Insändare i dagens DN.Jag ska nog starta egen kategori för vuxna män som uttalar sig om miljonprogrammet. Eller miljonprogramsliknande fenomen. Eller nåt.
Vadå, får inta alla lust att förtäta när ni ser funkislimpor från 1930-80-talen utkastade ute i terrängen?
Det bästa med insändaren är egentligen att Hans Carlsén verkligen understryker hur anti-NIMBY han är. Det är myyycket tacksamt att vara solidarisk med dem som ska bo i de nya husen om man själv inte bor där de ska byggas.
Andra bloggar om: samhällsplanering, årstafältet, betonglimpor, nimby, funkis
4 kommentarer:
Han har ju rätt. Vi måste bygga vidare på staden. Utslänga betonglimpor är inte speciellt kul om du frågar mig, och det är inte funkis för mig heller. Funkis för mig är t.ex. de delar av gärdet som är stadskvarter. Det är funkis som fungerar.
Jag frågar dig inte vad du tycker om "utslängda betonglimpor", jag kommenterar hans (fel)användning av begreppet funkis.
Utslängda betonglimpor är väl ett typiskt exempel på funktionalistiskt stadsbyggande, alltså "funkis" även om husen i sig inte alltid ser så corbusianska ut. Eller? Det han skriver är ju en ren självklarhet, Årstafältet måste begyggas förr eller senare, funkis eller inte.
Jag har alltid förstått det som att funkishus inte ska vara utslängda i ngt landskap, utan noga genomtänkt integrerade i det.
Jag kommenterar ingenting om Årstafältets framtid, jag tycker bara det är apdumt när folk placerar funkis så dumt i tiden.
Skicka en kommentar