Har ett videospel förändrat ditt liv?

Jag har i många år sett och hört påståenden om att videospel är kultur och konst som bör tas på allvar. Jag har ofta skrattat och fnyst åt sådana påståenden. Jag har ofta önskat att videospel var konst värt namnet, men jag har aldrig sett det. Det har varit svårt att prata om det här med personer som vill att videospel ska räknas som en "riktig" kulturyttring. De blir ofta defensiva, och det blir inte lättare av att jag inte riktigt kunnat definiera vilka krav jag ställer på att kulturyttringar ska räknas som konst.

Men nyligen kom jag på en förklaring jag är bekväm med - konst värd namnet kan förändra en som människa. Konst värt namnet kan följa en genom livet och hjälpa en att förstå sig själv och utvecklas. Jag tänker och tänker, men jag kommer inte på ett enda tillfälle jag hört någon berätta att videospel har förändrat dem som personer, jag har inte hört någon prata om att ett spel har följt med deras själsliga utveckling.

För fem år sedan gick jag genom en passionerad förälskelse. Det var ljuvligt, men också väldigt uppslitande, och jag minns att jag tänkte att jag var tacksam till Majakovskijs kärlekslyrik, för den hade förberett mig på all smärta som kom med det ljuvliga. Under samma period lyckades jag bete mig som en hyfsat anständig människa genom att använda Oscar Francois de Jarjayes från Rosen från Versailles som moralisk kompass, och en scen från samma serie har hjälpt mig att klara av att befinna mig i samma sammanhang som en person jag djupt föraktar.

En scen ur gamla Doktor Zjivago-filmen har blivit mitt sätt att tänka på tolerans och vuxenhet. Min syn på relationer måste ha rötter i Heinleins A Stranger in a Strange Land. Det finns böcker, film och musik jag vänder mig till när jag behöver stöd eller vägledning. Det finns verk som vuxit med mig, det finns verk som jag kan spåra mig själv till. Det här är alltså utöver att vissa verk har lett till att jag träffat viktiga människor, det här handlar inte om kulturen kring verken utan verkens innehåll.

Så det jag undrar är - ni som spelar spel, har ni liknande upplevelser? Har något spel förändrat er som människor? Finns det spel eller figurer som ni känner att ni har vuxit och utvecklats med, eller vars motivation ni förstått bättre med tiden? Har er moral, ideologiska hemvist eller livsåskådning förändrats av ett spel? Berätta!

PS natten till första maj. En frågeformulering som jag har tänkt på som kanske gör det lättare att besvara min förfrågan är kanske typ... Tänk att man ofta säger "du borde [konsumera denna kulturyttring], den kommer att förändra ditt liv", eller typ "personen N borde verkligen [ta till sig kulturyttringen], den skulle förändra henom". Känner ni så om något spel?

Och så är det flera personer som haft invändningar mot den här typ definitionen av konst som jag använder. Jag har tänkt efter mer, men kan ändå inte släppa detta att hela grejen med Konst är att den kan förändra människor. Sen kan det vara svårt att sätta fingret på exakt hur, men ändå.

Slutligen - självklart är spel kultur. Det är inte en diskussionsfråga ens.