fredag, juli 29, 2011

Gankutsuou

Snodd härifrån.

Att jag rekommenderar animé ganska sällan beror på "bättre på gymnasiet". "Bättre på gymnasiet" är ett begrepp jag och Fredrik Stangel använder om kultur som var, just det, bättre på gymnasiet. Det började när vi en gång satt och zappade på teven, när American History X började på någon kanal. "Oj vad passande" tänkte vi, "vi har inget att göra och vi har båda sett filmen förut och minns att den var bra". Vi lade ned fjärren och började kolla. Filmen var inte bra. Filmen var så pinsamt klumpig att man inte ens njöt av att glo på halvnaken Ed Norton. "Men den blir bättre sen" sa vi, och tittade vidare. "Det blir bättre sen" sa gi igen. Och sedan kom vi plötsligt ihåg vad som hände sen. "Han kommer hamna i finkan och träffa en Rolig Neger och inse att svarta också är människor!!!". Vi bytte kanal, funderade över den omskakande upplevelsen och insåg att American History X nog var bättre på gymnasiet.

Sedan dess försöker jag att konsumera om kultur jag gillade i den åldern då jag trodde jag hade smak. En del håller än, en del inte. En del är bättre på andra sätt nu. Men för att veta att jag verkligen står bakom mina animérekommendationer rekommenderar jag bara sådant som jag nyligen sett, även om detta innebär att vissa goda kandidater inte blir rekommenderade för att jag inte haft tillfälle att se om dem.


Men nu tänker jag frångå omkollskravet, för jag pallar fan inte se om Gankutsuou. Inte minst för att jag inte behöver se om den för att vara säker på att den har de kvalitéerna jag tänkte lyfta fram:
  • Den är Greven av Monte Cristo I RYMDEN
  • Den är schnygg
Den första punkten går alltså ut att det här är Greven av Monte Cristo, med fokus på Albert de Morcerf och Franz d'Epinay. Och det hela utspelar sig på månen om tre tusen år. Att det utspelar sig i framrtiden gör egentligen ganska lite nytta, förutom att man kan göra fler utflippade snygga saker i framtiden. Av det jag minns är anpassningen av originalet helt okej, det här är verkligen inte bland topp 20 versioner av Greven av Moste Cristo som Dumas mest snurrar i sin grav över. Förändningen som jag minns störde mig mest var att den söta lesbiska kärlekshistorien från originalet inte användes (eller användes väldigt lite, minns inte). Det kändes som väldigt konstig prioritering, med tanke på hur animémässigt tacksam den relationen är. Att ta bort hela fängelsebiten var till exempel en större förändring, men jag har lättare för att förstå det.

Den andra punkten är att den använder datorer på ett bra sätt, vilket var sällsynt när animén gjordes (och är fortfarande sällsynt). Gankutsuous visuella signatur är mönster som knappast hade kunnat göras för hand. Det ser ut som applikation, fast rörligt. (Kolla in början av första avsnittet) Det är faktiskt väldigt tjusigt, och utan schnyggheten hade serien i mina ögon varit på andra sidan gränsen för sevärd.

Sammanfattningsvis är det här en japansk tecknad teveserie på 24 avsnitt, som erbjuder icke krävande underhållning och sticker ut för att filmstudion för en gångs skull insåg att datorer erbjöd möjligheter till att göra snygga saker man inte kunde göra med traditionell animation. Dessutom - Greven av Monte Cristo. I rymden.

3 kommentarer:

josefin sa...

Please, var i Greven av Monte Christo finns den söta lesbiska kärlekshistorien?? Jag läste den för en massa år sen och minns inget alls förutom att jag tyckte albert de morcef var dishy. Någon påpekade att det finns flator i den men vägrade sen säga vilka (nä, du måste läsa boken) och jg typ förlorade sömn i en vecka för jag inte kunde minnas dem.

Tanja Suhinina sa...

Louise d'Armilly och Eugénie Danglars, om jag minns rätt. De kan förstås läsas som vänner, men de är så uppenbart kära att det blir väldigt onaturligt att tänka baravänskap. De rymmer ihop, om jag minns rätt.

josefin sa...

Hahahaha,det kan förklara varför jag inte mindes dem, jag tror jag läste Louise som Louis och trodded den var en karl...