torsdag, december 10, 2009

Hold that Tiger - choke him, poke him, kick him and soak him!

Tigerduck! Tigerduck!
Does whatever a tigerduck does!

Alltså, höstsäsongens bloggämnen som alla av nån för mig obegriplig anledning skriver är Anka och Tiger. Titta, roligt! Djur!

Hur som, jag har svårt att förstå alltings kollektiva intresse för Tiger Woods privatliv. Å andra verkar det som att bloggosfären bryr sig rätt lite om det, och bryr sig mer om att affären har lyft fram frågan om huruvida allting verkligen är monogamins fel och hur lätt det är att få ihop ansvarslöshet och intemonogami. Helena skriver bra, likaså Niklas, och Agnes, och Saga. Sedan kan man ju anmärka på att bedragna Elin jagade Tiger med en jävla golfklubba, det gör t ex the Genderrorist.

Jag försökte skriva ett inlägg om att Helena har helt rätt om att otrohet handlar om svika löfte man gått med på, och det har inte så värst mycket med monogami-är-dåligt att göra. Det blev så halvhjärtat att jag inte orkade avsluta och publicera ens för att visa er att jag lever.

Och så lade jag upp en gammal text om "it's complicated" på Facebook. Och Momo svarade
" Men varför komplicera saker? Jag har hellre öppna förhållanden till allt och inget än komplikationer i relationer. För enkelt för att definiera liksom.."
Okay, då postar jag väl det här då, för att länka till Helena och alla andra som kommenterar att det är ibland är lite väl förenklande att sätta likhetstecken mellan öppet och okomplicerat. Även om man säkert stundtals gör det onödigt svårt för sig genom att försöka få in relationen i någon av de få vanliga ramarna, och man slipper den delen om man frångår just de ramarna, blir relationerna i sig inte nödvändigtvis mindre komplicerade. Jag tror nu att Momo själv fattar att det inte är så enkelt som att öppenhet tar bort allt det invecklade, men det är faktiskt värt att skrivas ut. Både de frälsta och de skeptiska tycker jag verkar ibland sakna den insikten.

Bonus: Marina Tsvetajeva försöker sig på svartsjuka.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

3 kommentarer:

Momo sa...

Öppenhet eller definierade ramar; jag tycker bara det är onödigt att komplicera saker ;)

(och inom relationer kanske man kan sätta likhetstecken mellan "det är komplicerat" och "vi kommunicerar inte så mycket, eller åtminstone inte tillräckligt ärligt".. fast nu snurrar jag in mig i annat.)

Tanja Suhinina sa...

Jag tror att väldigt många konflikter och komplikationer skulle undvikas om man kommunicerade öppet och så, men jag tror fortfarande att det finns så många komplikationer man inte kan kommunicera bort att det räcker och blir över. Att man vill olika saker av varandra, och olika mycket. Att man visar uppskattning på olika sätt, och behöver uppskattning i olika former. Att man bor på olika ställen och vill olika saker i sitt liv. Jag borde ta och skriva ett inlägg om min relationssyn nångång, utveckla hela grejen med "alla nära relationer innebär lidande och att man sårar varandra" som för mig är så centralt.

Sen tror jag... jag vet inte. Hur många komplicerar saker i onödan? Liksom, medvetet "nu ska jag komplicera saker". Jag ska fan ta och skriva om det här mer.

Anonym sa...

word. relationer är inte matteproblem som man kan resonera fram en lösning på.

att två personer automatiskt kommer överrens bara man pratar om saker och är ärliga (suck) är en ganska naiv inställning.