måndag, november 16, 2009

Mycket väsen för ingenting eller väsentligt?*

Det har bloggats i bloggosfären, om kvinnor som väsen. Nu ska jag vara snäll och länka.
VSASS - 1, 2
Neonbibeln - 1, 2, 3
Lisa Magnusson - 1
Isabelle Ståhl - 1
Mattias S - 1, 2

Det här handlar alltså om en viss typ av kvinnogestalt som gärna beskrivs med ord som rådjursögon, quirky, konstnärlig, ett intelligent alternativ, inte bimbo, förtrollande. Brunt hår. Någonting barnsligt i blicken. Gulligt psykfall. Spontanitet. Udda. Jag stör mig på fenomenet något kolossalt och har alltid velat skriva, och nu när alla andra skriver om det vore det synd att missa tillfället.

Proportionerna i min irritation har med egna erfarenheter att göra. Såhär ungefär:
Tanja: Jag känner inte att jag passar in på den där bilden av attraktiv kvinna, och jag oroar mig litegrann över utsikterna att få ligga eller dejta eller så. Jag är liksom inte smal och inte särskilt snygg, och jag känner verkligen inte igen mig i det som en vanlig flickvänstjej ska känna.
Världen: Men det är okej! För du är konstnärlig, smart och kreativ. Du är ingen bimbobrud. Och det finns ett sånt ideal också, med konstnärlighet, inte utseendefixerad, ett ideal där egenheterna ses som charmigt knäppa och inte bara knäppa! Det passar ju verkligen, eller hur?
Tanja: Jag tar den! Tack, världen!
[senare]
Tanja: Ähm, världen. Jag har tittat på det där idealet, och kommit på att man måste typ vara konventionellt snygg och smal, och egentligen som helt vanlig kvinna fast annan hårfärg. Och vilka egenheter man får ha är rätt begränsat, och egentligen är det ännu svårare att balansera som sånt därnt alternativt brud än som vanlig brud.
Världen: Ägd!
När man talar om väsen-kvinnan talas det ofta som att hon är ett bevis på att det finns en plats på jorden för kvinnor som inte är som normal-idealkvinnan. Man kan vara snygg fast man inte är ideal. Man kan vara åtråvärd fast man inte är ideal. Man kan vara söt, och få pojkar att kära ner sig i en, och allt det där som idealkvinnor får, fast inte ideal. Sedan kommer en dag då man tittar på de där kvinnorna som föreställer "ett intelligentare alternativ till vanliga kvinnobilden" och inser att de är sjukt konventionellt snygga. Det som skiljer är, I ain't kidding, färgen på håret och ögonen. Blont och blått - tråkidealbrud. Brunt - zoooomg en befriande kvinnoskildring!

Jag fokuserar lätt på utseendet här, märker jag, men givetvis finns det tusen andra dimensioner av löftet att även ni/vi/de som inte är mainstreamidealbrudar kan passa in. En väsen-flicka får vara skör, det är faktiskt charmigt med psykisk skörhet. Testa lite riktig jävla psykisk skörhet på nån som tycker att sådant är gulligt och se reaktionen. Psyksammanbrott är inte charmiga. Ångest är inte fint. Dåligt självförtroende är inte glittrande och magiskt.

När folk som är emot feminism pratar om att kvinnor har större arena att spela på än män, för det är okej och eftersträvansvärt för kvinnor att göra manliga saker, medan män ska helst inte röra kvinnogörat, brukar jag hålla med. Men också kommentera att för att spela på killhalvan måste tjejerna först cleara tjejhalvan, annars utsätts de för sociala påföljder av samma slag som "feminina" män. Det är coolt med en tjej som är framgångsrik i ett manligt fält, men först ska hon förstås vara snygg och efter en viss ålder även mamma. Det är samma jävla grej med väsen-idealet - gärna en charmig avvikande egenskap, men först var så snäll och uppfyll grundkriterierna. Annars är du jobbig, ful, tjock och skitskum brud med en plåt muffins. Hörru, muffins, inte cupcakes!

Det här idealet kan vara sån jävla falsk hopp, en sådan spottloska.

Och det mest förnedrande är alla som köper det, sväljer med hull och hår, och är genuint stolta över att de inte gillar vanliga brudar utan intelligenta starka kvinnor. Att de inte bidrar till det vanliga idealets spridning, att de går emot det. Att det här idealet som är minst lika snävt som det vanliga lyckas ha en air av frihet, alternativ, att inte köpa. En preferens att lyfta fram som självvald, som bättre, att stoltsera med. Både för att man har halt själv (ha!) och för att den är i sig bättre.

Om det inte vore nog är hela grejen ett sånt fall för Bourdieu att det finns inte. Eller vem som helst annars som har uttalat sig om att ens preferenser för estetik, partnerskap och liggbarhet har med ens sociala tillhörighet att göra, och att man gärna befäster sin position genom att spotta på de lägre. Att göra ett statement av att välja väsen-chicks är mer eller mindre direkt kopplat till att välja bort det vanliga, svenniga, mainstreamade, låga, smutsiga. Att trycka ner en kvinnotyp i princip för att visa hur bra människa man är som inte alls väljer såna, utan de nästan likadana men liksom finare.

Dels är det ju inte fint att vara ogenomtänkt stolt över beslut som andra fattat åt en, och jag lovar att ens tjejpreferenser har med ens sociala bakgrund att göra. Dels är det ofta inte bara off på strukturell nivå, utan även privat. Bilden av att kvinnor som inte är sådär charmigt indieluggiga som tråkiga, köpta och ointressanta sipprar lätt ner till ens privatliv och kan nog få en och annan som inte uppfyller väsen-runkares krav att anse att väsen-runkaren är ett praktsvin. Av en bra anledning. För att inte nämna hur lätt man kan råka flasha sin dubbelmoral när man gärna talar om udda intressanta självständiga tjejer, men inte kan hantera sådana när de plötsligt dyker upp.


Det här var ju intressant, men nu ska jag läsa om tinnitus! *Det hade kunnat bli "Sommarens 500 dagar". I'm fyndig idag. Läs även andra bloggares fyndiga åsikter om , , , , , ,

17 kommentarer:

Julia sa...

Um. Word?

(Jag har också bloggat om det för evigheter sen, men orkar inte leta.)

Älska xkcd. Och jag insåg ganska tidigt att jag är lite för grovlemmad och lite för högljudd för att kunna vara som jag önskade och vara älvalik och sitta uppkrupen i en fåtölj i en jättelik stickad tröja och vara bedårande. So fuck that shit.

Mattias Thorelli sa...

Tack för att du skrev det här!

Jag har stört mig lite på den här typen av tjejer i filmer ett tag nu. En typ av tjejer som jag liksom inte kunnat låta bli att tycka om, men som jag känt mig lite smutsig när jag gjort. För det är så konstruerat, skapat bara för att man ska tycka om det. Manipulativt och fullständigt falskt.

Det här satte fingret på det.

Clownmat sa...

Word! (igen!) Jag hade den här diskussionen med en kompis så sent som igår natt och hon förstod inte problemet i att idealisera nattlinneidiebruden och nu radade du upp alla mina kvällsluddiga poänger fantastiskt tajmat och pedagogiskt. Yayness!

Elin I sa...

Åh! ÄNTLIGEN sätter någon fingret på problemet med de här "väsen"-brudarna. Jag har aldrig egentligen haft något emot själva tjejerna, men jag stör mig enormt på dels det du skriver (dvs yeah right att det skulle vara okej att vara annorlunda när det nu bara handlar om en annan mall för hur man får vara), dels att deras "annorlundaskap" alltid är till för att förbättra livet för någon karl och låta honom finna kärleken, ungefär.

Även jag insåg tidigt att jag hade fel typ av kropp och ansikte för att få vara en av de där ljuva älvavarelserna, trots att intressena och i någon mån beteendet stämde.

Sanna sa...

haha ja men gud, en fruktansvärt träffande och rolig beskrivning du fick till. Nej jag orkar inte heller vara ett väsen, för att inte tala om hur omöjligt det är. Huvudet på spiken. Låt oss vara människor.

Mattias S sa...

Dåligt självförtroende för hur man ser ut är charmigt om man som dom här karaktärerna är supersnygg.

Anonym sa...

Jag är inte världen, men jag har sett Tanja och Tanja är attraktiv.

Anonym sa...

Jag ar med anonym ovan. Vadda inte attraktiv? Dumheter.

Som manga andra sa tycker jag ocksa vasenbrudarna ar bedarande, men det storsta problemet med dem ar att det inte racker med att de ar stopta ut samma utseendeform, de ar stopta ur samma beteendeform och personlighetsform ocksa. Nagon "crazy och annorlunda" brud star jag oftast ut med i tio sekunder, innan jag kan forutsaga nastan allt personen i fraga kommer saga.
Gud sa trakigt.

R sa...

läsarfråga: vad skulle du säga om det här inlägget? http://markushankins.blogspot.com/2009/11/det-dags-for-nakna-kvinnor-i-sverige.html
jag blir sur men kan inte formulera det.

cicci n sa...

ja men JAAAA! precis! det var typ EXAKT det där jag inte kunde sätta ord på när vi diskuterade det där som vi diskuterade förut :)

menmen. jag behöver inte bli provocerad. förr eller senare kommer de i vadarstövlar och då är det jag som skrattar sist.

Tanja Suhinina sa...

Meh... Tack, förvisso, jag blev jätteglad, men jag kan knappast beskyllas för att vara den som sätter ord på saker, efter att jag inlett inlägget med typ tio länkar till folk som gjort det före mig... Hur som, det är alltid trevligt när folk känner att de har fått mer sammanhang på livet, vare sig det är jag som orsakat det eller nån annan =D

Angående min attraktionskraft. Sweet! Men jag har både självupplevt och "objektivt" varit snyggare de sista fyra-fem åren än under tidigare delar av mitt könsmogna liv, och säkerligen mer attraktiv också. Och den dialogen är från way back when.

Oscar sa...

Det känns som att det här är en del av alla de delar som "hollywood" omformat(!) och gjort en "ny" grej av. Mången nyskapad nutida 30-åring grämer sig fortfarande över indiens död som ändå hände strax efter dess födelse. Men det gäller kanske alla subkulturer. Hur många vet att Kurt Cobain fullständigt hatade machoidealet rödsvartrutig-flanellskjorta-och-kängor-skogshuggare? Inte konstigt att han tog livet av sig...

Och nu börjar även tjejnörden bli trendig!

Men poängen är att det är inom väldigt snäva redan befintliga ramar.

Blir vi inte arga bland annat för att vi känner att våra försök till nyskapade mer toleranta ideal stjäls och modelleras om till samma gamla sörja vi försöker hålla oss borta från? Att mainstream snor "gulliga" detaljer från våra alternativa ideal, sätter fast dem på det gamla hederliga supernormidealet och sedan befäster alternativstämpeln på det för hela världen att beskåda. Att det gör att det känns svårare att se ulven eftersom H&M säljer fårakläder nu mera? OMG vi kan hitta ligg bara genom att TITTA på någon längre?! Alltså, det Är ju störigt, jag försöker inte vara normfanbärare här.

Jag är samtidigt rätt glad över att det faktiskt går att skapa egna ideal i relativt stor omfattning. Ok att det inte går att hålla sig utanför samhällsramar eller könsmaktordningar men ideal är ju mycket mer komplexa än endast mörk-y-formad-kropp-kantigt-ansikte eller blond-åtta-formad-kropp-bulliga-läppar. En kan ju inte hyscha om att en dregglar över mindre vanliga kroppsdelobjektifieringar bara för att det "också är fel", eller?

Liksom, jag är ju stolt för att inte vara den döda fisken. Och jag förstår inte hur det kan vara negativt. Likväl ser jag inte hur jag som är en del av en konstigt pretentiös minoritet i en västerländsk storstad kan skämmas över en stolthet i att tända och falla på storögda psykon som gillar koftor och blaskigt thé istället för på de mainstream-normskapade. Det har ju liksom aldrig handlat om koftorna och thé't utan kanske mer om den intellektuellt utmanande eller nonchalant egocentriska människan?
(Vem tror att "riktiga" rockers faller för just nitbälten?)

Sist men inte minst så är det en sak att störa sig på den här sk normförvridningen (tänk alien 4). Det gör jag också och de idealen finns representerade för båda könen (om än inte lika störande på snoppsidan). Men samtidigt så skapas de ju pga att så många ifrågasätter de i nuläget rådande idealen. Jag är övertygad över att det är en sorts defensiv strategi från de stora normerna för att innesluta fler. Lite grann som en självförsvarande organism som gör allt för att inte minska i storlek och slukar därför så mycket som möjligt som hotar dess monopol på storhet.

Så. Jag fortsätter gärna vara en del av en minoritet som skapar konstigheter som mainstream sedan försöker göra till sitt egna. Jag tror helt enkelt på den strategin.
Indiesar av den gamla skolan med både fittor som kukar brukar ju tex gilla put-/ölmagar. Kroppsdelobjektifiering kanske inte är hot stuff men magarna blir mainstream kanske det hjälper oss från svältidealet? Tex? Vad vet jag.

Mrs S sa...

Kanske ska man lägga till lite preferenser här nu, som ålder och kön, etnicitet, sexualitet: för det ÄR verkligen fascinerande hur man i alla läger,klassificeringar, ligger under, försöker lägga sig över, eller faller, i det här med norm, för att den skapats av ideal. Men går man en stund på ICA, Konsum eller för all del Lidl, så kan man fascinerande kolla på par som uppenbarligen inte har vare sig hip-faktor av bimbo, not-bimbo slag. Det är befriande.
Å andra sidan, de är inga ideal, utan de reproduceras på skärmar överallt, och ja, man vet inte, hur betydelserna skall ecklektiseras och göra plats för en re-realism vad gäller roller.

Iggy D sa...

Som tur är finns det annat i livet än att bli åtrådd av vem som helst hela tiden.

En parallell tanke jag har har haft: Färre skulle vara porrmotståndare om porr inte vore så ”sunkig”. Lite mer Amelie från Montmartre, liksom.

Fort Knox sa...

Jaså. Är alla män på det sättet? Det visste jag inte, trots att jag är man.
Så jävla trött på tjejer som drar slutsatser om alla män utifrån några enstaka, individuella erfarenheter.
Vet du vad en kille skulle stämplas som om han drog alla tjejer över en kam på samma sätt som du gör med det motsatta könet?

Han skulle kallas kvinnohatare.

Tanja Suhinina sa...

Fort Knox:
Vem är ditt inlägg riktat till?

Anonym sa...

Javisst Tanja du har en poäng, men jag tycker att grundproblemet är för lite diversifiering. Alltså, fram för fler kvinnor som skurkar, modiga personer, utarbetade kontorsmänniskor, livsnjutare eller vad som helst... Jag har i alla fall haft svårt att hitta intressanta sammansatta "identifikationsobjekt" i filmens värld...
/Kristina