att skriva självklarheter i saker som Happy Happy, BDSM-fallet och genusdagis. Sånt som är veckans inofficiella bloggutmaning. Men ibland får jag för mig att ryta till och tycka saker, som senast med Bang-serien.

Jag kan sådär tyvärr säga att ju mer konstruktivt jag skriver, ju mer vettigt och intressant jag skriver, desto mindre kommentarer får jag. Det är inte så förvånande, förstås. Säger jag "jag tycker si", så kan man svara "jag tycker så". Skriver jag "titta, forskningsrapport!" så blir det svårare att tycka någonting. Och folk länkar inte heller till det, på det sättet man gör när man själv skriver inlägg om BDSM-fallet och vill också hänvisa till vad brighta/puckade Tanja skriver. Så då blir det färre kommentarer, färre besökare, mindre som belönar mig för att jag bloggar.

Jag tycker förstås det är lite synd för egen del. Samtidigt så motiverar det mig att faktiskt verkligen satsa på populärvetenskaplig blogg om mina expertområden. Men förutom följder för just min blogg så får det mig att bli ledsen för bloggande (och andra liknande uttryck) i allmänhet. Man blir mer belönad för att tycka och provocera än för att skriva "objektivt". Man blir mer belönad om man skriver om sådant alla andra skriver om.

Det är förstås inte så att jag är helt ensam och bortglömd. Jag får kommentarer (nästan mer på twitter än i bloggen) för att det jag gör är bra. Jag är väldigt tacksam för det, jag vill vara intressant expertbloggare. Men det är också alldeles uppenbart att det har blivit mindre av den omedelbara belöningen man som bloggare får i form av kommentarer och tweets om att såhär tycker just Tanja om det här som alla tycker om. Tråkigt. Jag gillar ju sånt.

Så, nu när jag skrivit av mig undrar jag lite vad ni tänker. Känns ju relevant att passa på och göra konsumentundersökning. Vad vill läsare ha mer/mindre av? Vad är bra? Dåligt? Varken bra eller dåligt men intressant? Och typ i allmänhet, känner någon annan igen sig i det jag skriver här, om vad som belönas?

23 kommentarer:

anjaa sa...

Jag är dålig på att kommentera (läskigt!), men jag läser alltid, och jag gillar allt du skriver, även det som är svårkommenterat.

Johnny sa...

Jag känner igen det där. Jag brukar vilja skriva "objektivt" (argumentera fram och tillbaka med mig själv) eller neutralt informera om något men då får/fick jag inga kommentarer. Jag fick mer beröm förut när jag skrev superpersonligt (så personligt att det blev felaktigt och många gånger taskigt)på gayfilmsbloggen men nu när jag sakligt försöker förklara om filmerna för att man bara ska veta vad filmerna har för HBT-relevans (nåja..lite vinklingar har jag när jag blir uppspelt) så får jag aldrig några kommentarer.

I vilket fall som helst tycker jag alltid att dina inlägg är intressanta och jag försöker kommentera så ofta som möjligt, men jag håller med om att det blivit sämre med kommentarer på bloggar nu när mer direkta platser som facebook finns.

Johnny sa...

Sen förstår jag inte vad som är "läskigt" med att kommentera när man kan vara anonym. Kan anjaa förklara?

Mattias S sa...

Om jag jämför med mig själv och mitt eget bloggande så har jag alltid uppfattat dig som betydligt mer konstruktiv medan jag själv mest fokuserat på att avreagera mig.

Jag beslutade mig för att sluta gnälla så mycket och försöka fokusera på att skriva konstruktiva saker istället. Det är svårare men det är också vad som behövs mer av.
Även om jag tycker att en hel del av mitt gnäll var bra och ibland rent av väl genomfört där jag bröt ner och sågade folk resonemang.
Men jag tycker det är för mycket sådant som det är.
Det är inget fel med att bara klaga och ibland är det väldigt viktigt att klaga på saker som händer, skrivs eller görs.
Men vill man verkligen bidra till ett högre kollektivt medvetande så behöver man faktiskt bidra med någonting konstruktivt och nytt.
Och framförallt inte bara haka på dagsländorna i debattbruset utan faktiskt vara lite mer långsiktig i det man pratar om.

Men, det är inte lika poppis och lättillgängligt.
Vilket leder oss in på hur kapitalismen förstör debattklimat.
Bara för att någonting är populärt och lättillgängligt så är det inte bra eller ens sant.

Så för att sammanfatta, det är klart att du inte får lika mycket betalt i besök, kommentarer och kvantitativ uppskattning men du bidrar kanske bättre till att höja nivån på vårt kollektiva medvetande, det tycker jag iaf! :)

Hanna sa...

Jag tycker faktiskt mer om att läsa objektiva/informativa inlägg - kanske lite för att jag ogillar konflikter och det skulle ju i så fall inte vara särskilt positivt, men mest för att jag tycker att du skriver så sjukt bra om ren vetenskap och information och fakta, och gör det så intressant. Jag brukar inte kommentera för jag känner liksom inte att jag har något att komma med, men det känner även för debattinlägg.

Jag tycker att det är roligt att läsa alla dina texter. Blir alltid glad när jag ser ett inlägg av dig i Google Reader. Och det är klart att man kanske får mer respons och mer klick av att vara lite lagom provocerande, men ja.. för de som är intresserade på riktigt tror jag inte det spelar så stor roll. (Med detta säger jag absolut inte att du ska låta bli att ryta till eller vara icke-objektiv ibland, för det ska man såklart få.)

Så tänker jag!

Ylva sa...

Jag tycker om bloggen mycket för att du skriver nyanserat och informerat. Fast jag har sällan något intressant att tillföra, så då låter jag (oftast) bli att kommentera. Men nu när du frågar så berättar jag att jag gillar det du gör på bloggen och ofta pratar om det du skrivit afk (fast det syns ju inte i statistiken).

anjaa sa...

Det är läskigt även om jag är anonym, och jag tycker att det är så poänglöst att vara anonym i kommentarer då jag personligen har svårt att ta anonyma kommentatörer på allvar.

Det är väl en form av sociofobi antar jag.

L sa...

Jag gillar när du (och andra) tycker om saker, även om jag inte alltid håller med om precis allt. Det blir så substanslöst om allt man skriver är objektivt.

Förresten gillade jag beafen som du och Hanna hade. Ni hade båda poänger, kanske mest du och jag följde den med spänning.

Patrik sa...

För mig finns ingen korrelation alls mellan vad jag vill läsa och vad jag kommenterar, och jag antar att det är så för de flesta eftersom jag märkt av samma fenomen som du. Det känns helt naturligt för mig när jag är läsare men helt obegripligt när jag är skribent. Ska försöka bli mer som jag vill att andra ska vara och säga saker som "Sjukt intressant" och "helt rätt" när det är det jag tycker.

Helge sa...

Jag tycker dina populärvetenskapliga artiklar är suveränt bra. Jag lämnade igår en packe sådana till en KBT:are som behövde bli lite utbildad.

Anonymus Maximus sa...

1) Jag vill ha fler ritade bokmärken. Två stycken, faktiskt. Tackar som frågar. :)

2) Jag borde bli bättre på att bara skriva ett "Intressant!" eller liknande när jag läser något intressant här; för det är verkligen sådant jag vill ha mer av i världen. Men saken är väl denna, att det är lättare att kommentera ett inlägg på en "låg" nivå, eftersom jag befinner mig på en väldigt låg nivå själv.

Dina artiklar om KBT, t.ex. är väldigt intressanta - speciellt hur DSM delar upp diagnoserna längs fem dimensioner - men det är samtidigt ett ämne som jag har svårt att bidra med någonting i, annat än som testobjekt via mina övriga kommentarer.

Vad gäller att ryta till så gillade jag även ditt andra inlägg om Bang-serien. Det första lämnade alldeles för mycket osagt. Det är inget fel med att ge kritik, och den behöver inte alltid vara konstruktiv - ibland är "du borde aldrig ha gjort det där" det mest konstruktiva som realistiskt kan sägas. Men den måste vara väl underbyggd, och i och med det utöka vetandet på något område.

Inlägg av typen "dagens upprördhet" är å andra sidan enkla (och befriar kommentatorn från något djupare tänkande), och det är därför t.ex. kvällspressen lever på sådant: En skurk, en hjälte, en lättbegriplig orsak att bli förbannad som presenteras utan nyanser. Nackdelen blir en klar polarisering i debatten, som sedan gör det svårt att komma framåt.

För att göra en gissning så tror jag att du, när du tittar tillbaka på vad du skrivit, kommer att vara nöjdare med de mer genomarbetade inläggen, även om de inte får så många kommentarer och sidvisningar. De "lämnar världen en bättre plats än de fann den" om man så säger.

nollråtta sa...

Jamen sådär är det ju överallt i mediesamhället, och har varit så länge. Se bara på alla dokusåpor, inte tusan castar de folk som är vettiga, för då blir det inte "bra TV".

Anonym sa...

Jag hör väl till det lägret som tycker du är briljant, älskar att gå in på den här bloggen eftersom den behandlar sex på ett sakligt sätt och även lyfter upp sådant som annars inte behandlas ur annat än "Cosmosynvinkeln" för att spetsa till det. Vecka6 till exempel, Yes liksom! Och eftersom jag inte bloggar själv är jag urdålig på att kommentera, men knarkar typ din blogg mest av alla, så heja heja!

monika sa...

Jag läser ofta gamla inlägg när jag hittat en blogg som är ny för mig. Jag håller på med det på din blogg nu, och det känns meningslöst att kommentera gamla inlägg. Jag har läst igenom "aah, motherland" och "15 minuter" och håller på med "femensit".

Jag håller med L delvis, det är ingen idé att bara upprepa fakta - när jag läser bloggar vill jag ha en personlig skruv på saker. Så när du skriver om forskning osv, så är det intressant att också se vad du tycker och tänker om det.

Och så lovsången: Åh Tanja, du skriver så bra! Jag blir sugen på att läsa om din bok, men verkar ha gett bort den. Dags att gå och bättra på utlåningsstatistiken!

Tanja Suhinina sa...

Tack, jag blev jätteglad! Jag ska svara mer när jag inte skriver Viktigt Exjobb, men jag tänkte att jag skulle svara lite på en gång så ni ser att jag inte dog =)

Lovisa sa...

Åh, jag vill att du ska känna dig jätteuppmuntrad!! Jag verkligen super in allt du skriver och får så många bra synvinklar och idéer härifrån. Dock är jag ofta så trött och seg i huvudet (depression) så jag orkar inte ta mig tid att skriva någonting smart i kommentarerna, men ibland.

Det är för övrigt väldigt trevligt att kommentera här, det finns många intressanta läsare och man får ofta respons av dig tillbaka, det tycker jag är jättebra!

Och för min del får du gärna skriva kritiskt om du känner för det, eller vad som helst annat också. Vissa saker är mer intressanta än andra, men det viktigaste är ju att du skriver om det som känns bra, så att vi kan fortsätta att få många blogginlägg från Tanja i framtiden också! :)

litevarje sa...

Jag tycker att det du skriver om är intressant eftersom jag sällan kommer i kontakt med ämnena i mitt vanliga liv. Feminism, psykologi, sex på ett så rakt på sak sätt... Jag kommenterar inte eftersom det inte är sånt jag gör.

(När jag tänker efter är det lite läskigt: jag har följt dig i typ 10 år, sedan Enfaldig apekatt...)

opus sa...

vill peppa lite, tycker du håller hög kvalitet och får att tänka i nya banor då & då, och det är inte illa.

jag kommenterar ytterst lite trots att jag läser flitigt, mest för att jag öht inte känner dej och då känns det mest som man lägger sej i, eller nått. eller kanske att jag inte har nån internetpersona att svara som. bloggkommentering får mej att känna mej akward helt enkelt.

ÅsaP sa...

När jag vill ha en kvalitetsstund vid datorn då gör jag mig en balja te och sedan surfar jag till din blogg. För jag vet att jag kommer att få läsa inlägg som får mig att tänka, reflektera och lära mig nya saker eller bli påmind om kunskap som jag en gång kunnat.

Jag har inte uppfattat dig som grinig i onödan. Utan som saklig, påläst och med en personlig röst. Du tar frågorna på allvar och du försöker hitta nya vinklar (och gör det ofta bra)till ibland uttjatade frågor och ibland till, för mig, helt nya frågeställningar.

Jag tycker om din blandning av olika ämnen och även att du då och då skriver om egna erfarenheter. Det gör dig mer mänsklig.

Om jag skulle önska något mer alls så vore det mer förklaringsmodeller a la poly om olika sorters sexualitet/läggningar/psykologarbeteellerwhateversubject. Inte bara för att det är intressant utan det är så bra att ha ett ställe att sända folk till när de har frågor eller vill veta mer. Jag skulle gärna se att du skrev mer om skönhetsideal. Om marginaliserade grupper som tex personer med funktionsnedsättningar och sådana saker.

Det blev långt det här... Vad jag egentligen ville säga kortfattat är ju: Du rockar och fortsätt vara du!

Tanja Suhinina sa...

anjaa:
Tack! Förstår också att det kan vara jobbigt att kommentera även om man är anonym. DU vet ju vem du är, liksom.

Johnny:
Ja, precis, den grejen!
Tack! Och jag förstår verkligen att det känns mycket lättare att kommentera på tyckerier än infoinlägg. Man borde kanske lämna sådär frågepunchline i slutet? Så, nu har jag skrivet att gräset är grönt, vad tycker NI om att man forskar på vad gräs hr för färg? =)

Mattias S:
Jag har nog alltid skrivit lite bloggen jag velat läsa, och känner själv på sistone allt mindre intresse för veckans snackis och allt mer för att lära mig nåt. Förena detta, det vore nåt!

Hanna:
Tack! Och är det nu jag skriver att jag då och då går in på din blogg och ikappkollar outfits, för jag önskar jag vore lika engagerad och orkade fixa så mycket med sånt, för du gör det urcoolt och det ser så kul ut! Och så kommenterar jag aldrig. Det är väl också en sån sak, visas bloggar tänker man mer om som helheter än enskilda inlägg, och då blir det aldrig av att kommentera?

Ylva:
Tack och så blir jag jättesmickrad! Jag vet att flera pratar om sånt jag skriver afk, jag blir så humla nyfiken! Vad sägs, hur funkar det jag skrivit för folk som inte är läsare här och inte vet vem jag är? Himla spännande ju!

L:
Haha, det var heeeemskt! Heeeeeeeemskt! Jag satt och bråkade hela dan och sen i slutet ba, vänta, VAD BRÅKAR JAG OM FÖRFAN?! Man ska verkligen hålla huvet kallt i såna saker asså =)

Patrik:
Haha, känner verkligen igen! I vissa fall tänker jag att jag kompenserar genom att länka till bloggar och typ "titta vad smart de gör!", men generellt är jag också kass på lovin.

Helge:
Oj, hoppas KBT:aren överlever. Det lät så brutalt =)

AM:
Whoooopsie ^^;
Sen har jag inget att kommentera på i det övriga du skriver =)

nollråtta:
Jo, ser ju att det är så i övrigt, men nu drabbar det mig juuuuu! Och även som konsument av text och kultur, såklart.

Anonym: Tack =)

Monika:
Visst är det bästa grejen när man hittar en ny blogg med massor av gammalt gott att läsa? Jag bara maratonar allt och blir sen sur när det visar sig att jag läst ikapp. Kul att du gillar min blogg =)

Jag borde verkligen jobba på att blanda tycka och veta.

Tanja Suhinina sa...

Lovisa:
Tack så mycket! Och krya på dig, det är fett jobbigt att inte bara vara nedstämd utan dessutom sådär seg i huvudet som du beskriver.

litevarje:
Ahhhhh! Hjälp, läskigt ju! Då minns du ju mig genom jättemycket livsgrejer, och när jag var sådär ung och radikal!

Opus:
Tack! Förstår också verkligen att hela internetsocialiseringen där jag är väldigt fisken i vattnet kan kännas mindre naturlig för andra.

ÅsaP:
Tack! Jag blir så rörd av sånt. Hjälp.
Jag vill själv gärna utvecklas åt det hållet du skriver som skribent, så det låter rikgti kul att jag i så fall kommer ha (åtminstone en) läsare! =)

Jo sa...

Dels tänker jag att det kan vara viktigt att skilja på antalet belöningar och kvaliteten på dem. Att ha tittar-/läsarsiffror som måttstock för det man gör kan vara förödande både för skaparglädjen och kvaliten. Liten parafrasering: 'Läsarsiffror korrumperar' Vill man omstrukturera sina kognitioner kring det kan det kanske vara en bra ide att kika runt på de allra populäraste bloggarna, eller rentav aftonbladets och expressens hemsidor, och fråga sig 'Vill jag vara sån här?'

Sen tycker jag att du ska skriva mest om det som engagerar dig mest. Då blir det i min smak bäst. Fast jag hänger inte med så bra när det är mangatema och liknande, har för lite bakgrundskunskap.

Jag älskar hur du roar dig/tar dig friheter med språket, och din språkanvändning i övrigt, känns musikaliskt. För mig är det en viktig kvalitet. Det är också viktigt för mig att det går fram vad du känner inför det du skriver om, även när du är faktasaklig.

På nåt sätt känns det kravmärkt att läsa din blogg. Giftfritt, frigående, näringsrikt och smakrikt. Å andra sidan håller jag med Anonym om att den är knark. Hmm ...

Eller abstracten: Din blogg är en ljuspunkt i tillvaron.

arvida byström sa...

jag brukar tänka att du aldrig är så arg. eller det kanske du är där bakom ditt tangentbord, men oftast tycker jag du förmedlar det mesta så sjukt oargt! vilket jag gillar, då jag är en sjukt oarg person som har svårt att se saker från endast en synvinkel.
eller du kanske bara har den eleganta förmågan att inte få tunnelseende när du är arg, eller bara låter ilskan lägga sig lite. eh. ja alltså, tänkte bara säga att jag aldrig upplever dig som arg vilket jag gör med många andra bloggare som bloggar på feminism och samhälle.
JA HUR SOM HELST, jag tycker i alla fall om din argumentationsteknik för det känns som du har ett genuint intresse att belysa problem och inte att vinna. tycker även asmycket om dina mer informativa inlägg för även de är väldigt fint uppbyggda, lätta att följa och allmänt kick-ass.

fortsätt att vara arg, informativ eller vad som helst så länge du gör det på ditt vanliga tydliga och sympatiska sätt är mitt önskamål, eller ja. (jag: kan konsten att inte vara kärnrik, i denna kommentar)