En sån där grej är att människor gillar rättvisa, och blir illa till mods när någonting är orättvist. Det är jättebra i grunden, för det gör att man hjälper folk som av olika orsaker är förfördelade. Det gör att man inte roffar åt sig orättvist mycket. Det gör att man vill behandla sina medmänniskor väl.
Men det finns också massor med problem med rättvisetänket, och dessa grundas ofta i att världen inte är rättvis. Världen är inte rättvis, men människor har så svårt att hantera detta att de hellre tolkar om verkligheten än erkänner orättvisa. Och det leder till så mycket dåligt.
Det leder till att man skuldbelägger offer, för det är så jobbigt att tänka att dåliga saker kan hända oskyldiga människor. Vi skuldbelägger brottsoffer. Vi skuldbelägger sjuka.
Det leder till att man tror att man är värd sin höga lön. Det leder till att man tror att de som har lägre lön får det för att de jobbar mindre hårt. Det leder till att man hellre ursäktar ett orättvist samhälle än erkänner att det är orättvist.
Det leder till att man inte kan släppa att någon som gjort en illa går ostraffad. Trots att ens fixering vid det, vid att försöka göra rättvisa så att den personen också får lida, tär på en. (Greven av Monte Cristo hälsar)
Jag tycker det är viktigt att tänka på detta. Jag tycker det är sunt att känna ångest inför orättvisa. Men när den ängesten får en att blunda och bortförklara blir det problem.
Ett av problemen är att tillvarons och naturens regelbok, definition av rättvisa, och den mänskliga, överförenklade, idealistiska definitionen är så olika. Och att det dessutom finns så många olika varianter av den mänskliga.
SvaraRaderaSjälv far jag ofta lite extra illa när folk som råkat ut för extra mycket skit tror så mycket på rättvisemyten att de envist försöker lista på vilka sätt de är eller har varit dåliga människor. När de egentligen till stor del råkat ut för skit för att de varit ovanligt snälla och hjälpsamma.
För att komplicera detta ytterligare: Allt är inte omfattat av rättvisa och att försöka förklara skeenden med detta är att upphöja rättvisa till något sorts gudsbegrepp. Tyvärr gör folk detta. Tidigare var saker som de var för att Gud ville ha det så, nu söker folk förklaring i rättvisa. Naturen är inte rättvis, men den är inte heller orättvis. Den omfattas helt enkelt inte av de begreppen.
SvaraRaderaSolen går inte upp för att det är rättvist att den gör det.
Folk förväxlar ofta "vad jag vill" med "vad som är rättvist". Eftersom alla ser sig själva som rättvisa, så blir givetvis en situation där de inte får som de vill djupt orättvis, även om det som sker har mycket lite med rättvisa att göra, och även då tenderar de att ha en väldigt enögd syn på vad som är rättvist.
Kort sagt: "När jag får som jag vill så är det rättvist. Annars inte."
Ta till exempel lön. Är min lön rättvis? Låt oss säga så här - jag får alla mina pengar av folk som ger den till mig av egen fri vilja. Jag är inte skattefinansierad, så ingen behöver bidra till min lön under hot om straff. Ingen, förutom den som ger mig pengar, får mindre på grund av att jag får mer. För mig betyder det "tillräckligt rättvis". Mina pengar är lika ärligt intjänade som de pengar en rumänsk tiggare lyckats skrapa ihop.
Betyder detta att de som tjänar mindre är lata? Inte nödvändigtvis, men jag har observerat vissa drag som definitivt hänger ihop med lägre inkomst.
Precis som du, Tanja, har identifierat saker som gör att vissa inte vill ha sex med vissa andra. Är det rättvist att du ska få ha så mycket sex och vissa andra inte det? Tillräckligt rättvist, om du frågar mig. Vad jag vet går du inte ut och gör något mot någon annans vilja. Jag vill definitivt inte driva någon sorts fördelningspolitik på det området.
Vad jag förstår vill du ha högre lön, och att så inte sker är fel. Helt uppenbart är att hur mycket du arbetar inte spelar någon roll.
Tanja, det här är "nice-guy" tänket, omvandlat till det ekonomiska. Du har rätt i en sak - det handlar inte bara om dig. Men det handlar inte om slumpen: det handlar mycket mer om hur mycket pengar någon annan är villig att avvara för det du gör, och långsiktigt för dig egna utveckling mer om vad din reaktion på detta är.
Du har tänkt och skrivit mycket om samlevnad, och även om jag blir illamående av att dra paralleller mellan sex och ekonomi så finns det en aspekt som jag tror att du borde applicera mer på ditt ekonomiska tänkande, för du applicerar den mycket bra på samlevnad och jag har lärt mig mycket av dig: Att det handlar väldigt mycket om vad andra människor vill, och det är inte trivialt att få sin vilja fram - om det ens går att tala i termer att att få igenom sin vilja.
Jag tror att du skulle få en bättre bild av vad som omfattas av rättvisa och hur mycket i så fall. Kanske inte så snäv som min, men du kommer nog att kunna dra linjen baserat på något annat än just hur mycket folk tjänar.