Privat och politiskt

I en recension av Med Livet som Insats anmärkte jag på formuleringen om att Lili Briks relationssyn kallades för "teorier" medan de som ville ha traditionella förhållanden slapp få äktheten i sina känslor ifrågasatt. Sedan dess har jag vid många tillfällen märkt att man ses akademisk, teoretisk och inte kännande på riktigt när man pratar om alternativ till romantiska monogamin. Allt detta för att man råkar kunna formulera vad man känner bra, och det l'är man sig efter att man uppenbarligen tänkt utanför normen och dessutom fått förklara sig för tusen pers. För monofolk räcker det bara att säga "jag känner så" och "det känns rätt" så kommer de undan, och de känner medan de andra tänker.

Jag är inte bitter.

I alla fall. Mitt relationstänkande pågår naturligtvis som mest när jag känner som mest, när jag befinner mig i en ny situation, träffat en ny person, när allt är drama eller bara storm eller bara nytt. Då tänker jag och formulerar och skriver litervis med dagbok. Och det är då jag har som mest att säga och vill blogga det som minst, för även om jag kanske är lugn med att lämna ut mina egna känslor är det inte okej att lämna ut andras. Och även när stormen lugnat ner sig och dramat fått sin upplösning har jag ingen större lust att dra in konkreta exempel för att det är liksom mitt fucking privatliv och framför allt andra människors fucking privatliv. Jag tycker det är jobbigt nog att Stangel jämt blandas in.

Jag hittar inget sätt att både äta kakan och behålla den, lämna ut mig själv utan att lämna ut civila. Ibland blir en tanke alltför torr utan sammanhanget, men det finns historier som mår bäst av att inte offentliggöras, och anonymiserar man någonting till oigenkännhet är det lika bra att låta bli att skriva över huvud taget. När jag såg Elins nyrelationspost blev jag grymt frustrerad över alla tankar i huvudet som är bra och intressanta och ser faktiskt även bra ut fångade på papper. Men nej. Och jag menar nu inte att vara en tease, utan jag vill bara klaga på att jag teoretiserar och tänker kring relation och inte kring, säg, bilar. Det är liksom en helt annan sak med bilar och mode och musik.

Till någonting helt annat - fula kvinnor. Julia Skott länkar till en krönika om Susan Boyle, som kanske inte kommer med nya tankar, men är klar, tydlig, och smärtsamt sann.

Till någonting helt annat - det är, som vanligt, förskräckligt synd om Pär Ström. Dumma feminister är ute efter honom. Det är förstås ännu mer synd om min kompis Petter för att både Arkimedes och Newton är out to get him (läsare säger att de gillar mina anglicismer sådeså), men det är ändå synd om Pär Ström. Tycker i alla fall Pär Ström. Det skulle nog vara mindre synd om honom om han istället för att innan han blivit anfallen börja försvara sig mot Fienden tänkte tanken att öppna ögopnen att se att väldigt många andra tycker som han i väldigt många frågor. Ja, till och med såna där feminister. Fast en del av dem skulle kanske inte vilja ha Ström som kompis, för han anser att "det [är] ett känt faktum att män är mer tävlingsinriktade och statistiskt sett satsar hårdare på karriären än kvinnor [...] medan kvinnor statistiskt sett ger högre prioritet åt andra områden i livet" förklarar varför kvinnors underrepresentatrion i bolagsstyrelser inte beror på diskriminering (och nog inte heller strukturer och sånt trams, u-huh).

Det påminner mig om en grej jag tänkte blogga om nångång, kan ta det nu. Alla människor som är "mot feminism för jämställdhet", ni vet vilken typ jag menar, som hävdar att allt prat om strukturer och att kvinnor är förtryckta och har sämre förutsättningar gör kvinnor handlingsförlamade. Hur drar man den slutsatsen? Det är förstås ett sätt att se det, men insikter om strukturer kan också få en att kämpa. Jag blir själv inte så passiv som förbannad, för jag vet att det är inte mig det är fel på. Vad är det för jäkla människosyn man har om man tror att insikt om förtryck automatiskt leder till passivisering?

Till någonting helt annat - imorgon ska jag till Marrakech. Ifall jag är borta från Internet fram till söndag eller om jag dyker upp tidigare beror på om jag får tag i Internet där. XoXo, y'all!

Intressant! Läs även andra bloggares åsikter om relationer, självutlämnande, susan boyle, fulhet, pär ström, mansförtryck, stackars