onsdag, februari 16, 2011

Hej, vit man!

Det här inlägget riktar dig till dig, vit normalfungerande heterosexuell medelklassman som varken föddes i annat land eller i kvinnokropp. Du som känner dig tillhöra den sista folkgruppen som man får skämta om. Du som själv inte tar illa upp om man skämtar om dig. Du som känner din illa behandlad för att alla jobbiga inte tycker du ska vara normen. Du som inte känner av några privilegier, utan bara att du får diskrimineras till skillnad från alla andra. Du som inte känner igen dig i att du skulle ha makt.

Jag är nästan allt som du är. Visst är jag kvinna och född utanför Sverige, men jag är också hetero, vit och smal, jag pluggar på högskola och har aldrig ens suttit i en rullstol. Du och jag är nog mer lika än olika.

Jag känner inte heller av att jag har privilegier eller makt för att jag är vit och medelklass och hetero. Eller, jag hade inte känt av dem om jag inte var intresserad av de här frågorna. Jag hade aldrig känt av vad jag vinner på min hudfärg och klass om jag inte var intresserad av normer och makt och privilegier - med utgångspunkt i feminismen.

Nu fattar jag faktiskt hur najs det är att kvinnor på bilder i annonser, folders och instruktionsflyers ut som jag. Visst är de ofta något smalare, men jag har ändå samma kroppstyp, samma hudfärg, samma form på ögonen. Det är skönt att hela tiden slippa bombarderas med att jag är konstig, och det är oändligt lätt för mig att hitta kläder och smink som passar.

När jag kommer till läkare känner jag noll makt, jag känner bara att jag till varje pris måste få dem att fatta att mitt problem är viktigt och de inte ska skicka mig hem utan undersökning. Men jag vet också att jag har tur i det avseendet att om jag börjar prata låter mina problem automatiskt viktiga. För att mina föräldrar gick på högskola. Jag behöver inte anstränga mig, jag tar för givet att mitt normala sätt att prata på tas på allvar.

Människor fantiserar inte automatiskt ihop mitt liv som "invandrartjejen" när de pratar med mig. Jag får vara vad jag vill på ett helt annat sätt än om jag var mörkhyad. Jag hade fått vara vad jag vill ännu mer om jag inte bröt.

Jag har en något oortodox syn på kärleksrelationer och det har jag fått en del jobbigt för. Men så länge jag håller käft om saken så märks det inte. Jag kan hålla nån av mina partners i handen på stan eller kyssas öppet utan att omgivningen lägger märke till det. Men med mina erfarenheter av otrevligt bemötande som jag fått som icke-monogam kan jag uppskatta hur mycket lugn och ro jag får för att jag är hetero. Jag kan uppskatta till hur mycket min omvärld är anpassad till att jag är hetero.

När Stockholm är igensnöad kan jag ta mig till pendeltåget även om jag blir snöig upp till knäna. När SL annonserar förseningar i högtalare kan jag höra det som sägs. När jag kommer in i skolans foajé och det står en schemaändring på tavlan kan jag se den.

Människor tar mig på allvar innan jag ens öppnat munnen på grund av hur jag ser ut, hur jag klär mig, hur jag rör mig. Det faller mig naturligt att bete mig på ett sätt som är respektgivande och seriöst, det är naturligt för mig att kunna långa ord och inte sminka mig som en hora. Jag har inte medvetet valt vad jag tycker är roligt för att passa in, men hoppsanhejsan är det min smak som är sådär allmän god smak. Kommer jag i konflikt vet jag att jag låter förtoendeingivande.

Jag tycker det är störtskönt att vara vit, hetero och medelklass. Jag tycker det är störtskönt att min kropp funkar som kroppar förväntas funka. Jag hade aldrig förstått hur himla trevligt det är om jag inte var intresserad av det här med norm och avvikelse. Om jag inte faktiskt hade som specialintresse att tänka till om sådant. Så du, min manliga kollega, var jävligt glad du med. Och fatta att du har makt, och fatta att du har privilegier. Att du aldrig har tänkt på dem betyder inte att de inte finns.

Gör jag någonting med min medvetenhet? Försöker jag tacka nej till övertaget och bekvämligheterna som erbjuds med mitt utseende och fördelaktiga bakgrund? Ibland. Ofta inte. Oftast inte, skulle jag säga, för självklart kan jag inte i varje situation analysera om mina bakgrundsvariabler är till min förtjänst eller nackdel. Och självklart kan mitt kön vara en fördel, fast jag inte är man.

För det är faktiskt så att vit, medelklass och hetero inte är fördel i alla sammanhang. Klart det finns miljöer där förväntningarna ser annorlunda ut, och det är kanske de gångerna som du borde fått ev wake up-call och insett hur lätt du har det annars. När du helt ignoreras som förälder på BVC. När det känns otryggt att gå genom en stadsdel där ingen ser ut att vara född i Sverige. När du hamnar på gayklubb. När du plötsligt inser hur snofsig du är och hur pinsamt mycket du tjänar på en barndomsväns svensexa. När du kommer på dig själv låtsas förstå vad alla runt dig pratar om. När du drar ett skämt och märker att det verkligen verkligen inte gick hem i just det här sällskapet.

Det finns många olika miljöer, men sådär generellt, i Sverige, idag, är det rätt sweet att vara vit svenskfödd cis-man. Jag lovar. Jag vet det för att jag inte är svenskfödd och inte man. Men jag vet också för att jag är vit och hetero och medelklass och normal på jättemånga fler sätt. Jag gillar att läkare och myndigheter tar mig på allvar. Jag är van att människor i annonser ser ut som jag. Det underlättar livet för mig att vägar, hissar, hyllor och fönster är anpassade efter människor som jag. Och det händer säkert dagligen att jag behandlas väl i situationer där någon med andra förutsättningar skulle behandlas sämre.

Jag missbrukar säkerligen min position ofta. Jag märker det långtifrån alla gånger. Ibland utnyttjar jag min ställning medvetet. Men det skulle inte falla mig in att prata om att jag omöjligen kan tillhöra grupper av människor som har makt i samhället för att jag inte märker någon makt. Jag vet hur mycket lättare det att märka att man behandlas illa än att man behandlas väl. Jag vet också därför att man ska lyssna på dem som hävdar att de särbehandlas, förtrycks och diskrimineras - även om man själv inte märkt av nån rasism i hela sitt vita liv i Stockholms innerstad.

Jag klagar inte på att någon av mina egenskaper är den enda man får skämta om nuförtiden. Jag tar inte nödvändigtvis illa upp när jag hör ett skämt om kvinnor, blondiner eller ryssar. Jag lobbar definitivt inte för att sådana skämt ska förbjudas i offentliga sändningar. Och jag kan ta illa upp när jag hör skämt om grupper jag inte tillhör, för skrattet fastnar i halsen.

Jag säger inte att jag är en fantastisk människa som med insikt bekämpar orättvisor. Jag säger bara att jag har privilegier. Och det har du också, vite man. Du kan väl, om det blir för krångligt med strukturer och egen roll i dem, åtminstone vara lite glad åt att du fått så mycket serverat? Åtminstone inte bete dig som att det är mest synd om dig i hela världen, eftersom det inte är synd om dig?

Hej, vit heteroman som kan checka in alla normrutorna. Vi har så mycket gemensamt, du och jag. Jag vill inte skälla ut dig, men jag vill bara påpeka att det här med att du inte har sett privilegierna och makten beror mer på utsikspunkten än något annat. Jag tycker inte du ska sätta på dig genusglasögon, jag tycker du ska flytta på dig lite och se om någonting nytt uppenbarar sig. Eller åtminstone tro på dem som ser världen annorlunda helt enkelt på att de står någon annanstans.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

21 kommentarer:

Anonym sa...

Kan du inte ge exempel på hur du missbrukar din position? Du skriver en erkännelsetext utifrån vita män. Varför inte utgå från dig själv fullt ut?

Anonym sa...

Ett annat tips: du nämner bara några få identiteter. Varför är det just dessa som gör att man passa in eller inte? Om man tänder på bajssex är man troligen mer normbrytande än om man är gay. Gruppen som är helt normal är mycket liten. Och de som är överklass, är de också alienerade?

T-anna sa...

Tanja,

Jävligt bra text, tack. När jag försöker skriva om samma sak blir det bara "aaaarghvitamdelklasssnubbarmedpriviligierhålllllkäften" och det är av förklarliga själ inte särkilt konstruktivt.

Anonym o3:22
Bajssex handlar om hur man har sex. Att vara homosexuell handlar om hur man lever, det är lite olika saker. Sen är det klart att s.k. avvikande sexualiteter också kan spela roll vad det gäller samhällelig status, men de mer framträdande identiteterna är ofta de mest relevanta.

Unni Drougge sa...

Word x 3!

Tack för denna spot on-betraktelse. Exakt min uppfattning oxå.

Tanja Suhinina sa...

Anonym:
Använd hemskt gärna användarnamn.
För att jag talar till en abstrakt vit man utifrån mina erfarenheter från båda sidorna staketet. Och för att jag inte kan ta med alla variabler, men jag tar med dem som dyker upp oftast och hoppas att folk själva kan tänka sig fler.
http://www.henricgrubbstrom.eu/ twittrade intressant om mitt bråk med NoBoyToy utifrån perspektivet med, vad ska man säga, socialt kapital.

***

Tack =)

Dan sa...

Först och främst: tack för inlägget! Jag kommer vara lite kritisk men egentligen tyckte jag att det var jättebra skrivet.

Dock: det är något som är lite "off" med det du skriver. Du börjar med att skriva: "Hej, vit man! Det här inlägget riktar dig till dig, vit normalfungerande heterosexuell medelklassman som varken föddes i annat land eller i kvinnokropp... du som inte känner igen dig i att du skulle ha makt."

Låt oss kalla personen som beskrivs i din första paragraf för "Pär Ström". Som motargument mot Pärs åsikt radar du upp många av de privilegier du själv har eftersom du är en vit universitetsutbildad heterokvinna; ingenstans i inlägget beskrivs några fördelar med att vara man. Jag kan föreställa mig Pärs reaktion efter att ha läst hela: "OK, Tanja, du har övertygat mig -- vita universitetsutbildade heterokvinnor är de mest privilegierade i det svenska samhället!!!" *trollface*

Ett annat sätt att säga samma sak är att det är ett glapp mellan vad som står i första paragrafen och resten av inlägget. Inledningen hade lika gärna kunnat vara "Hej, vita tjej! Det här inlägget riktar sig till dig som är ung, arg, etniskt svensk feminist med akademikerbakgrund som skriver blogginlägg om hur maktlösa och utsatta kvinnor är." Tonen i inlägget hade blivit rätt annorlunda då.

För mig verkar det som att enda anledningen att rikta inlägget mot män, trots att det inte står något i texten om fördelar män har, är att det är en så pass etablerad klyscha att om man är vit heteroman har man bara två hobbys: att ha makt och att gnälla hela tiden. Eller som någon skrev, "aaaarghvitamedelklasssnubbarmedprivilegierhålllllkäften". Det är lite slappt att förlita sig på sådana stereotyper när man skriver!

(Eventuellt var det något liknande det här Anonym menade med det första av sina två lite kryptiska inlägg. Det andra av dem tänker jag inte ta i med tång.)

2bpm sa...

"Låt oss kalla personen som beskrivs i din första paragraf för "Pär Ström"." <- Haha. Rent hypotetiskt förstås.

Medelålders vit akademiker (man) sa...

Tack! Den här texten funkade för mig, som medelålders vit akademikerman med liberala (och ganska mycket höger-) åsikter.

Som sagt, "aaaarghvitamdelklasssnubbarmedpriviligierhålllllkäften" funkar bara sådär, på sin höjd, men det här var bra.

Tanja Suhinina sa...

Dan:
Alltså, vita kvinnliga akademiker kan vara hur strukturblinda som helst, det kan de verkligen. Men de brukar åtminstone inte i debatter att de är den sista samhällsgruppen man får håna, diskriminera och skämta om. Tyckte de var bra utgångspunkt, men det här gäller ju fler förstås.

Tanja Suhinina sa...

Eller, såhär. Vita bla bla bla kvinnliga feminister brukar vara väldigt fokuserade på just kvinnligheten och bortse från övriga egenskaper. Medan vit-hetero-medelklassmanklyschan som jag pratar om här talar uttryckligen om flera egenskaper. Så lite därför jag valde den klyschan. Plus att det vore lite väl "från oss alla till oss alla" om jag ställde mig mot kvinnlig vit akademiker =)

Fredrik sa...

Tack! Lite som en aktuell svensk version av White privilege, male privilege av Peggy McIntosh.

@ T-anna: jag tycker att din approach "aaaargh ..." också är ganska konstruktivt (någon måste såga det också).

Sofia sa...

"Jag vet hur mycket lättare det att märka att man behandlas illa än att man behandlas väl. Jag vet också därför att man ska lyssna på dem som hävdar att de särbehandlas, förtrycks och diskrimineras"

Men....detta resonemang gäller alltså inte om vita heterosexuella män hävdar sig vara förtryckta och diskriminerade....eller?

Tanja Suhinina sa...

Gör det väl?

andersbwestin sa...

Min fru har jobbat som psykoterapeut i 25 år.

Hon har sedan länge insett att livet är fullt av allehanda maktsfärer, fobier, trauman, ångesttillstånd, depressiva upplevelser, vanmakter, svagheter, dystopier och en annan massa djävulskap som inte kan inskrivas i begreppet privilegier.

Fråga Viktoria. Hon har nog mest problem med sin oro och sin otillräcklighet.

Detsamma gäller 100 % av män även om de ännu inte förstått detta.

Kanske du som ERFAREN FäRDIGUTBILDAD Psykolog kan få dem att känna annat än otillräcklighet.

Fundamentet för all förståelse heter:

SELEKTION

Evolutionens blytunga ankare.

Har ni ännu kommit in på begreppet KAUSALITET, dvs lagen om orsak och verkan.

och det där med hönan och ägget och att mödrar föder söner.

Iggy D sa...

Det är säkert väldigt viktigt det där med att rullstolsbundna blinda lågutbildade svarta lesbiska muslimer i hijab inte blir tagna på allvar av doktorn, men någon gång önskar jag att de slutade använda vita högutbildade feministiska medelklasskvinnor med god hörsel och fungerande ben och armar som språkrör.

Tanja Suhinina sa...

Iggy D:
Jag har altid trott att det är vi som använder dem som slagträn, inte att de använder oss som språkrör.

Jonathan sa...

Tack för texten! Tycker "powerful whitey straightey male"-klyschan ofta kan kännas lite abstrakt, som ett skräckexempel som är alltför hemskt att föreställa sig (eller som Dan sa, en elak stereotyp), men som vi ändå kan använda som riktmärke när vi ska generalisera om könsmaktsordningar. Tills jag såg Metros sammanställning av de fyra "hetaste namnen" som s-partiledare i veckan. Det var lite som att gå in i en vägg av patriarkat.

Huvudvolym sa...

Superbra text! Att inse vilka fördelar man själv har är alltid till god fördel i debatten angående andras fördelar.

Har för ett tag sedan skickat mail till dig angående gamla arbetsplatsen, vore kul med ett litet svar så snart som möjligt så jag kan komma igång :)

Elin sa...

jätteintressant text.

en sak jag tänkte på dock var att faan vad man driver med svenska heterosexuella män dock. svensson svensson, sunes jul, solsidan....

Anonym sa...

Även om man håller med om det mesta i det du skriver utan förbehåll slogs jag just av en tanke. Har inte den där taffligt omedvetne medelklassmannen som bara gnäller blivit ett alibi som döljer de konservativa MYCKET MEDVETNA män (och kvinnor med i viss mån) som faktiskt arbetar för att öka klassklyftorna, urholka arbetsrätten, begränsa aborträtten, försämra villkoren i kvinnodominerade yrken som vården (där jag jobbat många år för övrigt) som ett led i en mycket målmedveten politisk plan? Inte bara i Sverige utan globalt. Faran ligger inte enbart i felix Herngren-liknande medelklassmän som inte "vet bättre", de planerande männen, de som har reell makt inte enbart i form av privilegier utan också med ekonomi och inflytande att påverka media, lagstiftning etc gömmer sig nog gärna bakom den här muren av tafatt "andrahandsförtryckeri". Hoppas min poäng går igenom här, inte så att jag tycker att man måste släppa "de små¨" detaljerna, mer en allvarlig fundering.

Anonym sa...

Vilken imponerande samling implicita ursäkter och alibin.

"If you have always believed that everyone should play by the same rules and be judged by the same standards, that would have gotten you labeled a radical 60 years ago, a liberal 30 years ago and a racist today."

Thomas Sowell