Får man ens göra så?

Det var länge sedan jag a= skrev öht och b) skrev om tidningar. Det beror på att jag a) har ett liv utanför bloggosfären och b) att Starlet är ursämst nuförtiden. Men nu ska jag skriva om en tidning, nämligen senaste Arkitektur.

Arkitektur 2-2008 handlar om hållbar utveckling och hotell. Jag har inte läst så mycket av stadsplaneringsdelen av hållbar utvecklingstemat än för att uttala mig om det, jag kanske återkommer. Däremot har jag läst om olika fallexempel på "aktiva passivhus" (bara den rubriken, liksom...). På sid 22 står det t ex om ett äldreboende där "gränsen mellan ute och inne [är] kittlande svår att definiera inifrån". Fredrik Ekman som skrev texten är säkert en välrenommerad skribent och presterar säkert jättebra i andra fall, men herregud, "kittlande svår att definiera"? Får man ens skriva så? Och nej, det blir inte konstigt för att jag drog ur det ur sammanhanget, snarare tvärtom.

Andra ögonblicket av "får man ens skriva så?" som tidningen bjuder på inträffar på sida 65 när Olof Hultin kommenterar Clarion Hotel Sign i Stockholm. "Det är en baksida som också kunde fungerat som framsida!". Jag vet att jag redan häcklat Libresses bak-och-framkampanj i min blogg, men den förtjänar att dras upp och associeras igen.

Fulscannad från senaste Cosmopolitan.

Jag vill verkligen inte sitta och dissa det enda jag gör om det här numret, men "kittlande" tillsammans med "framsida som kunde fungera som baksida" är banne mig bland det lägsta jag sett inom journalistik på ett bra tag, och jag har ändå (som framgår av bildtexten) senaste Cosmopolitan. Och där rekommenderas läsarna att "använda hans grej som din personliga sexleksak" ("grej" är kuk, inget annat). Och ändå är Arkitektur-journalisternas fail en miljon större. Piiinsamt.

Jaja, Tanja, gör bättre själv då.

Intressant. Andra bloggar om: arkitektur, dålig journalistik, kittlande, framsida, baksida, man borde inte få göra så, inte ens cosmopolitan