Hej!
Längesen, jag vet! Nu ska jag göra en grej som jag tänkt lite på och tror jag pallar. Jag ska göra en februarikalender med psykologtips och -tankar. Det är alltså som en julkalender, fast inte i december. Och som nyårslöfteshjälp, fast nu när ni gett upp på era nyårslöften. Plus att det är en kort månad, trots skottår.
Det här är ett behändigt litet verktyg för att prioritera bättre och hinna med mer vettigt med mindre vild panik.
Längesen, jag vet! Nu ska jag göra en grej som jag tänkt lite på och tror jag pallar. Jag ska göra en februarikalender med psykologtips och -tankar. Det är alltså som en julkalender, fast inte i december. Och som nyårslöfteshjälp, fast nu när ni gett upp på era nyårslöften. Plus att det är en kort månad, trots skottår.
Prioriteringsmatris!
Det här är ett behändigt litet verktyg för att prioritera bättre och hinna med mer vettigt med mindre vild panik.
Fig 1. Tom prioriteringsmatris.
Okej, vad ska man prioritera först? Det är ingen kuggfråga. Man ska prioritera det som är viktigt och brådskande.
Fig 2. Korrekt ifylld prioriteringsmatris.
Okej! Man är klar med allt viktigt och brådskande. Vad ska man prioritera härnäst? Ett problem blir man att man lätt gör som i fig. 3. Obs titeln på inlägget är en spoiler.
Fig 3. Inkorrekt ifylld prioriteringsmatris
FEEEEEL! Bara för att nåt är brådskande så behöver man inte prioritera det. Men man gör det lätt, om det känns att nu är det jääåäävligt bråttom. Det är därför man kör med tidsbegränsad rea. Det är därför man kollar Facebook-meddelanden för att man fick pushnotis och det signalerar att man måste kolla NU NU NU. Men det är alltså fel.
Fig 4. Korrekt ifylld prioriteringsmatris
Man ska göra saker som är viktiga först. För att om man gör oviktiga brådskande saker så blir de icke-brådskande viktiga sakerna under tiden mer brådskande. Då måste man släcka bränder i vild panik, istället för att ta det lugnt.
Exempel på fig. 3 i verkligheten. En stilig psykolog jag känner har de senaste 2,5 åren pendlat från Stockholm till Malmö varannan vecka. Hon har haft schemat flera månader i förväg. Hon har sparkonto att ta såna utgifter från. Ändå köper hon ofta biljetterna några dagar innan, och då kostar de mer, och dessutom köps in vid halv ett på natten när hon plötsligt minns att hon måste köpa biljetter och genast blir klarvaken. Var smarta. Var inte som den stiliga psykologen.
4 kommentarer:
Blir lite sugen på att göra en serie intervjuer med en massa psykologer om alla goda råd de ger men inte följer så bra. Anonymt, naturligtvis.
Vad glad jag blir att du börjat skriva igen!
Håller med föregående talare. Kul att du är tillbaka här på bloggen! Har saknat den.
Väldigt bra inlägg också. Jag ser fram emot månadens kvarvarande dagar!
Superbra sätt att dela in livets stressmoment i! Jag har dock svårt med vad som kvalificerar sig i oviktigt-kolumnen? Allt känns så *viktigt*...
Skicka en kommentar