tisdag, juli 29, 2008

Invandrare på riktigt

Julia Skott, andra generationens invandrare med rysk mamma, skriver om att "inte få vara" invandrare och annat intressant man får uppleva när man inte är, ja, ni vet, som invandrare är. Gå och läs.

Jag känner igen det så väl, fast i mitt fall är det än mer absurt eftersom jag är första generationens invandrare. Jag har skrivit om det (och, som hör ämnet till, blivit massivt missförståpdd av en del) och kommer nog att skriva mer. Det finns ju så mycket att säga, som det där med "mammas kontakter" som Paulina Neuding tar upp i SvD-ledaren som även Julia inleder med att länka till, lätt att vifta bort om man själv har ett inbyggt kontaktnät. Eller diskussionen om ifall ett utländskt namn och allmän invandrarbakgrund försvårar det för en på vissa delar av arbetsmarknaden, och ifall det är så - är det då skadligt att vara medveten om det?

Jag har små bröst. Jag konstaterar det i tal ibland, och det kan vara roligt att se vilka som genast börjar säga att "så små är de väl inte" och på andra sätt försvara dem. Det blottar liksom att människan har en spontanuppfattning att små bröst är lika med dåliga bröst, någonting som människan aldrig skulle säga rakt ut. Då blir jag haha-road. När jag hör "men du ju inte invandrare, Tanja" blir jag... motsatsen till haha-road.

Intresseklubben antecknar. Andra bloggar om: , , , , ,

8 kommentarer:

Patrik "BP" Andersson sa...

För att det inte är roligt att inse att du är så naturaliserad att infödingarna inte längre kan särskilja dig från den egna stammen, eller för att infödingarna därigenom viasr att den interna åsikten är att utbölingar gör sig bäst någon annanstans?

Johanna Sjödin sa...

Samma här, ibland konstaterar jag att mina bröst är ganska små "nej, men Johanna dina bröst är inte så små inte om man jämför med.... bla bla jidder"

Jag gillar mina bröst, slutdiskuterat!

Iggy D sa...

Om du inte vill ha andras medlidande för ditt bystmått är det bättre att tala i termer av kupstorlek. Ingen försöker trösta en A-kupa.

Tanja Suhinina sa...

BP: Det andra. Eller snarare, jag tror inte automatiskt att den som säger att jag inte är invandrare tycker att invandrare är på ett visst sätt. Däremot tyder det på att den bilden finns i asmhället och färgar av sig på språket. Och att den jag talar med uppenbarligen inte reflekterat över det.

Johanna Sjödin: Neh, de är inte små, inte jämfört med mina... Höhöhö, kolla, nu har jag varit supertråkigt rolig!

Iggy: Jag vill inte ha medlidande, jag vill ha kompisar med fungerande ögonmått.
PS. Hur stor byst måste man ha för att vika ut sig hos er?

Julia sa...

Jag tänkte inte ens på det när jag skrev, men nu när du länkade kom jag ju på att jag läst ditt inlägg och gillat det.

Det där med bryta är ytterligare en faktor som jag inte ens orkade peta in (förutom att jag nämnde att ömma moder knappt gör det) men som självklart också gör sitt till.

Tack för pimpandet. =)

Patrik "BP" Andersson sa...

Innan jag funderat färdigt på min tanke tänker jag hålla tyst om den, blir väldigt lätt både rörigt och fel annars...

Bara för att ge er storhetskomplex har ni allihop större bröst än vad jag har :p

Stef sa...

Tanja, allt du skriver är som ljuv musik.

Jag brukar skojja om mina håriga armar, varpå folk säger att jag inte ska ha komplex över det, men wtf jag har ju inte komplex, jag är stolt! Om jag inte tyckte att det var tufft med håriga armar hade jag väl rakat dem och inte pratat om dem? Varför tror folk att man fiskar tröst så jäkla mycket?

Tanja Suhinina sa...

Julia: brytning är väl kanske inte så relevant att ta upp om man hör till andra generationen, där rör det sig nog snarare om sociolekter om man ska diskutera avvikelser från rikssvenska.
Jag pimpar gärna när andra skriver smart så att jag slipper =)

Stef, tack =D =D =D
Jo men verkligen. Folk tror man fiskar så mycket över huvud taget. Typ komplimangfiskar. Som i "Jag har små bröst" / "Öh, de är inte små, de är ju ursnygga" =)