31 animédagar: längd, konvent

Dag 3: Hur lång kan en animeserie vara innan den är för lång för dig?

 

Jag tänkte först att jag kunde se på längre grejer när jag var yngre, men nu är jag ju ganska tidsbegränsad eftersom jag jobbar. Sen tänkte jag efter och insåg att jag ser faktiskt om Galaxhjältarna nu, ett år efter första gången. Jag såg om Pingvintrumman nyligen också. Skillnaden mot förr är att jag inte längre orkar med animé jag inte känner är bra, men är nånting bra tror jag inte att längden skulle vara ett hinder. Snarare tycker jag det är skönt med längre grejer, att man alltid vet vad man ska se på om man har en lat halvtimme över. Hm... Man skulle typ kanske se Ideon eller nåt.

Dag 4: Har du ett bra animekonventsminne att dela med dig av?

 
Åmenjösses, jag har ju tusen fina minnen av att jobba på konvent 2002-2004 typ. Men det finaste är nog... det var Dogakon Återigen, tror jag, och jag och Lisa Medin jobbade i cafét. Vi var precis klara med att servera frukosten - långt kö, högt tempo, massa av folk som under kort tid skulle ha frallor och saft eller kaffe eller vad det nu var. Nu kunde vi pusta ut. Vi hade gjort en skiva med låtar som vi tyckte passade, och vi satte på en som hade väldigt lite med animé att göra, men det var en av våra låtar.  Introt spelades. Vi väntade in, sen vrålade vi med "I LIKE BIG BUTTS AND I CAN NOT LIE!".

Gendo Ikari (han var dansk, tror jag) tittade upp från sin frukost och log. Gud var i sin himmel, allt väl med hans värld.