Jag rekommenderar kulturgrejor alldeles för sällan och av någon anledning kommer jag aldrig på att tipsa om dem när jag ar idétorka. Men nu hade jag plötsligt tid och kände att nä, nu jävlar, ska jag säga det jag tänkt säga i ett halvår nu - Friday Night Lights är en riktigt bra serie. Se den om ni har tid över.
FNL är en amerikansk serie på tre säsonger (den är avslutad, men det kommer två säsonger till nästa år) som handlar om ett high school-fotbollslag i en amerikansk håla. Det är väldigt amerikanskt och väldigt high school och väldigt fotboll utan att vara det man spontant tänker på när man hör genrekombinationen. Man tänker överdrivet, karikatyrmässigt, moralkakburk och alla skolklyschor man nånsin sett. Man får en välskriven och -spelad serie med intressanta figurer, vardagsnärhet, och stor avsaknad av moraliska ställningstaganden.
Efter att ha sett alla tre säsongerna vet man fortfarande inte riktigt vilka värderingar författarna har. Det kommer inga (när jag säger "inga" menar jag förstås "uppfriskande få") illustrativa straff och belöningar, inga klara kameravinklar och övertydlig stämningsmusik för att man ska se vad författarna tycker är bra eller inte. En av figurerna blir frälst - jag vet trots det inte vad manusförfattarna tycker om populärkristenhet. En annan börjar knapra piller för att bygga muskler - det blir konsekvenser, men inget fördömande moralpoäng. En av mina favortifigurer uppfattas konsekvent av omgivningen som snäll och positiv person trots att hen ofta beter sig elakt och ogenomtänkt. Jag väntade länge på gudomlig betsraffning och demonstrativ payback, tills jag insåg att serien helt enkelt är enormt verklighetstrogen - det är så sådana människor behandlas i verkligheten. En annan av mina favoritfigurer får aldrig den kredd hen förtjänar och jag var också irriterad på manusförfattarna tills jag insåg att hen inte skulle fått kredd i verkligheten heller.
Eller ett annat mått på realism. Skådespelarna är inte samtliga jättesnygga och de som är uppseendeväckande snygga uppfattas även att vara det som sina rollfigurer.
Eftersom serien handlar om ett fotbollslag är det främst ungdomar man får bekanta sig med, men serien skulle inte vara i närheten av lika bra om inte även de vuxna skildrades riktigt väl - framför allt lagets coach och hans fru. Hade inte deras relation fungerat trovärdigt hade hela serien fallit.
Jag är en av de tre människorna i Sverige som aldrig fattat grejen med nya amerikanska TV-dramahajpen. Jag tycker att de omtalade amerikanska serierna alla talar om verkar trista som koncept och när jag försökt se på dem blir min uppfattning bara bekräftad. Att jag ser FNL som någonting som står ut skulle kunna grundas i okunskap om andra serier som är lika bra på det jag tycker gör FNL intressant. Av det jag läst i TV-kolumner verkar det dock vara så att FNL inte bara är bra, utan även är bra relativt.
Se inte FNL om: du klarar bara av att titta på tecknat, du vill veta vilka figurer som är författarnas favoriter genom att de vinner på lotteri i slutet, du är helt hopplöst allergisk mot amerikanska TV-serier, du inte pallar med att inte se mer av sexscenerna än kyssar (on screen-mässigt är serien mycket barntillåten).
Se FNL om: du tycker att Dillon, Texas, ärpotentiellt intressant miljö, du gillar när det är sport och spännande, du tycker att det är sweet med en cheerleader som dessutom är intressant människa, du gillar att kolla in i herrarnas omklädningsrum.
Ehhh, go Dillon Panthers! Läs även andra bloggares åsikter om friday night lights, fnl, tv, modern amerikansk tv, tv-serie
7 kommentarer:
Men herregud, människa. Tycker du att The Shield, Rescue Me, The West Wing, Lost, True Blood, Dexter, Dirty Sexy Money m fl är trista och har trista koncept? Does not compute. Kanske har jag missförstått. Eller så gillar du bara amerikanska produktioner om de utspelar sig i high school. ;)
The Shield - vad?
Rescue Me - vad?
The West Wing - ointressant
Lost - verkade intressant, men är numera allmänt känd för att inte leva upp till vad den lovat
True Blood - ointressant och tråkigt koncept
Dexter - gäääsp
Dirty Sexy Money - ointressant
Som tur är litar jag tillräckligt mycket på mitt omdöme i sådana frågor för att inte knna att de är mig det är fel på. Det där funkar helt enkelt inte för mig. Likaså japanska tecknade skolkomedier (överlag, utom Azumanga Daioh som är väldigt egen och som lät intressant redan som koncept) och pojkserier (återigen, överlag). Jag tycker förresten att Mad Men verkar intressant. Nån som sett och har nåt att säga om den?
Testat Damages? Galet spännande serie, åtminstone första säsongen.
Tänkte bara tipsa om serien "Tell me you love me" som jag också kände hade en intressant sorts verklighetsskildring, om än av en annan sort än den FNL har. Finns dock bara i en säsong.
Se The Wire. Jag såg första säsongen nyligen och känner mig tyvärr oförmögen att förmedla exakt hur bra den är utan att det skulle svämma över den textmängd som är lämpligt för en bloggkommentar. Men jag väljer att citera Alan Moore som ger en rätt bra, kärnfull beskrivning av vad det handlar om:
"Absolutely, that is grown-up television! It's novelistic. You get to find out about all these tiny different aspects of Baltimore, to build up a huge picture of the city with all of its intricacies — from the wharf side, to the kids in the projects, to the power structure with the boardrooms and police department and governor's office. And it's got some great writers: It's got George Pelecanos and David Simon. And so many wonderful characters, Bubbles, Omar. So yeah, everything else looks pretty lame next to The Wire."
Vidare beskriver Alan Moore serien som "the absolute pinnacle of anything I've seen recently" och att serien är "the most stunning piece of television that has ever come out of America, possibly the most stunning piece of television full-stop".
Vad gäller Mad Men har jag inte sett särskilt mycket av denna serie men mycket av behållningen har varit det rent estetiska imho.
Det är bra att du är trygg i dig själv, Tanja, men det är väl ingen som på allvar hävdar att det är fel på någon som inte gillar samma saker som en själv? Det var i alla fall inte så jag menade. :)
De serier jag räknade upp är sådana jag själv gillar att titta på, sedan finns det en bunt som jag anser är välskrivna men som ändå inte blivit några favoriter. Jag vill gärna skilja på sådant som är "objektivt dåligt" och sådant som "är bra men som jag ändå inte gillar".
The Shield och Rescue Me är serier som är svåra att fånga i några få ord, men om du är intresserad kan du lätt hitta beskrivningar på nätet. (The Shield har jag för övrigt själv recenserat i ett inlägg. Den är oerhört intensiv och gråzonig.)
Jag vet inte vad du (och den påstådda allmänheten) menar med att Lost inte lever upp till vad den lovat (jag har inte haft några speciella förväntningar själv), men jag tycker tyvärr att den har blivit så pass tillkrånglad att jag har svårt att tro att den ska kunna knytas ihop ordentligt. Vilket dock inte betyder att den är ointressant eller dåligt skriven, bara svår att hänga med i vid det här laget.
The West Wing är kanske ointressant för dig, men det jag undrar är hur du inte kan se att den, liksom de andra hypade serierna, är oerhört välskriven. Vi lever i en tid full av konsthantverk på en nivå som saknar motstycke i västerländsk tv-historia. En av anledningarna till det är just den moraliska tvetydigheten som du hyllar så i FNL(och som jag nämner då och då i denna kommentar).
True Blood har jag haft lite blandade känslor för, och vissa delar tycker jag är rätt fåniga (dock inte lika fåniga som vissa anime-serier), men där är det just konceptet som är starkt, IMHO. Originellt och stämningsfullt inramat dessutom. Utförandet har hittills varit lite ojämnt, men säsong två verkar lovande, så om du trots allt vill titta kan du börja nu.
Dexter tyckte jag var tråkigt i början och konceptet fångade mig inte heller på förhand -- dessutom är jag lite skeptisk till trovärdigheten hos huvudpersonen -- men efter att ha sett några avsnitt måste jag ändå erkänna att även den är intrikat, fantasifull och originell -- och saknar enkla moralkakor.
Och så vidare.
Mad Men är däremot ett utmärkt exempel på en serie som jag direkt uppfattar som väldigt välgjord, men som jag samtidigt inte orkar intressera mig för. Estetiken är en del av behållningen, men den har andra kvalitéer också. Stämning, tidsanda m m. Fast ibland tar det mig ett tag att börja gilla en serie, så det är ofta tidsberoende också. Nästa gång vi hörs av kanske jag har blivit en Mad Men-fanatiker.
Om du på allvar är intresserad av att läsa om moderna västerländska (okej, amerikanska) tv-serier och närliggande ämnen kan jag rekommendera bloggen Weird Science, där flera välrenommerade och kunniga kritiker beskriver och tycker saker om saker som är saker att se (och inte):
http://www.weirdscience.se/
Åh, förresten. Två serier till som är helt nystartade men verkar bra: Hung och Virtuality. Kolla upp dem om du vill, tänkte bara tipsa.
Skicka en kommentar