Lite inspirerat av Frågan är inte huruvida Caroline ska få heta Sven.
Ett inslag jag inte tycker jag hör för sällan i feminist- eller HBTQ-kampsammanhang är det att någon, ofta en person som själv inte är engagerad i frågorna, tycker att rörelsen ägnar sig åt fel frågor. Rörelsen borde sluta bry sig om det vardagliga i moderna toleranta jämställda Sverige och kämpa för de förtryckta i omoderna intoleranta ojämställda Långtbortistan, eller möjligen kämpa för att förändra unkna gamla åsikter hos dem som bär på Långbortistans bakåtsträvande kultur i vår förnuftiga Sverige.
Jag låter läsaren själv beräkna hur många obehagliga undertoner sådana uttalanden har och fokuserar bara på vikten av små detaljer i vardagen. Ofta uttrycker sådana uttalanden att skribenten anser att allt är fixat och klart så fort det inte längre är lagstiftat att kvinnor inte får jobba inom vissa yrken eller att homosexuella inte får gifta sig. Naturligtvis är det värre att riskera att bli ihjälslagen än att riskera att bli blängd på när man går på stan, men de små händelserna påverkar, och i slutändan rör det sig om hur man lever sitt liv.
Jag tycker det är fascinerande med hur pass könad vår omgivning är på ställen där det är oändligt irrelevant. En typisk lista med roliga fakta av typen som förr cirkulerade på arbetsplatser tack vare kopiatorer och nu finns på Internet innehåller ofta den om att det finns dubbelt så många toaletter som det behövs i Pentagon, för när Petnagon byggdes planerade man separata toaletter för vita och färgade (Snopes). Numera förväntas vi alltså att tycka att det är roligt. Jag har nog aldrig sett någon skratta åt att de har två precis likadana toaletter på arbetsplatsen, fast med olika symboler på dörren. Jag har däremot sett köer vid damtoaletten när herrtoaletten varit ledig. (Johanna Sjödin bloggade om det nyligen)
Att jag skriver inlägget beror, förutom SvD-ledaren, på att jag kom att tänka på sådana uppdelningar när jag skulle köpa en tandborste på Apoteket igår och roade mig med att observera hur de valt att skylta, framför allt rubrikerna Intim, Ansikte och Man. Jag orkade inte kolla in om Man verkligen var precis samma sak som Ansikte, fast blåare, för jag var hungrig och ville hem. När jag, medan jag skrev inlägget, försökte ringa Apoteket och kolla upp mer exakt var de rätt otrevliga och hävdade att de inte kan ge ut sådan information. "Sådan information" är alltså vad som står i deras Intim-hylla. Fantastiskt.
Jag svängde förbi Enhörningen senare igår kväll, och Manshyllan är mycket riktigt en blandning av Intim och Ansikte, fast det står "MAN" på flaskorna. Och till och med jag känner att nu är det allt för små saker jag bryr mig om, men egentligen, hur jävla moget det är att köna tvål?
Och det här är bara två exempel.
Jag vet att alla redan tänkt på det här, men alla är inte alla och det är uppenbart att manstvål och tjejrakhyvlar fortfarande inte är en skrattretande tanke. Och så länge vi lever i en värld där bara kvinnor kan ha spets på sina underkläder, där Kajsa föredrar att sminka tjejer för dem kan man sminka roligt medan killar kan man bara sminka naturligt, där en brud inte får heta Sven och där man skämtar om sex i termer av "hur mycket kan du få henne att ställa upp på"... så länge tänker jag anse att det faktiskt är viktigt att engagera mig i småsaker.
Rätt råkigt, egentligen. Läs även andra bloggares åsikter om feminism, hbt, hbtq, rättigheter, de små stegens tyrani, djävulen är i detaljerna, djävulen bär pravda, män, kvinnor, apoteket, toalettskyltar, herr, dam, sexism, saker som suger
Jusstja, som tröst för kasst inlägg får ni tips om hur man förför feminister. Tack, Helena!
21 kommentarer:
Jag håller med om det mesta du skrev nu men tycker på något vis samtidigt att det inte nödvändigtvis alltid är av ondo att ha separata könsroller, olika markörer för olika kön och så vidare. Det tycks ju finnas ett behov hos mänskligheten att inte bara utmärka sig som individ utan att skapa, förtydliga och förstärka skillnader mellan olika grupper, så som kön -- där skillnaderna i grunden dessutom inte är oansenliga. Ett trygghets- och tydlighetsbehov kanske. Med det menar jag inte att försvara all könssegregation, men kanske att jag håller med om en del av "ägna er åt viktigare saker"-kommentarerna. Och den största anledningen till att jag inte är engagerad själv är för att jag vet av erfarenhet att har en tendens att vara så pass ifrågasättande vad jag än går med i för organisation att jag lätt blir mer besvärlig än användbar. Jag är den som alltid undrar "varför gör vi detta, borde vi inte ta reda på mer om hur det egentligen förhåller sig INNAN vi har en åsikt och kämpar för den?" Därför tror alla feminister att jag är mansgris och alla biologister att jag är socialkonstruktionist. Men det är ett lågt pris att betala för sublim överlägsenhet. ;)
Btw, jag fattar rubrikallusionen. Kul. :)
Tvålkönandet är bara ett av idiotihydrans huvuden. Apotekets schampo och dito hårbalsam är bättre att raka sig med än Gillettes rakprodukter. Och uppdelningen mellan schampo och "duschtvål" är allt som oftast outgrundlig. Onödiga kategoriseringar är regel på kosmetikhyllor likaväl som i samhället. Så varför skulle det vara bättre med könsaspekten. Men visst, klart du har rätt.
På båda mina två senaste arbetsplatser har det varit på tal att göra toaletterna könsoberoende, men på båda ställena har arbetsplatsens kvinnor motsatt sig detta och därför har förslagen fallit.
Jag är personligen övertygad om att det beror på att kvinnorna misstror männen om att kunna fälla ner sitsen efter sig.
Resten av världen kanske vet, men jag undrar fortfarande: Finns det verkligen kvinnor som retar sig på nerfällda sitsar, eller är det bara en kass gammal punchline?
Eller på uppfällda menar jag...
Jag retar mig på uppfällda sitsar för att det hindrar mig från att snabbt utvärdera om jag ska välja en annan toalett. Hemma ska hela locket vara nere eftersom det skvätter när man spolar annars, något som jag har svårt att förstå vissas ointresse för. Men det kanske är någon annan som städar badrummet hemma hos folk som inte fattar detta, eller så är det fler som gillar kiss på golvet än jag har anat.
Gällande ämnet så blir jag galen på alla som ska förklara att det finns mycket viktigare saker att bry sig om. Vem hindrar dem från att göra det då? Jag blev riktigt sur över att Daniel blir prins, för man kan ju inte gifta sig till att bli kung (underförstått att kungen är den "riktiga" regenten till skillnad från drottningen). Män och kvinnor värderas olika helt öppet, men det borde man inte bry sig om när barn svälter i Afrika.
Du och jag reagerar över rosa rakhyvlar, men frågan är om majoriteten gör det?
Det skrämmande är inte att rosa rakhyvlar existerar och att kvinnor betalar mer för dem. Det läskiga är att kvinnor gör det utan att ens reflektera över det.
Ett till exempel till listan: Det finns hårfärg för män (det är män på förpackningarna).
Så bra skrivet! Klart en kan (och borde) uppröras över de "små" sakerna. Det är de små tingen som gör det! ;) (vilket är ett uttryck som oftast används angående accessoarer, men anyway.)
Sen tror jag nog att könade smink- och hudvårdsprodukter finns till för att suga mera pengar ur oss. Först tutar de i oss att det är sååå otroligt stor skillnad mellan män och kvinnor att vi bara MÅSTE köpa olika hårfärger, rakhyvlar etc. Och vi går på det.
Med tanke på kvinnors rätt obetydliga skäggväxt behöver de inte riktigt lika avancerade rakhyvlar som män.
Fittan!
När jag hyvlar skallen använder jag inte rosa brudhyvlar.
felmoftan: Jag som bor ihop med den duktiga och intelligenta Tanja Suhinina irriterar mig ofta på att hon inte alltid fäller ned toalettlocket efter sig.
Fredrik, menar du innan hon dyker?
Fast när jag och min dåvarande pojkvän färgade håret i massvis med olika nyanser hörde han av sig till hårfärgföretagen flera gånger för att klaga på deras plasthandskar som alltid var för små för honom. Så jag hoppas att det är den enda skillnaden i förpackningen, större plasthandskar till män. Visserligen finns det säkerligen kvinnor med större händer än mig, så det ultimata vore ju om de bara sålde hårfärg utifrån plasthandskstorleken. Och med både kvinnor och män på omslagen.
Angående toalettfrågan: själv brukar jag då och då totalt strunta i skyltarna, och av mina erfarenheter är tjejer oftast mycket äckligare än killar. Det enda jag fått göra på killtoan är att någon gång fälla ner toalettsitsen, på damtoan har jag fått torka bort urin, bajs och mens innan jag kunnat uträtta mina behov. Just det där med att fälla ner locket var även ett problem sist jag bodde ihop med en man. Alltså att han lackade på att jag aldrig fällde ner det. För övrigt kan kvinnor också stå. Man använder bara ett grepp med fingrarna, efter tillräckligt mycket träning behöver man inget papper, bara tvätta händerna. Det enda som de oftast bara sätter in i damtoan är en papperskorg för bindor och dyl.
Konstigt. Mitt tröttaste inlägg på evigheter, och så mycket kommentarer.
Iggy:
Apotekets engångshyvlar som finns i manshyllan är ju kända för att vara avancerade. Varför gör du dig påfallande ofta dummare än du är när du kommenterar?
b8q:
Intressant. Jag har aldrig vart med om något sådant. Där ser man.
Det där med toalocket ställer jag mig dock lika frågande till som felmoftan. Är det verkligen en issue?
Stef:
Jag tror tyvärr inte att det är handskarna det rör sig om, och många av färger jag använd haft stora ohanterbara plasthandskar. Men intressant iakttagelse om att det bara är människor med små händer som tvättar håret.
Jag tycker det är grymt intressant att en hel del toaletter det står "herr" på har bindpapperskorg. Liksom, men ååååååh, om de ändå kör unisext egentligen, varför envisas med skyltarna?
Jusstja, Alexander.
Av min erfarenhet är det som gör dig jobbig inte att du ifrågasätter, utan att du inte verkar kunna välja dina strider. Finns det nåt att säga "men är det verkligen så" om gär du det, och sådant finns det ju alltid för när man argumenterar använder man sig av generaliseringar, förenklingar och modeller. Och är de i diskussionen vettiga människor inser både talaren och åhörarna det,så det behöver inte sägas högt.
Tanja: Ibland är det bra att se saker ur ett enfaldigt perspektiv.
Man kan se könen som starka varumärken. Den som är varumärkesfetischist skulle aldrig gå runt med en Canon i en Nikonrem, trots att det är precis samma remmar.
Själv tröttnade jag för några år sedan på att reta mig på att kvinnor gick i andra kläder än män, nu retar jag mig bara på att kvinnokläder är så avslöjande. Låt vara att kvinnor har bröst och liten kuk och att det avspeglas i klädernas mönster, men de behöver väl inte visa brösten för det.
Iggy D: benen, armhålorna, fittan, huvudet... det finns en massa ställen en kan raka! (måste faktiskt säga att skägg var det sista jag tänkte på.) ;) Men då har jag ju också väldigt liten egen erfarenhet av skägg.
Men anledningen till att jag gör så är ju för att jag inte tycker det är rimligt att välja på förhand. Att ha en åsikt eller en ståndpunkt har inget egenvärde för mig. Det du beskriver som en brist är för mig en dygd som jag önskar att fler individer tillämpade. Istället uppvärderar man ofta "att stå för något" som om det i sig vore någonting beundransvärt.
Och med förlov sagt väljer jag nog bort fler strider än du. Om du menar att jag inte är särskilt "målinriktad" i mina ifrågasättanden har du förmodligen en poäng, men det betraktar jag alltså inte som en brist, se föregående stycke.
Maila gärna om du vill svara, jag tycker det här börjar bli lite väl personligt för att vara offentlig byk. Din blogg har ju faktiskt läsare. ;)
Btw, det är inte alls så enkelt som du skriver vad gäller "generaliseringar, förenklingar och modeller" att alla "vettiga" människor inser och förstår varandra. Det märks ju i var och varannan debatt att folk missförstår varandra och inte kan kommunicera på grund av olika perspektiv och tolkningar. Jag har inte som hobby att märka ord för sakens skull, vilket jag lite fick intrycket att du menade nu. Det tycker jag är ett osant uttalande. Och lite taskigt.
Å, en sista snabbis, bara för att det är relevant på ett lite ironiskt sätt -- angående att välja sina strider så var det ju just det konceptet vi startade med. Alltså att det finns saker man bör strida om och saker man kan låta vara.
Skicka en kommentar