Radio days

I februari 1996 visste jag inte vad Internet var än, och hade jag vetat det hade nog inte hjälpt för det ryskspråkiga innehållet var magert och det uppstod ständigt problem med kyrillerna. Man kunde köpa ryska tidningar på InterPress vid Sergels torg, men de var för dyra för en familj på tre där en svensk man med deltidsanställning plötsligt fick försörja sin nya fru och hennes elvaåring.

Det hade gått två månader sedan flyttet och längtan efter det egna språket var enorm. Jag beställde böcker till biblioteket i Bagis, och på kvällarna samlades familjen vid styvfarsans gamla barskåpsradio när SR sände nyheter på ryska. Varje gång årsdagen av Palmemordet uppmärksammas minns jag de oändligt långa vinterdagarna och kvällarna i köket. Jag minns det obegripliga i inramningen av mordet - statsminister som tar en promenad som en vanlig människa.

Numera kan jag förstå att en unge nyimporterad från nittiotalets postsovjet inte fick ihop det, men jag känner det inte längre.