måndag, april 09, 2012

Störfest

Jag är väl då en ganska nyanserad och lugn debattör, det kan man väl ändå säga. Det tror ni för att jag har som moralisk riktlinje att jag inte behöver säga allt jag tycker. Jag behöver framför allt verkligen inte internetinformera om allt jag tycker. Men eftersom jag nyligen bloggat om mognad tänkte jag skriva ett irriterat blogginlägg om saker jag, i olika orimlighetsgrad, stör mig på. Varsågoda, känn er träffade. Och det är ganska onödigt att försöka övertala mig till bättre vetande, för jag vet att det här är dumma saker att störa sig på.

Människor som gör Mucha-pascischer (i mangastil)
Alphonse Mucha är en konstnär som bland folk i allmänhet är känd för sina affischer. Han är jätteduktig. Han är grym. Han är lysande och ett geni. Även om man inte minns konstnärens namn så känner folk igen hans stil. Typ det här.


Han är typiskt en konstnär som unga tecknare lägger till som inspiration, och känner att de minsann står på giganternas axlar. Sen ritar de en bild med en massa konturer och snirklor och ba "åh, titta, jag ritat en bild som är inspirerad av Alphonse Mucha, han är så bra omg". Det är jättevanligt bland folk som tecknar i mangastil på fritiden eller halvprofessionellt. (Kan tilläggas att jag inte stör mig det minsta på att folk tecknar i mangastil. Utom när personer som får betalt för det gör det kasst. Men jag stör mig inte på missförstådd mangastil)

Och det är vore ju super om de inspirerade tecknarna faktiskt hade inspirerats av Mucha, eller nån annan stor mästare. Problemet bara att de hära människorna har typ aldrig tittat på en Muchabild. De har typ sett nåt med snirklor och gradient på avstånd och tänkt "fan va ballt, så ska jag också göra". Och de har typ helt missat hela jävla grejen, de har inte tittat på hur bilderna är konstruerade, de har inte tittat på tekniken och att snirklorna inte är helt slumpmässiga, utan ofta en organisk del av motivet. OCH DE HAR SÅKLART INTE TÄNKT PÅ KOPPLINGAR MELLAN ART NOUVEAU OCH JAPANSKT TECKNERI!!!! De ba "åååh titta va jag gjort i Mucha stil jag älskar Mucha hihi". STÖR MIG SÅ GALET. Älskar du Mucha - kolla på hans jävla tavlor!

(Rekommenderar verkligen att titta på Muchas tavlor närmare, och kolla in hans nationalromantiska saker. Om ni ändå ska kolla på underskattade överskattade konstnärer från den perioden, passa på att kolla in Carl Larsson!)

Bilder i pop art-stil
När folk som inte kan någonting om bild och inte är konstintresserade lattjat runt med Warholizer är det bara bra. När folk som kan bild gör såna här bilder i pop art-stil blir jag sjukt irriterad. Som ovan - har ni fucking sett de dära Marilyn Monroe-bilderna? Ser de ut så? NEJ FUCKING JUSSTE! Jätteroligt att leka med filter, men blanda inte in Warhol.



När folk hatar Comic Sans och hajpar Helvetica
Ja, jag förstår att du har lärt dig att man får ligga på att hata Comic Sans och säga att Helvetica är fin. Jag kommer vara imponerad av dig för dina starka åsikter om dessa två teckensnitt när du kan någonting mer om typografi än att man ska ogilla Comic Sans och gilla Helvetica. I verkligheten kan du inte ens känna igen Helvetica bland liknande teckensnitt. OBS! Allt det här är skrivet i Helvetica så att du läser.

Originalspråket engelska
Det här är en av sakerna som jag chillat ner med att störa mig på, men det förtjänar verkligen att nämnas. Folk som skryter med att ni föredrar att läsa på originalspråket. Och som med originalspråket alltid uteslutande menar engelska. Som ni dessutom hävdar att ni kan bättre än svenska. SLUTA GÖR BORT ER! Det finns fler än två språk. Och av de två ni känner till kan ni svenska bättre. Det bevisas genom att ni går genom hemmet och säger vad allt heter på svenska och engelska. Varsågod: slickepott, gummiskrapa, tak, kofot, badkarspropp, toaborste, stekspade. När du är klar, gå över till att nämna alla svampar du kan på båda språken, och sedan förklara hur riksdagen fungerar.

Att saker låter bättre och mindre töntiga i dina öron på originalspråket engelska (eller japanska) beror på att du inte kan språket så bra, och kan fantisera ihop att röstskådisarna är duktiga och handlingen inte töntig. Helt sant!

När folk koketterar med att de köper böcker
Välkommen till avsnittet "folk som koketterar". Egentligen är det ett genomgående tema för hela inlägget. Stör mig på det, helt enkelt. Men bland annat specifikt på folk som i sociala media meddelar att de shoppat böcker. När andra shoppar ytliga saker som skor och kläder. Såhär, om man inte hade velat positionera sig genom att skriva detta hade man skrivit att man köpt böcker, och typ vad för böcker. Typ som när man twittrar att man köpt nya skor. Då skriver man ju inte "när andra köper läppstift köper jag skor!", då skriver man "jag köpte blå pumps, kolla!!!".

Behöver man poängtera att de där andra köper ytliga saker medan man själv minsann köper böcker så vill man visa att man är bildad och bra människa. För att man köpt en fucking bok. Det är normalt att köpa böcker. Och gå på operan. Inget att positionera sig med. Cirkulera!

När folk koketterar med att de är nördiga
Typiskt exempel. Var nyligen och drack öl med några nya för mig personer. Så började de prata om typ hur de var i skolan, och så kom nån in på vad DNA stod för. Och så skulle de då komma på det, och var lite osäkra, och mitt i det hela ba "fniss här sitter vi på en utekväll och pratar om vad DNA står för, nördiiiiigt". Gud vad jag stör mig. Asså, däng mig på stället! De hade dessutom fel, så jag fick rätta dem. Asså, kul för dig att du sitter på fest och pratar om nåt som har med naturvetenskap att göra. Om du gillar sånt, så varsågod. Men varför har du behovet av att upplysa alla andra om att du pratar nåt nördigt på en fest? Till exempel dem som sitter runt dig och hört vad du pratar om? Eller alla som twittrar från fest och ba "Är på fest. Har hittills pratat asylregler, grundämnen döpta efter Ytterby och Keats. Inte skapad för fest". Jamen skapad för att flasha din klädsamma nördighet på jävla Twitter. Och folk ba ååååh hur bildad och klädsamt nördig denna person är!

Det är därför jag ändå gillar att umgås med teknologer. De tror att det är helt normalt att prata programmering på fest, och fattar inte Twitter.

Också, folk som efterhandskonstruerar att de var nördiga i grundskolan, fast de var helt vanliga jävla kids. Ni får bära apstora glasögon utan att ha vart nördar på högstadiet, så sluta låtsas.

När folk koketterar med att de är manganördar
Jag vet inte vem som sa det, men enligt nån med koll är manga alltid "den nästa stora grejen". Är fan sant. Dessutom har manga varit edgy så långt jag kan minnas. Ofta slutar saker vara edgy, men det här är fanimig lika stabilt som att läderjacka är farligt. Och då och då är det nån jävla popkulturbloggskribentpersons om ba "ååh mangafilm jag gillar". Nämen okej. Gilla mangafilm. Det är jätteroligt med mangafilm. Flera av mina bästa vänner gillar mangafilm. Men åh, sen öppnar de dära människorna käften om vad för filmer de gillar, och de har ju noll koll och perspektiv. Deras tips skriker dålig smak och noll koll på mediet. Posörer! Asså, jag är ju inte superinsatt heller, men till och med jag fattar att de inte kan särskilt mycket om mangafilm, utom att man är cool om man kollar på det. Nämenfyfan, lägg av.

Sammanfattning
Jamen, jag stör min på posörer, koketteri och folk som gillar saker de inte har koll på. Fast bara ibland. Jag har till exempel inga problem med mangastil eller folk som hävdar sig älska totalitär estetik, utan att kunna skilja på sovjetisk avantgarde och sovjetisk 60-tal. Ja har även änglalikt överseende med folks om hävdar sig vara filmnördar, men kan bara hollywoodfilm. Och så finns det ju saker jag stör mig mer motiverat på också, som inte är med. Och så har jag säkert missat nåt. men ca.

PS. Och foodies och obligatorisk god smak
Bara så ni vet, att bry sig asmycket om mat är en trend. Snälla sluta anta att alla (läs: jag) hakar på den bara för att jag är medelklass. Jag vill inte prata mikrobryggerier! Jag bryr mig på riktigt inte. Inte inredning heller. Och väldigt mycket av det som tidningen Filters läsekrets tycker är god smak tycker jag är tråkigt och passé. Och jag brukar faktiskt inte skylta med det ens, för jag tycker det är min ensak vad jag gillar och ogillar. Men det blir awkward när folk pratar med mig och antar att jag är intresserad och tror att de har god smak. Just när de pratar på det där positionerande sättet, och jag känner bara den här obekvämligheten när nån tror ni är kompisar och man själv är smärtsamt medveten om att så inte är fallet. Jag stör mig inte så mycket på smaken och matintresset i sig. Nåt ska folk ju gilla, kan inte alltid vara det jag tycker är skoj. Jag stör mig på att det blir obekvämt och jag har inga artiga metoder för att säga "nej, jag är inte intresserad".

29 kommentarer:

Isabelle sa...

Haha! Kan nog hålla med i princip alla saker på den här listan! Och dessutom tillägga att jag koketterar minst lika mycket som de jag stör mig på som koketterar.

Kastar stora stora stenar i mitt växthus och dessutom pil i gummibåt.

Vilken grupp tillhör man om man ogillar Comic sans med tycker att verdana är snyggast?

Hampus Eckerman sa...

Folk som köper böcker är ju det vackraste som finns! >.<

naomiii sa...

hoho jag visste att jag skulle tycka det här var kul... önskar jag hade cojones att posta nåt liknande och gå in på alla tecknargrejer jag rantar för mig själv om hemma.

* jag vet kanske mer än många om typsnitt (eftersom jag jobbat som designer och gjort egna*) men brukar ändå följa upp alla mina kommentarer om ämnet med "fast sen är jag ju inte expert förstås" därför att jag tror få personer fattar hur jävla komplicerat det är. att skämta om comic sans är typ det tröttaste som finns 2012.

* håller med om muchagrejen, var halvt (halvt för att jag faktiskt hade koll på hans stil och dess kopplingar österut bla bla) skyldig till den i tonåren och vill lägga till att folk beter sig precis lika störigt med schiele och klimt, fast det är en annan grupp folk. ("omg kolla jag ritar gnarly händer precis som egon schiele" "omg jag fyller ytor med mönster som klimt")


* nördgrejen. jag tycker den är asjobbig för nuförtiden låter det som man koketterar om man helt enkelt försöker förklara att man inte har så många kompisar (självvalt) och kanske inte fucking VILL gå på fest för att man helt enkelt generellt inte har KUL på fest.

sen håller jag med kommentaren ovan jag koketterar garanterat (särskilt med bok och klädköp) men fortsätter ändå störa mig när andra gör det.

aaa.. i alla fall ... tack för kul läsning!

*fula

Marielle sa...

Jag tycker om att du är intelligent.

Ylva sa...

Absolut skyldig till det där "originalspråket engelska". Vill väl tro på något plan att jag faktiskt insett att det är lättare att inte störa sig på fattigt språk om man läser på ett språk man själv kan sämre. Fattig svenska = mycket tröttsamt. Men koketterar likväl. Usch :P

Sen är ju koketterande om hur lite man faktiskt kan om något som jag också kan störa mig enormt på. Särskilt hos mig själv.

b8q sa...

Heheheh, känner mig lite träffad av Mucha-grejen (fast jag gjorde bara en, den finns fortfarande lite här och var på nätet för den som googlar rätt).

Jag stör mig lika mycket som du på alla svenskar som tror att de har bättre koll på engelska än sitt modersmål, och använder faktiskt precis samma metod för att motbevisa dem. Typ räkna upp hur många fiskar, fåglar, blommor etc som de kan på respektive språk. Då brukar det visa sig att de flesta inte ens vet vad "maskros" eller "mört" heter på engelska...

Johan sa...

Kan du inte också börja störa dig lite på folk som hävdar att saker och ting "egentligen" heter som de heter på engelska, så är vi i alla fall två?

Tina sa...

HAHA! håller med om så mycket.

men jag vill även tillägga att livet kan bli extra jobbigt för t.ex. mig som går på KTH men mest umgås med icke-teknologer på fritiden för att jag måste ställa om mitt sätt att konversera när jag lämnar skolan, just för att inte behöva riskera att framstå som koketterande...

Anneli sa...

Bland mina vänner är det med jämna mellanrum inne att försöka definiera begreppet nörd och vem som är mest nördig för att man gillar obskyrast fandoms eller kan flest programmeringsspråk. Oerhört störigt!

Överlag igenkänningsfaktor i det här inlägget på störiga saker. Och skönt att läsa sådant här ibland! :)

Jo sa...

Coquetto ergo sum. Särskilt i stockholmstrakten.

Coquettere humana est. Mest överallt.

Att jobba på att positionera sig socialt är väl grundläggande allmänmänskligt? Och så gör man så gott man kan med de medel man har till buds. Låter mer som att du stör dig på klantigt koketterande än på koketterande i sig. Själv tycker jag att halvtaffligt koketterande är ganska sött.

Själv har jag gjort vissa sorters koketterande till ett vardagsnöje. Bland annat "Jag känner han som känner hon"-varianten. Normal umgängesform i stockholm, men faktiskt halvtabu här långt upp i mörkaste norrland. Min absoluta favorit att lägga fram, bara för att se vad som händer, är "Jag har gått i samma klass som Peter LeMarcs frus syster." Om nån nappar och höjer kan det bli riktigt roligt.

Att inte kunna ord som man är ointresserad av, och som inte används inom de områden där man själv använder språket, är ingen pålitlig mätare på hur bra man kan ett språk. Jag vet ganska säkert vad fler ord betyder på engelska inom bl.a. psykologi och kvantfysik än vad en genomsnittlig engelsman eller amerikan gör. Inom bl.a. psykologi händer det ofta att jag vet vad något heter på engelska men inte vad det heter på svenska. Men jag vet fortfarande inte vad maskros eller stekspade heter på engelska.

Men jag håller med. Man ska inte behöva ha giltiga och mogna skäl för att bli irriterad på andras brister.

Själv är jag rätt svag för garamond bold, åtminstone om enstaka ord ska blåsas upp stort.

Jo sa...

För den som vill kunna hata comic sans med lite mera klass:

http://sixrevisions.com/graphics-design/
comic-sans-the-font-everyone-loves-to-hate/

MarySaintMary sa...

Är skyldig till att hata Comic Sans men har inget speciellt förhållande till t.ex. Helvetica. Är även skyldig till att läsa engelska böcker på originalspråk. Hyser dock inga villfarelser om att jag skulle vara lika bra på engelska som på svenska, det finns andra orsaker till att jag gör så.

Önskar för övrigt att jag kunde lära mig vad alla typ köksredskap heter på engelska men de dyker inte upp så ofta i böckerna jag läser, tråkigt nog! (Eller så sållar jag bort dem för att jag inte fattar...)

Tanja Suhinina sa...

1) Jag är också skyldig till Muchagrejen. Men jag var ju ett oinsatt oucko som ba SNIRKLOR OCH GRADIENT OCH KONTURER JAAAA.

Att jag stör mig just på dålig imitation av Mucha och Warhol är förresten konstigt, för jag gillar Mucha och bryr mig väldigt lite om Warhol. Roy Lichtenstein gillar jag, men stör mig inte när folk imiterar, fast folk ju gör det typ jämt och dåligt.

2) Jag ogillar koketteri överlag, faktiskt. Stör mig inte alltid så mycket, däremot. Rent ärligt skryt gillar jag!

3) Jag vill inte störa mig på folk mer än nödvändigt, ratar därför förslaget att börja störa mig på folk som säger vad saker egentligen heter på engelska. Gillar dock att rätta folk när de använder engelska termer i svenskan helt onödigt. Inte när man säger typ awesome, men mer när man använder termer.

4) Vem är nördigast-tävlingar är ju typ oändligt töntigt.

5) Det är absolut allmänmänskligt att positionera sig. Oftast bryr jag mig inte. Vissa saker stör mig dock. Och så stör jag mig som sagt på koketteri för att jag gillar när folk skryter och har hybris, om de nu absolut måste upphöja sig själva.

6) Att kunna ord man är ointresserad av är väl typiskt ett tecken på att man kan ett språk. Lätt att kunna prata sånt man är intresserad av, men ett brett ordförråd av ord man sällan använder är väl just ett tecken på att man hanterar ett språk i större utsträckning. Finns väl alltid fler områden man inte är intresserad av?

Jo sa...

Men skryt funkar ju bara för oss som verkligen är bäst. Vad ska alla andra göra?

Johan sa...

"ratar därför förslaget att börja störa mig på folk som säger vad saker egentligen heter på engelska"

Nu var det inte det jag menade, utan folk som kläcker ur sig, exempelvis,

"Bokens skyddsomslag, eller 'dust jacket' som det egentligen heter, är lite nött."

alltså folk som tycker att engelska benämningar är de enda riktiga benämningarna.

Du får naturligtvis gärna rata det här också, men rätt ska vara rätt :-)

enmi sa...

Håller med, skulel gärna skriva en egen lista av vad jag stör mig på men jag är alltid rädd att folk ska störa sig på mig så jag undviker att säga att jag stör mig på saker. Vill inte kasta bäver i trähus. :P

Allt typ av skryt, speciellt det som försöker döljas men som är uppenbart ändå får det att klia på hela kroppen.

facebookcitat från min verklighet: "Nu när alla väntar på säsong två av Game of Thrones, jag skrattar er i ansiktet för jag har redan läst alla böcker!" O__o

Kul för dig att du läst böckerna, de är säkert jättebra, men jag njuter gärna av en serie utat att bli skrattad i ansiktet för att jag inte haft tid att läsa, tack.

Nu har jag tjatat klart om orelaterade saker. Tack! :D

Anonym sa...

Kallar muchaimitatörer/-entusiaster som "älskar Art Nouveau" men aldrig sett något annat än Muchas vackra damer för "muchachos/-as" (förslå gärna ett könsneutral ord). Så typiska är de.

Värsta sortens engleskaivrare är enligt mig de som koketterar med att de minsann bara läser engelskspråkiga böcker på originalspråk och kanske gör det också, men aldrig läser några böcker på andra originalspråk, till exempel svenska (gäller givetvis folk som har svenska som modersmål).

Jo sa...

Helt plötsligt fick jag jantelag/förakt för svaghet/mobbing-vibbar av att läsa det här. Associerar till somligas reaktioner på en hårig armhåla ganska nyligt. Klart störande.

Alice sa...

Jag ser inte direkt vad som är felet med folk som tycker om saker utan att vara särskilt insatta i området. En sak om de påstår att de är det, men i allmänhet förstår jag inte det irriterande. Det mesta andra kan jag hålla med om.

Womack & Man sa...

Kom hit via en annan blogg där du hade skrivit om kvinnor med muskler. Just det tycker jag är den allra största jämställdhetspunkten. Jag tycker att kvinnor bör få ha hur stora muskler som dom vill inte att någon kommer och klagar på hur fult det är eller att man har svårt att hitta kläder för ens kropp när man är för stark så att säga. Jag är i den tron att just det här med styrka och muskler är avgörande för jämställdheten, resten kommer med detta.

Tanja Suhinina sa...

Johan:
Ah, jag gör tvärtom.
Nån: bla bla dust cover.
Jag: Skyddsomslag.

Jo:
Jag tycker det ät smått obehagligt hur peppa folk är på att läsa/svara på sånt istf seriösare inlägg.

Alice:
De är äckliga obildade posörer som vill ha kulturella poäng utan att betala med att lägga ner tid och arbete på att sätta in sig.
Nämen, allvarligt. Det handlar ju inte om fel det handlar om att jag stör mig.

Patrik sa...

Får man ligga på att hata Comic Sans? Vi rör oss i HELT olika kretsar.

Men det där med engelskan, ja... folk som säger "dreamcatcher" borde halvsulas.

Gealach sa...

Håller med om rätt mycket, men speciellt det där om engelska. Jag har elever som på fullt allvar tycker att de uttrycker sig bättre på engelska än på svenska, trots att svenska är deras modersmål och de går i sjuan.

Det här om att läsa på originalspråk handlar oftast som du säger bara om engelska. Jag skulle vilja smala ner det lite till och säga att det är vanligast bland fantasyläsare, jag har sällan hört samma tjat om andra genrer, men fantasy ska tydligen bara läsas på engelska och alla översättningar är per automatik dåliga bara för att de överhuvudtaget existerar. Extra roligt blir det då när de som klagar tar upp översättningsexempel som är fullkomligt korrekta och hånar dem, men inte har något bättre förslag att komma med själva. Jag jobbar själv som översättare men undrar om självförtroendet skulle hålla för att våga översätta en fantasyroman. Hur man än gör blir det tydligen fel.

(Förresten - Mucha upptäckte jag förra året när jag av en slump råkade hamna på en utställning med hans bilder på Malta av alla ställen. Visst kände jag igen bilderna och stilen, men jag hade inget namn på konstnären innan. Kan tänka mig att det är så för rätt många, bilderna syns ju lite här och där.)

Mvh
Gealach, som koketterar lika bra med handväskor som med böcker! :-D

Stefan sa...

Medan jag läste listan hoppades jag att "personer som åkallar Jante-lagen i tid och otid" skulle vara med, men det släktet kanske har försvunnit?

monika sa...

Jag fattar inte. Finns det särskilda fest-samtalsämnen som man förväntas hålla sig till? Kan man inte prata om samma saker som vanligt?

Jo sa...

Stefan:

Jantelagen is alive and well, både användare och outspoken critics. Men det är fullt möjligt att det är ute och omodernt att prata om det.

monika:

Men herreguuuud! Har du inte koll på comic sans!? VAD har du på den här festen att göra?

Själv har jag haft så gott som noll koll på mode i både kläder och samtalsämnen i 30 år nu. Men det funkar ändå, eftersom jag läser min SF på originalspråk och kan snobba med det. I värsta fall tar jag till astrologin, leder alltid till nåt slags reaktion i alla fall. Ibland till riktigt spännande diskussiner om Jung och synkronicitet.

Lovisa sa...

Nördgrejen står med på min lista fast med lite annan stil - folk som gör något lite småkonstigt och säger "ååååh haha vad vi är galna!", tittar på en och tillägger "alltså du måste tycka vi är helt sjuka i huvudet!!" och jag tänker "hehe, du ska bara veta vad jag hittar på på fritiden.."

Andra saker jag stör mig på: Folk (mestadels killar) som har omotiverat hög röst och som använder den flitigt för att ordbajsa ut allt vad dom tänker på så att ingen annan kan tänka/får chans att prata.

Folk som förutsätter att alla svenska ord som liknar engelska sådana ursprungligen kommer från engelska, när det i själva verket oftast är tvärtom.

Är själv skyldig till att omotiverat använda engelska termer, dock främst på grund av att jag av olika anledningar mest pratat engelska (internationell skola, engelsk pojkvän, nu bor i London), vilket kombinerat med stress + talar 4 språk + allmän förvirring leder till att det är sjukt svårt att hitta rätt ord i rätt sammanhang, vilket i sin tur leder till att jag drar till med det som ligger närmast. Skulle dock aldrig påstå att jag kan bättre svenska än engelska, kom på mig själv idag med att försöka hitta en bra översättning till "rumphugget"...

Instämmer absolut i att utländska filmer är bättre för att man inte kan höra att folk är dåliga skådespelare/att repliker låter skumma. Dock att man också i andra länder har större befolkning vilket borde leda till en större andel duktiga skådespelare, så att man slipper använda sig av lika många dåliga som i mindre länder..

Tommy sa...

U mad!?

Anonym sa...

Se det som att nördkulturen har segrat sig själv till döds (äntligen!)

Tacka vet jag Robert House. Han gör riktigt tunga grejer men koketterar inte med det.