söndag, januari 24, 2010

Hen+

PS till förra inlägget.

En vanlig typ av kommentar när man i vissa kretsar pratar om "hen" lyder ungefär:
Jag får Orwell-vibbar av det här, radikalfeminister vill utplåna alla skillnader och individualism och bara vill göra kollektiv av allihop.
-Signatur Signatursson*
Jag undrar verkligen hur Signatur Signatursson har lyckats missa att vi förutom "han" och "hon" har pronomen "de" (eller "dom" om man gillar det bättre). Det är könsneutralt och oändligt mer kollektivistiskt än "hen". Men se, "han" och "hon" har inte utplånats för det.

Och sen kan man ju ha åsikter om människor som både tycker att man ska titta på verkligheten och inte språket, och sedan ser "hen" som ett hot mot individualism (som i det här fallet betyder att alla föds in i antingen den ena eller den andra gruppen). Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
*-son är feature, inte bugg.

4 kommentarer:

Johan sa...

Jag har verkligen svårt att förstå den invändningen, för till och med personer som av en och annan anledning tycker att det är viktigt att alltid, om man kan, precisera en persons kön lär ju hamna i lägen där de helt enkelt inte vet och det skulle vara jättesmidigt med ett tredje tredjepersonsingularispronomen som kunde lösa det hela på ett enklare sätt. Eller tror de verkligen på allvar att det skulle innebära att vi skulle tappa de två andra?

//JJ

naomi sa...

jag tycker det vore fint med hän med ä. fö skulle det göra så jättemycket om man tappade de andra? på ungerska finns bara motsvarande hen, inget han och hon. det är ingen som saknar det. jag hade aldrig ens tänkt på att det var så förrän hen-debatten började i sverige.

Johan sa...

Vad det finns eller inte finns specifika funktioner för att uttrycka varierar från språk till språk. Kineser saknar inte plural eller tempus, till exempel. Hade vi bara ett pronomen istället för "han" och "hon" skulle vi klara oss med det utan större problem: behövs den specifika informationen (flera pennor, spelade istället för spelar, hon istället för hen) finns det alltid andra sätt att uttrycka saken. Men att ett språk klarar sig bra utan någonting betyder inte att det är onödigt i de språk där det finns. Möjlighet att precisera sig är en bra sak. Det svenskan saknar, utan "hen", är en smidig möjlighet att slippa. Bäst vore att ha både och.

(Och det är helt sjukt osannolikt att "han" och "hon" skulle försvinna ur språket under överskådlig tid. Det är inte det som eftersträvas och man skulle misslyckas om det var målet.)

//JJ

del sa...

Min invändning mot hen är att det är onödigt, eftersom vi har den.

Svenskan genussystem har två naturliga genus, vilkas personliga pronomen är han och hon, och två grammatiska genus: utrum och neutrum, där utrum lingvistiskt sett är en sammansmältning av tidigare femininum och maskulinum.

Konstruktioner där den betyder motsvarande "han eller hon" har språket gott om. Alla har säkert någon gång fått höra att "den som sig in i leken ger, får leken tåla".

Sen tycker jag också att det är roligt att folk blir så upprörda, men det handlar förstås inte om ordet i sig, utan den politiska rörelse som gett upphov till det. "Om vi inte sätter ner foten här och nu..."