Jag kommer förresten vara ganska liberal med vad jag menar med forskning och studier. Jag kommer fritt röra mig från forskare på företag, till C-uppsatser, till Familjelivs mammaenkät. Hoppas det är okej med er.
Hur som helst, jag ska börja med forskningsfrågan, och det finns några saker man kan fundera på i sammanhanget.
Frågan ställs inte i tomma intet. Man börjar nog sällan en studie utan att på förhand ha aningar om hur det kommer att fungera. Man måste få idén från nånstans, ha vissa tidigare idéer som pekar åt att det är rimligt att ställa den här frågan, och rimligt att ana att man kan få ett tillfredsställande svar. Vad som studeras beror alltså till stor del på det man redan vet och vilken föreställningsvärld man befinner sig i.
En gång i tiden tyckte man till exempel att huvudets form hade med olika personliga egenskaper att göra. Till exempel intelligens, eller hur benägen man var att bli kriminell. Dessutom var det viktigt med att människor av olika raser var olika. Därför var det i det samhället rimligt att studera olika folkslags huvuden med måttband för att på det sättet hitta skillnader i folkkaraktär. Jag har svår att se en student i dagens Sverige skriva examensuppsats där han testar korrelation mellan folks pannbredd och poäng på IQ-test.
Ett annat favoritexempel är Masters & Johnsons studie som ledde till fyrstegsmodellen av sexuell respons (den kommer jag nog med nöje använda som exempel i framtiden med, så läs gärna på). En av deras utgångspunkter var att hitta the human sexual response cycle. De antog alltså redan från början att det finns ett grundläggande universellt sexuellt förlopp.
Vad man utgår ifrån är viktigt för vad man finner.
Och lika viktigt kan det vara med vad man inte tror på. Äldres sexualitet är exempelvis ett område som ofta har försummats när man undersökt sexualitet. Man har helt enkelt antagit att äldre inte har en sådan, och därför inte heller inkluderat dem i exempelvis enkätstudier. För varje gång som äldre inte räknas blir det svårare att hitta tidigare forskningsunderlag för att få uppslag och idéer till nya saker att undersöka.
Och det var allt för idag! Men det kommer mer... i nästa avsnitt av forsknigsskolan!
2 kommentarer:
Jag tycker om den öppna frågeställningen i Grounded Theory. Inte "Nu ska vi se om det här jag gissar ska hända händer." utan snarare "Ingen aning om vad som kommer att hända, men intressant blir det!" Med grounded theory-tänket som vardagsattityd blir allting spännande. Och så är det ju det mest basic tänket, det är det vi i huvudsak ägnar oss åt från födseln och ett bra tag framåt. Utan (formell eller informell) grounded theory som bas ingen (formell eller informell) hypotesprövning.
Vänder mig mot att något som vi "ägnat oss åt sedan födseln" skulle vara bra just bara därför. Men min fråga är egentligen hur nytt Grounded Theory egentligen är. Inom statistik så har det mycket länge pratats om confirmatory data analysis vilket är den vanliga hypotesprövande metoden, men ännu äldre är den explorativa data analysen som används för att generera nya teorier och hypoteser men inte att testa existerande.
Skicka en kommentar