Old news is so exciting, men visst, det är viktigt att lyfta fram. Det är lite begreppsförvirring (ska man prata anknytningsteori ska man kanske inte skriva att det är dåligt att föräldrar inte "knyter an" till sina barn, för att det är just det föräldrar inte ska göra) och lite oklara slutledningar (att mammorna är hemma mer beror tydligen på "graviditet, amning och den svenska föräldraförsäkringens utformning"). Men på det stora hela är det sunt att vara upprörd över att mammor är med barnen betydligt mer än papporna och mer eller mindre aktivt och medvetet stänger ut dem.
Pär Ström måste naturligtvis se artikeln som en närmast personlig triumf.
Bra att PM Nilsson vågar säga detta! Jag vet att hans åsikt har stort stöd i folkdjupet, men den skräck som råder för att kritisera feminism och genusproffs gör att mycket få artikulerar åsikten.Vågar? What?! Och vad har det här med kritisera feminism att göra? Genusproffs, vilka det nu är, borde ju vara den gruppen som är mest medvetna om att även kvinnor gör kön och att föräldraskap är åtminstone till stor del socialt konstruerad?
- Ströms blogg
Suck. Stön.
Intressant. Jag skriver etiketterna när jag är hemma.
10 kommentarer:
pm nilsson tillhör väl de som tror att feminister bara bryr sig om kvinnor. då är han ju logisk. fast det är ju inte så många feminister som bara bryr sig om kvinnor förstås. tänk, TROTS att det heter feminism. folkdjupet btw? vad är det?
Jusstja, och ALLT som kvinnor gör är feministiskt. Så om en kvinna gör nåt dumt har feminismen failat. Jusstja. Det var ju egentligen det som var poängen med inlägget.
Det är väl barnen som ska knyta an? (Minns inte nu, ty det var ett tag sedan jag läste något seriöst om den teorin.)
Synd att feminism och exklusivt kvinnofokus eller kvinnofrämjande har blivit så pass synonymt i folks medvetanden, men det är kanske inte så konstigt. Både feminister och icke-feminister har medelst lång tids idogt arbete lyckats åstadkomma detta.
Ström lyfter fram debattartiklar för delad föräldraledighet av feministen PM Nilsson. It's a small step for man...
chistina: ?
Generellt: Ditt inlägg är bra. JAg tyckte PM Nilssons debattartikel var bra också. Så himla old news är det väl ändå inte? Jag har inte sett det uttryckas på åtta år, trots en hel del grottande i ämnet. Jag trodde jag var helt knäpp som tänkte sånt som matriarkat inom barn- och familjefrågor.
En sak måste jag fråga om: Ska inte föräldrar anknyta till sina barn? Det låter märkligt. Beskrivningarna om att många föräldrar - inte minst pappor - har svårt att anknyta till sina barn görs ju till ett stort samhälssproblem. Men du är psykologen här. Lite klargörande vore schysst.
/Pelle
Tanja, om du orkar och tycker platsen är rätt håller jag med gramtonepelle. Jag hör gärna lite om föräldrars icke anknytning. Själv har jag groteska skuldkänslor för att jag inte lyckades "knyta an" till min första son förrän han var över året, men kanske kan lite teori hjälpa mig att dels uttrycka mig bättre, dels (kanske) släppa lite på självföraktet.
Och i övrigt, bra post, som alltid. Jag kan inte låta bli att frusta "jamenståpåerdåmän!" lite i skägget sådär, som kvinnor så ofta tillsägs göra när styrelseplatserna kommer på tal.
Jag bara måste läsa din bok!!
http://barbiespussy.blogg.se
Ang anknytning:
Det heter anknytning när man som "svargare" knyter an till en "beskyddande" anknytningsperson (barn/förälder i vanliga fall när man pratar om det). Anknytningspersonens band till barnet heter nåt annat. Jag hittar inte termen i mina papper just nu, men det heter som sagt inte anknytning och om man nu ska dra in anknytningsteorin (vilket har på sistone blivit populärt när man pratar populärpsykologi) borde man försöka få till termerna rätt.
Gramtone:
Förutom att jag inte hört termen matriarkat användas så ofta i sammanhanget tycker jag att jag hört det där med att det är mammor som vill sitta hemma med barnen och utestänger papporna väldigt mycket de senaste åren. Men det handlar förstås om vad man läser och så.
Barbiespussy:
=D
Vad gäller feminister så är de bara intresserade av kvinnors väl och ve. Visa mig annars gärna motsatsen!
A.P.SE:
Jag. Nu är det din tur att visa mig någonting vanligt.
Skicka en kommentar