Ovanstående är (enligt Metro) ett citat från en intervju med Marie Plosjö i webbtidningen Mensworld, lite apropå att hon har blivit våldtagen. Sociala media har redan kommenterat det här hela vägen till månen och tillbaka, så jag ska fokusera på bara en aspekt.
Den här beskrivningen av "bra i sängen", visst känner vi igen den? Jag tar mig friheten och sammanfattar det såhär - för tjejer definieras ofta "bra i sängen" som "ställer upp på en massa saker". Jag har extremt svårt att komma på något tillfälle där en man i media beskrivits som bra ligg för att han inte är blyg och hans sexuella spärrar har släppt. Jag har varit med om personliga samtal kring hur najs det är med killar som ger ifrån sig ljud. I någon tidning eller på teve har jag nog aldrig hört någon beskriva en man som "han släppte all blygsel, lät sin inre gud shejka loss och bara tappade kontrollen" och det skulle ses som att mannen var ett bra ligg. Lika lite har jag hört frasen "ställer upp på allt" som en positiv beskrivning av mannens sexualitet.
Så kom jag att tänka ett liknande tema på bloggen tidigare, fast där handlade det om män som beskrevs som bra i sängen för att de satte partnerns njutning före egen. Här är inlägget, med bilder!
Ni får själva koppla ihop tanketrådarna, det är inte svårt. Men verkligen ett tips - nästa gång ni ser någon beskrivas som bra ligg, fundera på vad det är som antas göra personen till bra ligg. Jävlar vad urled man kan bli på världen om man börjar uppmärksamma sånt!
Alltså har alltid haft lite svårt för när ngn säger att ngn var bra resp dålig i sängen. För mig låter det ungefär lika konstigt som att säga att ngn var dålig på att samtala (eller valfri annan social interaktiv aktivitet). För det handlar väl om ett samspel? Visst har jag haft jävligt många dåliga ligg, men detta har ju snarare berott på att man av olika anledningar inte "klickat" just där och då. Att säga att någon är ett dåligt eller bra ligg tycker jag känns som att säga "jag fick bra/dålig service" (?)
SvaraRaderaBlir inte "Ställer upp på allt" lite som den kvinnliga versionen av "sätter sin partners njutning före sin egen". Alltså att det betyder nästan samma sak utifrån utgångspunkten "män har en bred sexuell repertoar och gillar "kinky" saker medan kvinnor mest av allt vill ligga och gosa och göra så lite konstiga saker som möjligt". Att som kvinna då "ställa upp på allt" blir utifrån den utgångspunkten det samma som att "sätta sin partners njutning först". Det utgår även från att mannen är den som sätter agendan, han kan välja att göra sådant som han tror hon kommer att gilla eller sånt som han gillar (vilket enligt heteronormen är gos och klitorisstimulands för henne och mycket penetration och "hårt sex" för honom), hon kan välja att ligga som en död fisk och säga nej till (en del av) hans förslag eller att "gå med på" det han vill göra och därmed sätta hans lust först.
SvaraRaderaAtt överhuvudtaget använda uttrycket "ställer upp" visar ju på att kvinnan inte förväntas vara den som sätter agendan eller föreslår aktiviteter (allra minst the kinky stuff). Som kvinna som ibland gillar saker som kvinnor inte förväntas gilla (vi förväntas ju knappt ens gilla sex öht enligt vissa) så blir det uppenbart hur diskussioner som rör sex(och nu menar jag inte bland sexpositiva feminister och andra normkritiska utan bland "vanligt fölk") ofta utgår från dessa premisser.
Jag funderar lite över de här rollerna och kommer fram till att jag tror att allting bottnar i att män antas ha starkare, och mer urskillningslös, sexualdrift än kvinnor. Att män har lätt för att njuta av all möjlig slags sex, medan kvinnor behöver ha alla förutsättningar rätt för att kunna gå igång ordentligt. Sådana stereotyper kan man ju, med rätta, reta upp sig på, men samtidigt kan det ju faktiskt finnas en skillnad, på gruppnivå. Och GÖR det det så blir ju sådana mönster och föreställningar, att en kvinna som ställer upp är bra, att en man som får kvinnan att njuta är skicklig, yada yada, plötsligt ganska logiska. Eller åtminstone begripliga. Bortsett från det där irriterande att folk alltid generaliserar för mycket (hö hö).
SvaraRaderaAtt det finns en kulturell föreställning om att det finns en sådan skillnad mellan könen är så är nog alla överens om, men den intressanta frågan är fortfarande: Tror du att män har en starkare, och mer lättriggad, sexualitet än kvinnor? På gruppnivå, naturligtvis. Eller är det en helt felaktig föreställning? Jag tror det är där den juckande pudelns kärna ligger.
Sen kan man ju filosofera vidare, om man nu skulle komma fram till att det finns en skillnad, över om denna skillnad i så fall är enbart kulturellt betingad eller inte.
tjejsaren:
SvaraRaderaDär är jag Team Man Kan Va Bra Och Dålig. Jag tycker det är rätt lika pardans på det sättet att självklart handlar det mycket om kemi och samma inställning. Men även om manhar kemi så blir det inte bra om man inte kan dansa. Jag tänker att "bra" handlar om dels teknik, dels hur mycket energi man satsar, dels om lyhördhet (som ju går att träna upp, precis som förning i dans, men det handlar också om begåvning och vilja), dels om fantasi (som också går att träna upp)...
Lo:
Jag tror det du säger är rätt, detta att det är samma "ställa upp för partnern grej", fast från två olika sidor.
Jocke:
Jag tror att en grej man verkligen inte får glömma i ekvationen är att det som kallas "sex" idag är mer riktat mot mäns njutning än kvinnors. När man talar om lust till sex eller vilja att ha sex så menar man ju "vilja att göra saker som ses som sex", och det blir liksom inbyggt rimligare att män är mer sugna på det än kvinnor.
Det är ju också svårt att mäta lust och sexsug som biologiska, av samhället oberoende saker. Manlig lust stimuleras ju betydligt mer än kvinnlig av exempelvis all media vi har, eller hur folk på stan klär sig. Då blir det svårt att jämföra. Och så skulle det ju exempelvis kunna vara så att män har jämnare sexlust medan kvinnor har mer så att lusten varierar mer med mensen.
Hmmm, är "sex" mer inriktat mot mäns njutning än kvinnors? Det har jag aldrig tänkt på (kanske för att jag är man). Såvida du inte menar kommersiell sex, typ porr och sexindustri - då är det ju helt klart så. Men när man snackar "privatknullare" så behöver det väl inte vara så, eller?
SvaraRaderaMen ok, om det är så att det är inriktat på mäns njutning mer än kvinnors, så är väl det som anses "bra" sådant som bryter mot det mönstret: Män som tänker mer på kvinnors njutning och kvinnor som är sugna på sexuell njutning. Men det kanske var det som var din poäng?
Jocke - jag menar typ såhär http://www.ottar.se/redaktionsblogg/or-ttvisa-orgasmer
SvaraRaderaNu har jag iofs inte haft fler sexpartners än jag kan räkna på ena handens fingrar, men för mig så är ett bra ligg en som är nyfiken, har fantasi, visar intresse för sex och vågar ta initiativ till (och för den delen även under) sexet.
SvaraRaderaNu kom jag att tänka på en sak som rör såväl "bra i sängen" och det med att sex idag riktar sig mer mot mäns njutning. När jag var i tonåren beskrev en kompis till mig ett ligg hon haft:
SvaraRadera"Han är riktigt bra i sängen" sa hon, "Hurdå?" undrade jag.
"Jo, men alltså.. han är ju inte direkt rädd för fittan om man säger så." Jag förstod fortfarande inte vad hon menade riktigt och bad henne utveckla varav hon svarade ungefär att "Men alltså, vissa killar vågar ju inte ens röra en där nere när man har sex, och han är inte alls sådan".
Först då insåg jag att min vän antagligen hade mer erfarenheter av dåliga ligg än vad jag hade. Vad är då ett dåligt ligg? Jo men jag till exempel anser inte att "inte vara rädd för fittan" är något som kvalificerar en till att vara riktigt bra i sängen, snarare är det ett minimikrav för att inte vara direkt dålig att våga ta på och smeka den andres kön. Jaja, vi var unga på den tiden och många av hennes tidigare erfarenheter var inte ens myndiga, försåtligt att man inte är världsbäst på att ligga i den åldern. Men min poäng är väl att minimikravet som vårt samhälle har idag för att något ska räknas som sex, dvs penetration med en kuk, är något som män i större utsträckning än kvinnor uppskattar utan extra effort. En manlig bekant sa en gång till mig att "Sex är som pizza, även när det är dåligt är det ändå bra", nu håller nog inte alla med om pizza delen heller, men jag kunde verkligen inte hålla med honom om synen på dåligt sex. Som kvinna som i 95 fall av 100 behöver klitorisstimulans för att kunna njuta av sexet så är ett ligg utan detta ofta totalt meningslöst om poängen var att ha det skönt och komma. Givetvis kan jag fixa det på egen hand men det roligaste är ju alla gånger att partnern lägger lite tid på det nån gång under akten iaf, annars kan jag ju nästan fixa det helt själv.
Om jag utifrån allt det här ska dra en slutsats så blir det ju att det egentligen inte är så konstigt att mannen är den som förväntas prestera för att vara bra i sängen medan kvinnan är bra bara hon visar att hon njuter. Om vi utgår från att "sex" betyder penetration i vårt samhälle, att majoriteten av alla kvinnor först njuter lika mycket som manen om hon får mer än bara penetration medan män (oftare än kvinnor) ser sex "som en pizza" som är god oavsett" på grund av att penetrationen stimulerar män på "de rätta stället" mer än det gör för (många) kvinnor. Ja, då är det ju inte heller konstigt om kvinnor också är de som är minst pepp på att ha sex med en ny (och eventuellt "fitträdd") partner och därmed upplevs som det "osexuella" könet.
Håller med dig alldeles totalt om detta.
SvaraRaderatjejsaren: vissa personer är bättre på att samtala också. Det finns människor som finner sig i de flesta sociala situationer och kan föra samtal om det mesta, även om det i vissa fall handlar om att nicka intresserat och vara lagom uppmuntrande om någonting de själva inte kan. Vissa blir bara riktigt entusiastiska kring några få utvalda ämnen, och har dålig koll på när deras detaljutläggningar om dem slutar vara intressanta för dem de pratar med. Som med dans: personkemi, visst, och gemensamma intressen, men man kan rent statistiskt vara bättre eller sämre även om det inte kommer att klicka med alla.
SvaraRaderaThis is a name: Håller inte med om att vissa är bättre på att samtala än andra, det är min poäng. När ett samtal blir bra (dvs när båda/alla inblandade i det tycker det är bra) beror det på ett fungerande samspel och inte på en prestation från en eller ett antal personer. Om det är så att vissa personer sedan 'rent statistiskt' oftare ingår i lyckade samtal är ointressant.
SvaraRadera