Jahapp, nytt bidrag till "monos som inte har en analys" då. Precis vad vi behövde.
I tider av otrohetssajter och polyamorösa förhållanden, hur nödvändig del är monogamin i äktenskapet?
Martina: Visst får man tycka att kändisar på tv är snygga trots att man är gift? Jag gillar han Bengt Alsterlind i ”Hajk”. Och Lasse Kronér! Tror ni inte att han är som ett djur i sängen? Nej, men seriöst, vad tycker ni om monogami? Jag är för den i mitt eget fall.
Maria: Jag personligen har kommit fram till att jag har för dålig självkänsla för att kunna leva med någon som även är med andra. Jag önskar att jag var en sådan som klarade det och jag tror verkligen att det finns par som är så pass trygga med varandra att det funkar för dem, men det är inte min grej.
Anna: Jag håller med och tänker att en utmaning med till exempel öppna förhållanden är att det är svårt att få det jämlikt, att båda är lika mycket med på det. Snarare är väl risken att den ena raggar järnet, och den andra inte gör det. Och så måste man ha en massa regler, typ inte bli kär, aldrig hemma i vår dubbelsäng, inte under stora högtider.
Maria: Dessutom kräver ju ett förhållande mycket omvårdnad, och att då ha flera partner samtidigt känns som väldigt mycket jobb. Men vi är alla olika.
Martina: Ja, tänk er: ”Nu har jag inte ringt Roger på tre dagar och Kurt har jag inte legat med på en vecka och Lasse har jag inte sett på några dagar…” Vilken ångestfest.
Antar att det där anses vara öppensinnat av personerna som uttalat sig. Wow en mono sa "vi är alla olika" så jävla tolerans. Men jag tänker förstås klaga som attan. Det är detta trams om att det handlar om att vara trygg i sig själv och ha levlat upp som människa. Det är detta trams om att det kan bli ojämlikt. Det är trams om att det är regler. Det är att säga "vilken ångestfest" om nåt som för en hel del personer är typ... rätt mycket vardag?
Jajo, visst, det kanske låter harmlöst. Om det hände i ett samhälle utan mononorm. Nu har vi ett samhälle där monosar är jättecurlade, och då kan de är det inte lika rimligt att häva ur sig saker i stor tidning. Jämför för klarhetens skull med samkönade relationer. Vad skulle hända om känd person kallade dem för ångestfest? Ja, de kanske hade fått lite feedback och inte setts som öppensinnade individer med PK-poäng. Men ickemonogami får man prata en massa strunt om. Inte bara här, utan även i RFSU:s podcast med hääärlige Erik Haag. Även på Aftonbladets webbutrymme under Pridevecka.
Alltså, detta att man har som ambition att problematisera äktenskapet och så lyckas man ändå plaska runt oifrågasatt i nån form av trygg monobassäng. Så lack jag är på detta.
6 kommentarer:
Det är bara ett litet krux. Vårt samhälle är monogamt och du tillhör nolens volens en minoritet. Ni är helt enkelt för få för att göra något större avtryck. Om vårt samhälle vore polygamt så skulle det vara mycket sämre än vad det är nu:
http://huntergatherer.com/good-reasons-why-polygamy-is-a-bad-idea/
Sammanfattning: I ett samhälle med massa ogifta män så kommer de antingen att ta oerhörda risker för att få fru(ar). De som inte har några chanser drar sig undan från samhället. De som har harem kommer att lägga massa resurser på att skydda sina fruar. Dvs i det samhället blir det inte mycket produktivt arbete utfört.
Monogami är helt enkelt kompromissen som gör alla ganska nöjda. Det är därför som monogama samhällen besegrar polygama.
All respekt för din livsstil, men du kommer aldrig att åstadkomma någon större förändring.
Jag har redan åstadkommit varaktig och stor förändring. Samhällen har en tendens att förändras rätt mycket. Det blir svinintressant att se hur den utvecklingen som de senaste 100 åren gått i min linje kommer fottsätta! Ha så kul i monogamin!
Anonym:
Jag har så många frågor nu. Typ, varför skulle endast män ha flera partners i ett icke-monogamt samhälle? Måste man vara gift med sin(a) partner(s)? Och oavsett vem som får ha flera partners, vad är det som hindrar kvinnor från att utföra produktivt arbete?
Jag tror tyvärr att den inbyggda egoismen i folk kommer att vara en motverkande kraft mot polygamin - de flesta är helt enkelt lite ovilliga att dela. Ungefär som med bilpooler, blotta vetskapen om att några andra också använder (och kanske missköter) samma bil, och att man inte har tillgång till en egen precis när man själv behöver, gör att man hellre skaffar en egen.
Tanja: Vilka förändringar har du åstadkommit? Och vilka förändringar de senaste 100 åren talar du om? Att ett par har ett resonemangsäktenskap och har lovers vid sidan av är fortfarande monogami.
Clara: I stort sett alla polygama samhällen är polygyna. Orsaken kan diskuteras. En förklaring skulle vara att män av naturen är polygama medans kvinnor å andra sidan är hypergama. Det fenomenet kan observeras på klubbscenen där ett litet antal hyperattraktiva män har ett stort antal kvinnor. Och detta uppstår spontant utan att någon av de inblandade tänker på vad de gör eller sätter ettiketter på det.
Och att kvinnor tenderar att fasas ut från klubbscenen när de passerat 30 är inte så konstigt. Det dyker alltid upp nya & yngre kvinnor, så därför finns det ingen anledning för männen att investera känslomässigt i dem.
Men den västerländska klubbscenen är negligerbar. En intressant korrelation mellan polygami och improduktivitet ser vi här:
https://en.wikipedia.org/wiki/Polygamy#/media/File:Legality_of_polygamy.png
Min gissning är för att om kvinnor ses som egendom att samla på är det svårare att låta dem vara så produktiva de skulle kunna vara. Och de unga männen har mindre incitament till att bilda familj då det är antingen-eller. Visst, de länderna ligger efter på många sätt. Men polygami hjälper dem inte.
Anonym: Å andra sidan så bör man nog skilja på poly i ett liberalare samhälle och poly i något konservativt skithål.
Dvs om poly var mer accepterat här så gissar jag att det skulle manifestera sig annorlunda från hur det ser ut i länder där det är vanligt förekommande.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är konservatismen som är det egentliga problemet, och inte poly.
Skicka en kommentar