Vid 23:07 börjar man diskutera hur många av dem som debatterar pjäsen har sett den. Ingen av de som blivit inbjudna för att debattera verkar ha gjort det (utom regissören och sködespelerskan, förstås). Pelle Billing förklarar att han bor i Malmö. Pär Ström räcker upp handen. Inte för att han sett föreställningen, utan för att han resonerar såhär:
Pär Ström: Måste man ha sett eller läst nånting... Har du läst "Mein Kampf", till exempel?Erik Holmström, regissören: Nej.Pär Ström: Nähä. Men jag skulle kunna tänka mig att du har åsikter om den. Jamen då får du alltså inte ha nån åsikt om "Mein Kampf".
På Ströms blogg utmålas nu detta meningsutbyte som en snygg vändning från Ström, där fick han allt till det.
Låt mig förklara vad jag tycker.
Privat får man tycka vad man vill om vad som helst, oavsett om man läst det, sett det, eller ens hört talas om det. Det här är inte privat. Det här är i teve, när man debatterar ett ämne. Var så god och läs på. Jag förstår att det är svårt att se en föreställning i Kärrtorp om man bor i Malmö, men då ska man inte sitta där och debattera föreställningen. Det är lika mycket kritik mot Billing som inte tackade nej som mot Debatt-redaktionen som satsade på "har stor blogg och vart med i media förut" istället för "vet vad hen pratar om".
När jag och Tomas Antila var med i P3 populär för någon månad sedan och pratade om animé erbjöds vi att se Lånaren Arietty dagen innan, eftersom det var den filmen som var anledningen till att de hade animéspecial. Och när de ringde mig sade jag faktiskt först att jag var smickrad, men kunde tipsa dem om folk som är mer insatta i animé - som personerna bakom Animéradion och Mangafilm.se. Att jag ändå tackade ja berodde på att de tyckte jag var lämplig eftersom jag brukar tipsa om animé till animéoinsatta människor på bloggen, och de ville gärna ha det perspektivet. Plus att jag visste att jag var insatt nog att prata animé i den typen av sammanhang - jag skulle aldrig tacka ja till att sätta ihop programmet till en animéhistorisk festival på kulturhuset, men jag hade gärna rekommenderat folk. Och i programmet sa jag inte pip om Lånaren Arietty, för jag hade inte sett Lånaren Arietty. Tomas gick och såg den dagen innan för att kunna uttala sig, SR betalade biljetten.
Och om alla gjorde som jag hade världen vart så jävla mycket bättre, lovar! Tänk om Ström exempelvis hade gått och sett föreställningen! Han har ju bloggat massor om den förut också, så det är inte så att det var för kort varsel för att skaffa koll på vad man pratar om när SVT ringde. Han har ju tid att ordna pub med likasinnade, då har han väl tid för att se en föreställning han ska debattera? Ingen möjlighet att se föreställningen? Nejmen, det är inte obligatoriskt att tacka ja till att vara med i Debatt. Ja, man får lite tevetid. Som en person som uttalar sig om saker han inte har koll på. Tvek på om det är bra marknadsföring.
Och tänk om Pelle Billing hade sagt att han inte har georgafisk möjlighet att se föreställningen, men att han känner någon i Stockholm som är intresserad av sådana frågor och har sett den? Känner han ingen så är han faktiskt inte skyldig SVT att tipsa om folk - eller själv medverka.
Och tänk om SVT hade sett till att boka in personer som har sett föreställningen? Alla praktiska betänkanden åsido - tänk om man hade bandat en föreställning så alla hade möjlighet att se den på video innan? Eller ätnk om man helt enkelt hade ringt de stora namnen och frågat om de sett pjäsen, eller åtminstone läst boken. Inte? Tyvärr, kvalar inte.
Vill du ha åsikter om saker du inte har läst eller sett? Ha det hemma. Skriv på din blogg. Irritera kollegorna på fikarasten. Men gör inte teve. För allas bästa.
Jag skulle vilja gå längre: HA inte åsikter om det du inte vet något om, vare sig på TV eller annorstädes. Jag har inte läst SCUM-manifestet eller sett pjäsen; det verkar vara ett vidrigt skit men jag tänker inte debattera saken förrän jag vet själv. Varken på TV, hemma eller på min blogg.
SvaraRaderaVidare är inte Mein Kampf så jävla intressant i sig, så där sköt Ström blankt. Man kan ha åsikter om Hitler och nazismen utan att ha läst Mein Kampf. Man behöver bara ha läst bokeländet för att ha åsikter om bokeländet. Nu råkar det falla sig så att jag HAR läst Mein Kampf och min sammanfattade åsikt om den är: vansinnigt tråkig, inget oväntat. Man missar inget på att inte läsa den.
Jag instämmer inte alls, föga förvånande.
SvaraRaderaJag blev uppringd av Nya Vågen i P1 igår, som vill att jag nästa vecka skulle komma och diskutera SCUM-föreställningen med dem. Då ville de att jag skulle se pjäsen först. Detta höll jag med om. I ett kulturprogram när en föreställning ska recenseras/diskuteras måste man ha sett den. Tyvärr hade de inte budget att flyga upp mig så jag rekommenderade dem ett Stockholmsnamn istället – i linje med vad du talar om.
Det är en helt annan sak att diskutera texten SCUM, och vad det innebär i ett samhälle att en teater väljer att sätta upp den samt bjuda in gymnasieungdomar. Även om man inte vet något mer än det jag just skrev, så räcker det som underlag till en viktig samhällspolitisk diskussion.
Det var inte pjäsen vi diskuterade. Hur den uppfördes eller om det var bra adapterad. Det var pjäsens förekomst, teaterns intention att bjuda in ungdomar och deras uppfattning om att SCUM-manifestet innehåller viktiga insikter för ungdomar som var temat.
Det är en s k red herring att hänvisa till att "men man måste ju ha sett pjäsen!" Det är ungefär lika relevant som att säga att man måste ha träffat kungen för att kunna diskutera monarkin i Sverige.
Patrik: Håller med om MK, i alla fall det jag läst. Hörde att det blir galnare i andra delen.
SvaraRaderaPB:
Bra! Och håller med dig om texten SCUM och så, men Debatt var (vad jag som tevepublik tyckte) väldigt fokuserad på just föreställningen. Finner det vara en mycket realistisk tanke att det snarare var redaktionens än ditt fel. För det var ganska omöjligt att hänga med i debatten överlag om man inte följt den förut och de olika nivåerna (pjäsen, texten, feminism överlag) blandades ihop. Tråkigt, men väntat.
PB:
SvaraRaderaHar du läst boken, förresten? Vet du nåt om de övriga läst den? För där tycker jag ändå gränsen för att diskutera SCUM i allmänhet kan dras.
Tanja,
SvaraRaderaJag har läst manifestet. Finns online på engelska i sin helhet (som jag läst den på) och på svenska där vissa delar saknas.
Håller med om att man bör ha läst manifestet för att kunna diskutera fenomenet SCUM i vårt samhälle och i västvärlden som helhet.
Problemet med Debatt var just att teatern ville få det att handla om nyanser i deras föreställning. Men diskussionen från mitt (och andras) håll har aldrig handlat om detta. Som du skriver blandas därmed olika nivåer ihop.
Det är väl skillnad på om man ska kritisera ett verk eller debattera själva omständigheterna runt det.
SvaraRaderaOm det vore ett kritikprogram i kulturradion kan man vänta sig att de medverkande har sett det de kritiserar, men i en debatt om en teateruppsättning av ett våldsförhärligande manifest kan man kritisera själva faktumet *att* det sätts upp utan att beröra de eventuella konstnärliga värdena.
Tanja, hur ställer du dig till sakfrågan ? Att många feminister Hyllar SCUM ? Att Man kan få detta Våldsmanifest till något festligt, kul och intressant. Om du vill ha en dialog med oss som inte är feminister. Så är din inställning i den här frågan naturligtvis högst relevant och intressant.
SvaraRadera//T
PB:
SvaraRaderaBra jobbat, förresten. Förutom den här omständigheten som orsakades av Debatts redaktion som ska ha tre ämnen på trekvart och inte av dig.
Iggy:
Ja. Men jag tyckte att Debatt handlade väldigt mycket om uppsättningen, just den. Och då blir det faktiskt anmärkningsvärt att ingen har sett den, och ändå har åsikter om att skolbarn tvingas att se den. Den är kanske jättelämplig för gymnasieungdomar?
Tycker för övrigt den här detaljen om att de samtidigt sätter upp de Sade intressant. Den kommer upp i debatten ibland, men aldrig ordentligt. Många säger att skillnaden ligger i att de Sade skrev fiktion, medan SCUM är ett manifest från en person som omsatte sina tankar i verk. Men de Sade omsatte ju också sina tankar i verkligheten, han satt ju i fängelse för det. Känns som en perfekt ingång till en diskussion om vad SCUM kan ses vara en reaktion mot, en perfekt ingång till att man reagerar olika på olika saker. Tråkigt att det slarvas bort.
T:
För det första vill jag bara påpeka att de flesta feminister inte hyllar SCUM. De flesta feminister har varken läst den eller bryr sig särskilt mycket om den.
Men ja det finns feminister som bryr sig om den. Och jag kan tänka mig att den är fullt möjlig att läsas som ett svar, en parodi, på all kultur som handlar om att nedvärdera kvinnan, all kultur som erotiserar våld mot kvinnor. Som de Sade som jag nämnde ovan. Som Kanye Wests video till Monster. Som American Psycho. Som alla deckare där offret gärna är en ung, vacker, avklädd kvinna. Jag tror att den kan läsas som satir och vara rolig.
Jag tror att texten kan läsas så, men jag vet inte, jag har inte läst SCUM. Jag tycker man kan läsa det som någonting kulturhistoriskt intressant, men den har inte nödvändig för dagens feminism.
För mig som feminist hade det varit mycket bekvämare om folk lät bli att dra fram den. Då hade jag sluppit förklara vad jag tycker om en text som jag inte har läst, och sannolikt varken är bekväm med eller finner relevant för min feminism.
Pelle, det är inte länge sen Per Ragnar satte upp teaterfööreställningen "Bordssamtal med Hitler". Det var inget ställningstagande för Hitler.
SvaraRaderaAtt sätta upp en teaterföreställning *baserad* på SCUM behöver heller inte vara ett ställningstagande för SCUM. Därför ser man föreställningen för att se vilken vinkel de valt. Annars kommenterar man inte teaterföreställningen med ett ord, även om man förstås kan kommentera texten i SCUM-manifestet.
Själv (som läst det) skulle jag kunna säga att det är en otäck skrift, men att jag hoppas att teatern gjort något mer av den. Förstår du? Jag kan inte fördöma eller attackera teatern för jag har inte sett pjäsen.
Och eftersom man direkt anklagade föreställningen för att sprida hat mot män gick man för långt i programmet.
Jag har också tänkt på den samtidiga Sade-uppsättningen, men jag antar att den debatten agerades ut för ett år sen i samband med en nyutgåva av en av hans böcker.
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=S1MRU2Bxkeo
SvaraRaderaDet intressanta är inte föreställningen i sig, inte ens mordhoten. Det intressanta är att hennes våldsfixerade dagdrömmar ses som relevanta öht.
SvaraRaderaOch varför skulle Ström gå på föreställningen? Varför inte kräva att de från Wiesenthalcentret besöker IHRs kongresser?