Hah! Tar man det ur sin kontext kan det bli effektfullt, men i övrigt tycker jag synd om barn som får serier som Doris gjorda "åt" sig. Bitvis är den skamligt tråkig.
Sif: Iiih, stalker! =) Jag har skrivit lite om sånt förr, finns under kategorin "knullah" här i bloggen. Jag tycker väl egentligen att just min syn på relationer inte har i den här bloggen att göra så, den är ju mer debattinriktad än privat, och vad jag vill ha av mina förhållanden är rätt irrelevant. Så jag skriver mest om tvåsamhetsnormen om jag skriver om sånt. Och klart man ska få önska grejer! =)
Stefan Hallgren: Alltså: monogami=slut. Nä. Vill inte.
Linus Berglund: Jag vet inte om jag skulle gilla Doris som barn, men jag gillar den nu. Starkt.
Jag började skriva värsta uppsatsen här, men jag sparar den till min blogg. Tänker bara säga att jag ser självklarheten i både monogami och polygami, men föredrar att leva i monogami - eller snarare ett mellanting mellan monogami och polygami. Jag kan däremot inte förstå likheten med vänner eftersom min relation till mina vänner är extremt olik relationen till min nuvarande partner/partners jag har haft.
Doris av Susanne Fredelius, från DN 9 och 10 maj 2008.
6 kommentarer:
Tanja, har du inte lärt dig något av Starlet och Ung & Kär? Lyckligt slut = monogamt slut.
Hah! Tar man det ur sin kontext kan det bli effektfullt, men i övrigt tycker jag synd om barn som får serier som Doris gjorda "åt" sig. Bitvis är den skamligt tråkig.
Sif: Iiih, stalker! =)
Jag har skrivit lite om sånt förr, finns under kategorin "knullah" här i bloggen. Jag tycker väl egentligen att just min syn på relationer inte har i den här bloggen att göra så, den är ju mer debattinriktad än privat, och vad jag vill ha av mina förhållanden är rätt irrelevant. Så jag skriver mest om tvåsamhetsnormen om jag skriver om sånt.
Och klart man ska få önska grejer! =)
Stefan Hallgren: Alltså: monogami=slut. Nä. Vill inte.
Linus Berglund: Jag vet inte om jag skulle gilla Doris som barn, men jag gillar den nu. Starkt.
Såg du Outsiders igår?
Jag började skriva värsta uppsatsen här, men jag sparar den till min blogg. Tänker bara säga att jag ser självklarheten i både monogami och polygami, men föredrar att leva i monogami - eller snarare ett mellanting mellan monogami och polygami. Jag kan däremot inte förstå likheten med vänner eftersom min relation till mina vänner är extremt olik relationen till min nuvarande partner/partners jag har haft.
Ooh, missade jag ytterligare ett onyanserat sensationssökande TV-inlägg i polygamidebatten?
Ooh, vänta, man kan se på webb-tv. Smisk. Tjeeeena.
Skicka en kommentar