Feministkonspiration, tuttar och det är inte mustaschen vi ska forska på med de insamlade pengarna.

Det är oktober och alltså fylls butiker av Rosa bandet-merchandise och antifeministbloggar av inlägg om varför prostatacancer inte uppmärksammas. Jag förstår att man kan uppröras över att den cancerformen som uppmärksammas mest är könsbunden, men jag känner också en hel del "jamen hur många blå band/mustascher har du köpt, herr Upprörd?" (jag har två som skräpar hemma nånstans ). Framför allt kan jag inte låta bli att tänka på hur mycket av den mediala framgången handlar inte om att tjejer alltid är offer och män försumbara, utan TUTTAR.
För Rosa bandet är till en stor del ett mediefenomen, och vad passar inte bättre för media än en kombination av att behandla ett viktigt ämne och göra en god sak - och tuttar. Bröst är liksom precis perfekt placerade på skalan där extremerna är "helt ointressant och varken sexigt eller äckligt" och "för explicit för gammelmedia". Det går liksom att få kändiskvinnor att klämma på sina i bild, mans kulle inte kunna producera lika slagkraftig kampanj för livmoderscancer. Där har vi förresten en könsbunden cancerform som det inte görs mycket väsen av. Lite reklam på sistone, i och med HPV-vaccinet, men knappast galor och kändisar och specialprodukter.

Prostatan förlorar inte så mycket på att den sitter på män som... eller, i och för sig, män saknar en sån där mitemellan-kroppsdel. Ni vet "man ska täcka könsorgan på badhus, det är ju helt enkelt en hygienfråga! Iofs, bröst är inget könsorgan, fast ändå liksom!". Men hur som helst, prostatan har väldigt lite medialt attraktionsvärde. Till att börja med har ingen nånsin sett sin prostata. För den andra är det vettigaste vägen att nå den att stoppa upp ett finger i rumpan. Och då är man lätt på den sidan av tråkigt-sexigt-skalan som kändisar inte vill ställa upp på, och de som vill kommer inte hitta en passande kampanj.

Jag tycker självklart det vore bra med mer medvetenhet kring andra cancerformer än bröstcancer, men jag har svårt att se de alternativa medieframgångarna. Få saker slår unga kvinnor och tuttar. Det är precis lagom racy att uppmana kvinnor att klämma på sina bröst. Vad skulle man göra i fallet prostatacancer - uppmana män att ejakulera minst tre gånger i veckan? Jamen liksom lycka till med den grafiken i Metro och på TV4. Och visst, man kan göra som Mustaschkampen och ha en kampanj som absolut inte har med organet i fokus att göra, men det blir inte samma sak som Rosa bandets exponering av bröst (inte alla rosa bandet-relaterade reklampryttlar visar bröst, men det är betydligt mer bilder på tuttar där än det någonsin vart och inom rimlig framtid kommer att bli på prostata).

Om jag får spåna fritt för vad som skulle vara priceless och nåtsånär logiskt inom ramarna för manligt i media skulle det vara kampanjer som grundas på samma grabbiga bild som Coca Cola Zero och Jackass. Manlighet är äckligt, gör ont och riktiga grabbar kan köra ett finger upp i röven. Det finns gott om mediepersonligheter som lever på det. Internetkampanjen kan handla om att man får filma sitt ansikte medan man kollar prostatan och den som förmedlar mest smärta och äckel vinner. Nu är målgruppen man vill nå mer 40+ än 20+, men man ska fånga dem färska. Har man tur blir prostatakontroll en form av 40-årskrisande, för männen som inte har råd med motorcykel.

Läs även andra bloggares åsikter om bröstcancer, bröst, prostata, prostatacancer, rosa bandet, blå bandet