måndag, november 17, 2008

Telefonsex är detsamma som telefonprostitution.

Gudrun Schyman flippar över telefonsex i dagens Aftonbladet. Här. Folk har tipsat mig om länken, såklart. Debattartikeln var bedrövligt tråkig och det tog Schyman lång tid att komma till poängen som handlar om att telefonsex är prostitution och det har vi opinion mot. Post- och telestyrelsen vill tydligen "släppa telefonsexet fritt" på Telia.
Sedan en stor opinion stoppat telefonsex när Telia lanserade de så kallade 071-tjänsterna har Telia haft en mycket restriktiv hållning. Telias krav på dem som ska ha betalsamtalstjänster är bland annat att telefonsex är förbjudet. Telia har vidare vägrat att fakturera betalsamtal till andra nät bland annat för att man inte vill understödja telefonsextjänster. De andra stora operatörerna har följt Telia i spåren. Men om Telia tvingas fakturera för telefonsextjänster kommer andra operatörer att göra detsamma, eftersom det handlar om stora pengar. Alla kan skylla på att Post- och telestyrelsen har ”tvingat” dem.
Jag tycker att den sista meningen är lite rolig i sammanhanget. "Tvingat" står inom citattecken, som att Schyman menar att de kan ju egentligen säga nej. Och det där med huruvida man tvingas eller väljer någonting frivilligt är en av prostitutionsdebattens mest centrala frågor.

Sedan följer äntligen en förklaring för varför telefonsex är ett problem. Jag fetstilar det intressanta.

Det finns ett starkt stöd för kampen mot prostitution i vårt land. Telefonsex är detsamma som telefonprostitution. Det finns ingen anledning att se det på annat sätt.

Att Marianne Treschow, Post- och telestyrelsen generaldirektör, nu vill släppa telefonprostitution fri är skamligt av flera skäl. Alla vet att organisatörerna av prostitution är nära lierade med kriminella kretsar. Marianne Treschows förslag förvandlar en marginaliserad verksamhet till legitim affär, både för telefonsutenörer och etablerade företag som Telia eller Telenor.

Det finns inga som helst belägg för att telefonsex skulle ha några positiva effekter för samhället. Det finns väl knappast någon som vill att den egna dottern ska vara telefonprostituerad.

Det första kan jag inte annat än hålla med om. Det övriga får Schyman stå för själv medan jag ropar på mamma.

Jag funderade på att skriva en debattartikel, för jag är ju fröken telefonsexexpert. Men jag kom inte på nåt vettigt att säga.

Puss.

Tanja. Uppenbarligen en förlorare, för hon är inte en operatör som förmedlar telesextjänster.

Intressant! Andra bloggar om: , , ,

7 kommentarer:

Louise sa...

Allt vettigt har du ju redan sagt? Förstår din trötthet. Men jag vill ändå se Tanja skälla ut präktigheten.

Men förutom din mamma som sådan blev jag rätt nyfiken på hennes kantianska syn på dygder, i mening att det som skall accepteras är det som alla måste vilja göra, enter din mamma.

Jag vill inte diska, och få andra antar jag, alltså måste vi slopa diskning.

Julia sa...

Är jag prostituerad om jag skriver sexnoveller?

Om jag skriver dem på beställning, utifrån specificerade premisser, då?

Är Apple min Teliaparallella hallick? Eller ComHem, som låter mig maila dem? Eller Canon, om jag skriver ut dem? Eller Faber, om jag skriver dem för hand?

Hej jag heter Julia, jag gillar att dra saker till sin (o)logiska spets.

Magnus sa...

Du kunde gott ha gett fetstil även åt meningen om att telefonsex inte tillför samhället något positivt. Själv tyckte jag nästan det var det mest absurda i texten, då det verkar implicera att saker kan förbjudas på grund av "onyttighet".

Meidi sa...

Lol. Jag gillar retoriken. "alla vet att", "det finns väl knappast någon som"...jag förväntade mig faktiskt mer av Schyman.

Kraxpelax sa...

Det statsunderstödda sexhhyckleriet är massivt och så motsägelsefullt det bara kan bli. Jag tar upp saken utförligt på min blogg Lûzgannon.

- Peter Ingestad, Solna

Tomas Antila sa...

tvingat och sex, det låter ju som telefonvåldtäkt.

Jay-Jay sa...

Post- och Telestyrelsen spände sina hårda, gamla, kalla ögon i den lilla operatrisen.
-Nå? Hur ska du ha det?
Operatrisens blick vandrade nervöst mellan golvet och PT-styrelsens, och tillbaks igen.
-Jag... jag vill inte. Herrn.
-"Vill inte"? Du har ju inte precis något val, eller hur, lilla vän?
-N-nej... men...
-Men vad, gumman? Antingen gör du det, eller så får dina ägare inte sina pengar. Och då tror jag att det skulle bli tråkigt för dig, mycket tråkigt. Vi vet väl båda två vad som skulle hända med dig i det läget, inte sant?
Operatrisen teg och stirrade i marken.
-Seså, det här är inte tillfället att vara blyg. Du är ju snart stora flickan. När grundades du igen?
Efter en lång tystnad fick operatrisen ur sig ett tyst "1994". Post- och Telestyrelsen visste mycket väl hur gammal operatrisen var.
-Och vad är det du ska få göra, lilla vän?
-Förmedla... förmedla tele...
-Nu tappar jag snart tålamodet med dig. En hel mening, ska det vara så svårt att klämma ur sig? Seså, säg det nu, som vi har övat.
Plötsligt var det som om Post- och Telestyrelsen var borta och det gamla Televerket tornade upp sig på dess plats i hela sin vördnadsbjudande, 155-åriga skepnads fulla längd. En svag doft av våt betong, fenolharts och ylleuniform lade sig över rummet. Om operatrisen hade känt till Gunnar Sträng hade hon inte kunnat undgå att lägga märke till likheten. Hon försökte svara, men inte ett ord kom över hennes läppar; bara ett ynkligt kvidande. Televerket rätade på sig och drog sammanbitet fram den långa, smala, rågummiklädda antennen från en gammal biltelefon. Operatrisen ryckte till vid det alltför färska minnet och slog reflexmässigt händerna för de små brösten som för att skydda sig.
-Nåå?
Hon påminde om ett rådjur som fångats i ljuskäglan från ett par strålkastare.
-Jag, jag... jag är... jag är 14 år... och jag ska... (här snyftade hon till) ...ska förmedla telefonsex.