VVVVVV

Vi som vart med i gemet ett tag vet att RFSU:s kondomer gick förr i tiden att få upp med en hand, och sedan enkelt med två händer. Men relativt nyligen försvann det behändiga djupa jacket och ersatte med många små jack. Samtidigt blev förpackningsplasten tjockare. Jag är inte en person som tycker att kondomavbrott är hemska i sig. Ofta tycker jag att det är rätt sexigt med den lilla konstpausen när jag med en elegant rörelse får upp förpackningen och båda vet att snart, snaaaart....

Elegans har inte kännetecknat mina kondompauser sedan de nya förpackningarna infördes. Om man vill vara positiv kan man säga att förpackningarna tar fram min djuriska sida - jag sliter allt som oftast upp dem med tänderna. Att öppna dem med händerna kräver tur och enorm skicklightet, och är inte ens att tänka på om man fått glidmedel på fingrarna. Och jag är ändå duktig på det här, jag har sett en vuxen karl misslyckas med att få upp den (kondomförpackningen) över huvud taget. Tänk burken med konserverad ananas i Tre män i en båt.

Jag klagade på Twitter och Twitter hörde min klagan. Bland annat min kompis Dan som till slut mailade RFSU. Och nu vet vi! Här är RFSU:s svar:

Tack för ditt mail. Det är mycket värdefullt för oss att få vetskap om vad våra konsumenter upplever med våra produkter. Det hjälper oss i vårt arbete att ständigt bli bättre.
Det som har hänt i detta fall är att vi har bytt material till ett mer miljövänligt material. Samtidigt med materialbytet förändrade vi öppningsbrottet till att bli fler på båda långsidorna, mot för tidigare 1 jack på en sida.
Tyvärr så har det visat sej att fler konsumenter än du har hört av sej och upplever svårigheter med att öppna förpackningarna.
Resultatet av era synpunkter har blivit att vi gör om öppningsbrotten till att vara lite djupare, samtidigt kommer vi till hösten att förtydliga på förpackningarna att det enklaste sättet att öppna dem på är att "vrida" upp dem.
Om du skickar mej din adress så skall jag genast skicka några nya kondomer till dej med de nya öppningsbrotten. De har ännu inte kommit ut i handeln.

Tack, Dan!

~

Jag har för övrigt snackat barnporr, kvinnliga pedofiler och mangadomen i Radio1 (andra halvan av programmet). Tror inte jag gjorde bort mig förutom att jag råkade freudianskt felsäga att jag är psykolog, så jag är introducerad som sådan.

Jag tycker lite att alla ska maila Pär Ström (par[at]atomer.se) och meddela honom att nu har en feminist har i egenskap av just feminist uttalat sig om att kvinnor kan begå brott - kan han snälla nu svara på mitt snälla mail där jag undrar vad han tycker behöver göras för att det ska bli fler manliga psykologer.

Positiv övning, jag ska va med i radio, säl

Jag lärde mig en kul övning i positiv psykologi idag. Den beskrevs bara lite kort och jag vet inte exakt varför den funkar, men den ska öka lycka och minska depressivitet något. Om jag minns rätt. Man mådde hur som bättre. Så jag tänkte ni kan få roa er.

LÄS STEG ETT INNAN STEG TVÅ

Skriv ner fem styrkor ni har. Det ska alltså vara fem saker ni är duktiga på eller fem egenskaper ni tycker är bra hos er. Behöver inte vara de fem bästa, bara fem egenskaper som är era styrkor. Done?

STEG TVÅ

Nu ska ni under den kommande veckan använda de här egenskaperna på ett nytt sätt, en egenskap per dag. Jag antar att de menade arbetsdag, för det stod "fem styrkor" och "en vecka". Men ja, poängen är att ta styrkorna och en gång per dag använda en styrka på ett sätt den inte brukar användas till. Kör!

Vi skulle göra en minivariant med två styrkor och använda en av dem imorgon. Jag skrev upp mina styrkor lakoniskt och bestämt "ligga rolig".

Ja! Från det ena till det andra! Jag ska vara med i Efterlyst Special med Hasse Aro imorgon klockan ett. Då ska jag prata kvinnliga pedofiler och eventuellt mangadomen. När jag först fick mailet stod det inte vad ämnet var och jag var helt inställd på Pär Ström och tänkte fuuuuuk tråkigt. Men det blev annat, roligare, ämne, som ni ser. Och Hasse Aro sa han kunde skriva en lapp till skolan eftersom jag behövde missa lite.

Och till det tredje - serien med sälen är bästa finaste nånsin. Jag anföll stackars tecknaren på twitter idag angående hennes användarbild, och sen fick jag se serien och anföll henne ännu mer med kärleksförklaringar.

Ström upptäcker att de flesta psykologer är kvinnor, och tycker feminister ska lösa det

I min bok ”Sex feministiska myter” ägnar jag kapitel sex åt att motbevisa myten om att kvinnor skulle diskrimineras i sjukvården. I det kapitlet räknar jag upp ett antal exempel där män får sämre vård än kvinnor.

Nu kan jag addera ytterligare ett exempel till listan. Svenska Dagbladets Idag-blogg skriver här om problemet att män i behov av psykologhjälp har svårt att få tillgång till en manlig psykolog. Vilket är viktigt ibland, eftersom bara en man har en mans referensramar och bara en man har manliga erfarenheter på de ganska många områden där kön spelar roll (såsom relation till partnern).

Så skriver Pär Ström i ett av sina senaste inlägg. Och det är väl förstås sant att yrket är kvinnodominerat. Men...

I sin bok "Sex feministiska myter" ägnar Ström inte bara ett kapitel åt vem som diskrimineras i sjukvården. Han ägnar också ett kapitel åt att kvinnor av naturen är omvårdande och intresserade av människor, medan män är intresserade av saker och objekt. Det är därför kvinnor får lägre inkomst också (det finns ett kapitel om det med) - kvinnor söker sig till jobb som har med människor att göra, män söker sig till jobb som har med saker att göra. De förstnämnda är relativt lågavlönade. Ingen diskrimineras. Löst!

Med den världsbilden tycker jag det vore spännande att få veta hur Ström tänker kring allt och hur han vill göra yrket (mitt yrke) mer jämställt. Han gillar inte kvotering. Och han påstår ju ständigt sjlv att han tror på individernas fria vilja och yrkespreferenser. Hur få in fler manliga psykologer då? Ström hävdar ständigt att det inte är ett problem att brandbekämpare är oftast mön, för man vill ju räddas av den som är bäst lämpad och klarat testen. Varför gäller inte det plötsligt just psykologer? Tycker han att man hellre ska bli räddad av en man än en kvinna som kvalificerat sig?

"Nu får vi se om feministerna, som säger sig kämpa för jämställdhet, tar upp denna fråga." skriver Ström. Ja, för man kommer ju inte få se Ström ta upp denna fråga, inte ens med sin egen bok som lins. Det enda vi får se är att Ström hittar ett område där män diskrimineras, som om det bara kan vara män som önskar sig en manlig psykolog. Och han tycker uppenbarligen att någon annan ska lösa problemet. Han kommer inte med några konkreta förslag, och just när man verkligen vill se vilka åtgärder han skulle föreslå som han inte fördömer när det gäller att öka kvinnornas representation inom andra yrken.

Jusstja. Den forskningen jag sett på om terapeutens kön spelar roll är ganska sådär vag. Jag tror det gör det i vissa fall, men oftast inte. Som psykolog är man faktiskt utbildad i att behandla människor som inte har precis samma livserfarenheter som man själv - hade man suttit där med depression, barndomstrauman och all världens ångest hade man nog inte blivit bättre terapeut, snarare tvärtom.

Nu har en feminist uppmärksammat detta. Mission accomplished.

Flyta mot strömmen

Pär Ströms nya bok, Sex feministiska myter. Följderna blir så sorgliga.

För problemet med Ström är att han har i många fall rätt, men är samtidigt hopplöst ointelligent debattör. Folk som är emot honom kanske tycker han är jobbig, men det är ingenting mot vad de som håller med honom borde tycka. Om inte annat så tycker jag som Ström i många fall, men jag tycker fortfarande han är pinsam, och jag skulle aldrig alliera mig med honom om min trovärdighet stod på spel.

För let's face it. Jämställdhetsdebatten förs till stor del utifrån kvinnors perspektiv. Mäns perspektiv kommer ofta inte fram. Slentriansatsningar på jämställdhet handlar ofta om satsningar på kvinnor. Det finns många olika feminister, men ytterst få av dem har absolut tro på de sex "feministiska myter" som Ström räknar upp. Många feminister som fokuserar på kvinnofrågor anser att det saknas människor som fokuserar på mansfrågor. Jag upplever att det finns stort behov av en nyansering av hur man talar om jämställdhet och hur man jobbar för jämställdhet.

Att det finns ett stort gapande behov av personer som fokuserar på mäns könsbundna problem samtidigt som det finns för få personer som pysslar med sådant illustreras väl just fint av Pär Ström. Hur mycket jag än håller med honom är det omöjligt att ta honom på allvar. Att använda webbundersökningar från Aftonbladet Wendela för att dra långtgående slutsatser i sin blogg är väl okej om man gör det nån gång ibland. Ström gör det oftare än nån gång ibland.

När man ger ut en bok får man verkligen ta det noga med källorna. Det är då man verkligen inte källhänvisar en forskningsrapport till Illustrerad Vetenskap. Men det gör förstås Pär Ström, och det är inte det enda tillfället han visat bristande kompetens i hur man grundar sina påståenden. Allt detta mot bakgrund av att hävda att genusvetenskap inte ör riktig vetenskap och samtiigt kalla sig forskare.

Och så tas han förstås inte på allvar. Problemet är att hans bild är att han inte tas på allvar för att han vågar belysa den obelysta sidan av jämställdhet (istället för inte tas på allvar för att han kommer med vansinnigt ointelligenta texter), och jag tror att han har en hel del rätt. Jag tror att en anledning till att han har fått obehindrat äga SVT:s morgondiskussion är att ämnet i sig ansågs oseriöst.

Jag vill hemskt gärna se Ström bli offentligt nedtagen i en diskussion med någon som är någotsånär insatt i ämnet och faktiskt inte bollar bort allt Ström säger. Jag vill se motdebattörer som klarar av att lyssna utan att börja avfärda allt han säger. Om man ignorerar allt han säger visar man faktiskt på total ovilja att se att brist på jämställdhet slår åt båda håll. Hanna Fridén lyckades fint med att hålla med på rätt ställe och ifrågasätta rätt saker. Mera sånt.

Med tanke på Ströms brist på begåvning som debattör är det lätt att peka och skratta, men jag tycker verkligen att vi som roar oss åt hans senaste trycksak måste vara extra tydliga med att visa var vi faktiskt står i de frågorna. Jag vet att man inte borde behöva aktivt demonstrera att man inte är ond och dum, men ibland är det rimligt. Mansfrågor är faktiskt inte en del i ryggmärgsreflexfeminismen. Det behövs en tydlighet i att det är Ströms alster man skrattar ut, inte mansfrågor. För då ger man vatten på kvarn till dem som vältrar sig i hur härligt o-PK de är, och man hånar de vettigare potentiella tyckarna till tystnad.

Fullt påklädd

Någon på Twitter länkade till en krönika om objektifierade män. Och krönikan är väl okej, men när jag kommer till "Man kan protestera och säga att det fortfarande är mycket värre för kvinnor, men frågan är om inte det till viss del också är en fråga om att vi är mer vana vid att problematisera den kvinnliga objektifieringen. " känns det bara suck.

För ja, framtidens grabbar kommer nog få kroppsnoja mer än deras pappor. Men det är mycket "värre" för kvinnor. Och kvinnlig objektifiering är å ena sidan mer kritiserad, men å andra sidan mer osynlig för den är så vanlig.

Jag går in på en av bloggarna som artikeln nämner (tack för tipset!) och hittar genast det som i artikeln beskrivs som "modellen Anja Rubik fullt påklädd plåtats med nakna manliga toppmodeller".

Här. (jag klistrar in ett par bilder i inlägget, de kommer därifrån)

Det blir så platt, alltihop. För Anja Rubik visar väldigt mycket tuttar för att vara fullt påklädd. I bilderna när alla ska föreställa påklädda kan man se männens huvud, hals och händer, medan Anjas klänningar visar inte bara ben och armar, utan även en stor del av brösten. Hon poserar betydligt mer sexuellt än karlarna.

Och om man skriver att Anja är fullt påklädd gör man sig som skribent en otjänst om man sedan försöker hävda att objektifiering av män är osynlig, medan objektifiering av kvinnor är nåt vi reagerar på.

Och bara för att kolla av med er. "När det gäller män blir det bara Ladies night av det hela – att dregla över en 17 år gammal hunk är bara ett tecken på att man tar för sig." står det. Är inte Ladies night ganska "pinsam tant"-stämplat, knappast "cool cougar"?

Gratis ansvar

Pär Ström har i dagarna släppt en bok som jag kanske ska kommentera senare. (Sleepless har redan)

Boken handlar om olika feministiska påståenden som Ström då tycker är myter. Ett av ämnen som behandlas är kvinnors möjlighet till karriär. Enligt Ström är det så att kvinnor frivilligt inte vill jobba ihjäl sig och de vill inte ha chefsposter.

Jag har hört det förut, och det kan stämma för all del. Det jag tycker är intressant är att i de sammanhangen där jag har konfronterats med chefskap och ansvarsposter har tjejer varit representerade. Jag pratar alltså om olika sorters studentengagemang, det jag har mest förstahandskoll på är Fysiksektionen på KTH samt PromenadorQuestern.

Det är inte så att det finns tusen tjejer bland styrelseposterna i dessa organisationer, men av mina uppskattningar är det fler tjejer på ansvarspositionerna än det borde vara rent populationsmässigt. Jag kollade på Facebook och fick liknande rapporter från Sverok och Datasektionen. I PQ, organisationen jag har bäst spontankoll på, har det under min tid varit två manliga och fem kvinnliga verksamhetsansvariga.

På Fysik finns det ett gäng positioner som av traditionsskäl är/har varit könskodade. Fyra av dem brukade länge tillsättas så att de två tjejerna och de två tjejerna som fick flest röster fick platserna. Sedan tog man bort könskvoteringen. Det har aldrig lett till att fler killar kom in och senaste året blev det tre tjejer och en kille - på en sektion där man får till en riktig tjejårskull om 30% nyantagna är av kvinnokön.

Från där jag har sett studentorganisationer har tjejerna varken dragit sig från ansvarsposter eller från att jobba häcken av sig. Jag har länge funderat på vad det beror på. Visst, det finns tjejsatsningar, men de gäller framtida karriär. Jag har aldrig sett argumentet "det har varit kille, så i år måste det bli tjej", även om det är möjligt att det förekommer.

En möjlig förklaring är att tjejerna, när de kommer till KTH, är mer synliga. Fler vet vem de är och även den blygaste flickan syns. När valberedningen i panik ska kasta sig på folk blir det lätt tjejerna de hoppar på. Så att man sticker ut bara på grund av sitt kön (och att det är en fördel att sektionsengagera tjejer för att festerna ska ha nån sorts heterojämvikt) gör väl att man lättare blir sedd och tillfrågad. Fast det förklarar inte varför det i min dansgrupp (där killar utgör typ en tredjedel och nyrekryterad kille värderas högre än nyrekryterad tjej) har varit två ansvarskillar mot minst åtta tjejer med ansvar under de senaste fem åren. Flera av tjejerna har haft ansvarspositioner flera år, ingen av de två killarna.

Man kan tänka sig att tjejernas ofrivilliga kändisstatus hjälper både vid valberedningar och omröstningar. Men det är också normalt att man själv nominerar sig till en post som ingen annan vill konkurrera om. Ansvarsposter innebär inte höjd lön, och man får ta och drivas av brinnande passion för verksamheten för att ansvaret ska vara värt. Eller överdriven pliktkänsla. Det funkar också. Och här kan man ju säga att tjejer söker till poster som inte kräver konkurrens, men det tjejer söker till poster som kräver konkurrens också. Och att ta en utmaning ingen annan vill ha är knappast ett tecken på att vilja jobba på deltid.

I de sammanhangen jag har varit aktiv i skulle det vara verklighetsfrämmande att hävda att tjejer skyr ledarskap och tidskrävande arbete. Jag undrar vad det beror på, och hur studentmiljön eventuellt skiljer sig från verkliga världen, med lön och allt.

Vad är era erfarenheter?

Expert. Också.Force Majeure05, TF08, Quonsärtgeneral09, Ytlighetsansvarig09-10, Balettfröken10. Utöver det danslärare, layoutare, cheerleader, evig illustratör, tröjdesigner och skribent. Minst.

Tjock utan barn med P-spruta!

Jag hatar inte per automatik tidningen Cosmopolitan. Det finns vettiga saker ibland, i juninumret står det till exempel att man kan göra "att inte göra"-listor, det tycker jag är ett bra råd. Det står också att man inte ska va ihop med svin i vart och vartannat nummer. Det är också bra. Och ofta blir det roligt fånigt och man kan fnissa med kompisarna. Men ibland blir jag faktiskt på krigsstigshumör. Som nu, juninumret, artikeln "Nya preventivmedel och andra spännande gyno-nyheter". Och det är inte ens för att gyno heter gyn på svenska.

På första sidan i tre sidor långa artikeln finner man föjlande

Shit var det verkar bra med p-piller! Man får mindre mens, bättre hy och blir dessutom gravid! Sen kan man ju tänka sig att endometrios både är sällsynt och borde kunna hanteras av särskilda piller, men det är väl bra att p-pillrena behandlar sjukdomen på ett mer effektivt sätt. Enligt Wikipedia så innebär "behandlar på ett mer effektivt sätt" att för vissa kvinnor minskar smärtorna.

Som ni kanske vet är jag rätt skeptisk till att kvinnor uppmanas att käka hormonella preparat hur som helst. Det finns faktiskt andra antibäbismetoder också. Med tanke på hur mycket hormonella preparat trasslar till kroppen är det åtminstone rimligt att begära erkännande för hur mycket kvinnor satsar för att hetropar ska kunna ha vaginala samlag. Av den anledningen blir jag förstås lite skeptisk över den glättiga listan över fördelar med p-piller. Men ändå, det står "fördelar", det kanske också står om biverkningar? Japp, det gör det alldeles bredvid.

Tack, Cosmo, för att ni hjälper svenska kvinnor att fatta välgrundade beslut. Utan er skulle de helt bli tagna på sängen av hemska följder som att man blir fläckigt solbränd, tjock och får ett pytteärr på armen. Det här är faktiskt inte okej, Cosmo. Inte. Vill man vara världens ytligaste tidning och hålla sig till ämnen som viktpanik får man gärna göra det, men då ska man inte rapportera om preventivmedel.

För er som vill veta vilka de spännande nyheterna är - kondom, p-ring, spiral (som de inte tydligt förklarar finns i koppar- och hormonutförade), femidom och det nya miljövänliga p-pillret Qlaira. Och tänk på att glidmedel inte skyddar mot graviditet.

Här är förresten lite roliga artiklar/inlägg om failforskning och failtolkning. 1) Evopsykolog förklarar att svarta människor är mindre attraktiva evolutionärt. 2) I fandomkretsar legendarisk undersökning publiceras som forskning. Njut!

Intressant, jao! Läs även andra bloggares åsikter om cosmopolitan, preventivmedel, fail, biverkningar, p-piller

PS. Chefredaktören heter Maja Persson och nås på maja.persson@cosmopolitan.se

BLYG II

Så, vad tycker ni om blogginläggskampanjen "Tanja pluggar 200% och fixar i sin studentorkester och dessutom är sjuk"? Visst är det en befriande kampanj för er läsare, inte många bokstavar att mäkta*.

Under tiden gör jag reklam för BLYG II, ett konvent för såndäringa bögporr som mina läsare säkert är orepresentativt förtjusta i. Det är alltså ett konvent för yaoi, boys love och slash (och yuri) som inleds på årsdagen av kronprinsessbröllopet och håller på hela helgen. Det var roligt på första BLYG, så det lär bli riktigt roligt nu också.

Så! 17-19 juni! Skogås! Hemsida! Ses där!

*Här hemma är "mångabokstavar mäktadeinte" den officiella översättningen av "многабукв ниасилил", den ryska versionen av typ tl;dr.

"Det var UnderbaraClara som började! Dumma dumma henne!"

UnderbaraClara vill ha fina och bekväma barnkläder, som en fin klänning hennes son har. En del folk blir upprörda, föståss, och i och med att de blir uppröra anklagas Clara för att provocera.

Alltså, förutom det där att folk över huvud taget blir provocerade av att en bäbis kläs i kolt. Förutom det. Visst blir man trött på hur gärna saker som man gör för att man faktiskt vill avskrivs som provokation? Det är så lätt att avfärda någon som faktiskt gjort ett livsval som hen gillar som omogen för hen vill väl bara provocera.

De som blir provocerade och skyller det på Clara (blev de provocerade så måste hon ju medvetet provocerat?) kommer dessutom med riktigt klassiska argument. Skräckhistorier om framtiden, till exempel. "Varför inte se saken ur barnens synvinkel. Komma till skolan i kjol?" Vilken skola, han är bara några månader gammal!

Min andra favorit är klassikern i samtal om hemska barnkrnkande saker som genusdagis. Clara uppmanas att låta barnet välja självt. Återigen, lillen kan inte ens krypa än. Vilket välja själv? Om han får sparkdräkt med robot på, har han valt själv? Är det nåt mer bäbisar ska välja själva så att människor inte råkar bli provocerade?

[Dåligt skämt om banan+kondom]

Läste " Den som inte tål avokado brukar inte heller tåla banan eller latex." i en DN-artikel om allergier. Kände mig duktig för jag tänkte direkt att jag i framtiden kan snabbfråga "tål du banan och avokado?" om någon jag behandlar klagar på underlivsirritation av sex med kondom.