I min bok ”Sex feministiska myter” ägnar jag kapitel sex åt att motbevisa myten om att kvinnor skulle diskrimineras i sjukvården. I det kapitlet räknar jag upp ett antal exempel där män får sämre vård än kvinnor.Nu kan jag addera ytterligare ett exempel till listan. Svenska Dagbladets Idag-blogg skriver här om problemet att män i behov av psykologhjälp har svårt att få tillgång till en manlig psykolog. Vilket är viktigt ibland, eftersom bara en man har en mans referensramar och bara en man har manliga erfarenheter på de ganska många områden där kön spelar roll (såsom relation till partnern).
Så skriver Pär Ström i ett av sina senaste inlägg. Och det är väl förstås sant att yrket är kvinnodominerat. Men...
I sin bok "Sex feministiska myter" ägnar Ström inte bara ett kapitel åt vem som diskrimineras i sjukvården. Han ägnar också ett kapitel åt att kvinnor av naturen är omvårdande och intresserade av människor, medan män är intresserade av saker och objekt. Det är därför kvinnor får lägre inkomst också (det finns ett kapitel om det med) - kvinnor söker sig till jobb som har med människor att göra, män söker sig till jobb som har med saker att göra. De förstnämnda är relativt lågavlönade. Ingen diskrimineras. Löst!
Med den världsbilden tycker jag det vore spännande att få veta hur Ström tänker kring allt och hur han vill göra yrket (mitt yrke) mer jämställt. Han gillar inte kvotering. Och han påstår ju ständigt sjlv att han tror på individernas fria vilja och yrkespreferenser. Hur få in fler manliga psykologer då? Ström hävdar ständigt att det inte är ett problem att brandbekämpare är oftast mön, för man vill ju räddas av den som är bäst lämpad och klarat testen. Varför gäller inte det plötsligt just psykologer? Tycker han att man hellre ska bli räddad av en man än en kvinna som kvalificerat sig?
"Nu får vi se om feministerna, som säger sig kämpa för jämställdhet, tar upp denna fråga." skriver Ström. Ja, för man kommer ju inte få se Ström ta upp denna fråga, inte ens med sin egen bok som lins. Det enda vi får se är att Ström hittar ett område där män diskrimineras, som om det bara kan vara män som önskar sig en manlig psykolog. Och han tycker uppenbarligen att någon annan ska lösa problemet. Han kommer inte med några konkreta förslag, och just när man verkligen vill se vilka åtgärder han skulle föreslå som han inte fördömer när det gäller att öka kvinnornas representation inom andra yrken.
Jusstja. Den forskningen jag sett på om terapeutens kön spelar roll är ganska sådär vag. Jag tror det gör det i vissa fall, men oftast inte. Som psykolog är man faktiskt utbildad i att behandla människor som inte har precis samma livserfarenheter som man själv - hade man suttit där med depression, barndomstrauman och all världens ångest hade man nog inte blivit bättre terapeut, snarare tvärtom.
Den här ständiga inkonsekvensen hos Per Ström är sorglig. Så mycket energi och tid (eller ja) åt att ur alla möjliga perspektiv kritisera feminismen istället för att hitta konstruktiva och konsekventa handlingsmönster för att ändra på de orättvisor gentemot män som finns.
SvaraRaderaDet är intressant också hur feminister ska lösa precis allt. Alla problem i hela världen verkar ligga just på feministernas agenda att lösa. Ström pekar bara ut problemen, säger att det är feminismens fel och att det är feministers sak att rätta till det. Oavsett vad problemet än är så tycks det vara på det här viset.
SvaraRaderaEtt exempel som någotsånär kunde jämföras med det här är då kvinnor vill ha kvinnliga gynekologer, något som är en bristvara på en del orter. Då är det plötsligt mansdiskriminering att inte vilja få sitt underliv undersökt av en man. (Ja, och så är det ju kvinnors fel att det inte finns kvinnliga gynekologer, kvinnor väljer helt enkelt fel yrken!).
PMB:
SvaraRaderaJag kollade upp det nyss, och det verkar som att det utbildas procentuellt (och absolut) färre manliga gynekologer för varje generation. Fördelningen nu är 40% män (alla åldersgrupper i Sverige).
Har googlat om Ström tycker att det är diskriminering att önska kön på gynekolog, men han inte skrivit nåt - hans läsare har åas hört om att manliga gynekologer har svårt att få jobb för kvinnor vill ha kvinnliga gynekologer.
Nej, det är inte Ström som skrivit om det, om jag minns rätt var det en artikel med efterföljande diskussion i Hufvudstadsbladet som handlade om det. Kanske det är en annan fördelning mellan kvinnliga och manliga gynekologer i Finland?
SvaraRaderaDär jag bor finns enbart manliga gynekologer på gynavdelningen på sjukhuset. På preventivmottagningen varierar det, på under 25-mottagningen tror jag inte att jag någonsin stötte på en manlig gynekolog, på över 25-mottagningen finns å andra sidan enbart en manlig.
Själv bryr jag mig inte nämnvärt om gynekologen är manlig eller kvinnlig, men jag har förståelse för att många kvinnor kan uppleva det som obekvämt eller rent av obehagligt om gynekologen är en man. På samma vis kan jag helt klart förstå om man önskar att psykologen ska vara av samma kön som man själv, men vad jag inte alls förstår är varför det skulle vara just feministers sak att se till att det är så.
(Funderar över könsfördelningen på psykmottagningen på min ort, vad jag kan komma på så här på rak arm finns där bara en eller ett par manliga psykologer och en manlig psykiater.)
Tillägg: bland större delen kvinnliga psykologer alltså.
SvaraRaderaDetta är en av de mest intressanta aspekterna hos Per Ströms filosofi: Män har ett problem, varför pratar inte feministerna om det? Parallella frågor man kan ställa sig är varför miljörörelsen inte tar företagens problem med höga elpriser på tillräckligt allvar och varför motormännen inte kraftfullt börjar verka för att minska andelen överkörda djur.
SvaraRaderaDet verkar dock inte krävas att hans egen jämställdism tar kvinnors problem på allvar.
Jag tror ni missar poängen lite. Ström har just skrivit en bok om att faktum att det är en myt att kvinnor skulle diskrimineras inom vården i högre grad än män.
SvaraRaderaHär poängterar ett problem: det finns få manliga psykologer.
Han ställer sig naturligtvis undrande till om varför man inte löser detta problem på samma sätt som man gör med intagningen till tex polishögskolan, där kvinnor pga sitt kön har nästan dubbelt så hög chans att bli antagen. Därmed inte sagt att han själv stödjer kvotering.
@Gunnar B. Hansen
SvaraRaderaFeminismen säger sig (i teorin, i praktiken är det inte så, vilket kanske är vad du menar på) arbeta för jämställdhet mellan könen, varför såklart problem män stöter på pga.att de är män är något som bör uppmärksammas. Det är ju exakt så feminismen fungerat fast enkom för kvinnors räkning (samtidigt som man som sagt felaktigt säger sig jobba för båda könen).
@andra
Angående kritiken av Pär att han exempelvis refererat mycket till vanliga tidningar istället för rent vetenskapliga artiklar eller att han inte är helt konsekvent i sin retorik. Jag menar, jämfört med vad? Vilka kända feminister för en bättre logisk argumentation och/eller är mer vetenskapligt stringenta? Vi bör kunna se bortom ett par logiska felslut, onödig polemik och några dåliga referenser, det förtar inte vad boken handlar om. Den handlar om gigantiska myter som finns i vårt samhälle idag och som folk tror på, och det är såklart dessa myter och dess konsekvenser och inte Pärs inkonsekvens som är sorgligt.
Dubbelstandard, någon?
@Jonas P:
SvaraRaderaJu mer jag ser vissa aspekter av den här debatten, desto mer inser jag att det för många handlar det inte om jämställdhet, det handlar om att skaffa sig makt med jämställdhet som medel.
Det tog ett tag innan jag kunde sätta ord på vad som gör mig så illamående när jag hör Ström, Schyman eller för den skull NBT (ifall någon nu minns). Det handlar om ren dominans.
Vi har ett samhälle där den som är orättvist behandlad kan få upprättelse genom samhället. Detta innebär att samhället till viss del utövar sin makt för den orättvist behandlade. I de allra flesta fall är det här bra - brottsoffer får upprättelse, etc. Men det gör också att det skapas en ny väg till makt för de som helt enkelt är makthungriga: Manipulera systemet så att det jobbar för dig.
Jag tror att alla som varit i ledande positioner känner igen sig i situationen där en underordnad vill ha någon form av "principutlåtande", men är helt ospecifik i just vari tvisten består. Exempelvis, taget från en bostadsrättsförening eftersom jag tror alla kan känna igen sig: "Hur sent på kvällen får man egentligen spela musik?" Visst, det finns väl någon gräns, men om du gör ett utlåtande så vet du att det utlåtandet kommer att användas som klubba i någon tvist som säkert har andra aspekter än just tiden på dygnet - det råkar bara vara det mest fördelaktiga argumentet för den som frågar.
Jämställdhetsdebatten är full av dessa, och det som utmärker dem är att de kort och gott är gnällspikar. Strategin är: Gnäll om tusen saker och det finns en chans att motståndaren måste erkänna att "ja, det finns ju en liten poäng någonstans där i all skit du snackar".
Så låt mig lägga en till post till listan över varför Pär Ström kan ta sin kortlek av offerkort och dra åt helvete: Han är, som vi säger, "a nasty piece of work". Han skiter i orättvisor som drabbar män. Hade han brytt sig om dessa hade han jobbat hårt på att ta fram lösningar - men det gör han inte, för det kan han inte och det behövs ändå inte.
Så Jonas, om Pär Ström har lyckats pricka in något rätt så är det likt en trasig klocka som visar rätt tid två gånger på dygnet, och helt oavsiktligt. Han får inget stöd från mig ändå, för jag vet att han kommer att missbruka det.
Sant är att det finns myter - t.ex. att Sverige är jämställt - men jag tänker inte byta ut ett fängelse mot ett annat. Du är välkommen att flyta med i "Strömmen", men jag lovar dig att den inte har något med jämställdhet att göra och inte är ett ställe som en fri man bör befinna sig på.
(PS: Mitt captcha är "huetro". Är det någon form av supermacho, skapat av "huevos" och "hetero"? Me gusta.)
"Jag tror ni missar poängen lite."
SvaraRaderaDen där Ström är en jävligt jobbig typ. Som peachmebaby skriver: hur kan det ligga på feministerna? Jag tänkte också på just det där med gynekologer. En gång tvingades jag ta emot behandling /vaginalt ultraljud, sådant man utför med en kondombeklädd dildoliknande pryl) av en manlig gynekolog. Jag lägger det på Ström. Det får han ordna så jag slipper fler gånger.
SvaraRadera@Anonym: Nej, vi missar inte poängen, det gör däremot du. Vi har faktiskt fram till i år kvoterat in män på psykologprogrammet. I och med att lagen ändrades och könsdiskriminering/kvotering blev olaglig vid högskolor så kan man inte längre kvotera in män på Psykologprogrammet. Jag hittar ingen information om hur kvinnor kvoteras in på polishögskolan, utöver en debattartikel som tycker att det är suspekt att så många kvinnor antas då. Men eftersom du verkar veta mer ser jag gärna att du hänvisar till de kvoteringsregler Polishögskolan använder. I och med att lagändringen trätt i kraft så ska det nämligen vara olagligt.
SvaraRadera@Jonas P: Feminismen säger sig mycket riktigt verka för jämställdhet. Detta innebär inte att alla feminister har en plikt att driva precis de frågor som Per Ström tycker är viktiga. För att förtydliga vad jag menar. Att jag är mot rasism innebär inte att jag därmed har en skyldighet att engagera mig i varje anti-rasistisk fråga som existerar. Man kan till exempel inte beskylla mig(eller man Kan, men det skulle vara dumt) för att vara en hycklare eftersom jag inte demonstrerar utanför alla de staters ambassader som har en rasistisk politik mot sina minoritetsbefolkningar samtidigt.
På samma sätt är det fånigt att Per Ström anklagar feminister för att vara dåliga feminister eftersom de inte driver exakt de frågor som han tycker är viktiga. I synnerhet med tanke på att jag aldrig har sett Per Ström kommit med ett enda konstruktivt förslag, ej heller har jag sett honom utföra någon som helst konkret handling för att komma till rätta med de missförhållanden som han pekar ut. Som du kanske noterat så har han inga som helst konstruktiva förslag i frågan, utöver att feministerna ska lösa problemet åt honom. Tanken att han själv skulle kunna komma med ett förslag verkar inte ha slagit honom.
@Anonymus:
SvaraRaderaDet stämmer att det finns sådana krafter du talar om. Men jag tycker ärligt talat ditt inlägg är mer bittert än vad Pärs bittraste inlägg på hans blogg är. Vem är egentligen värdig att tala om jämställdhet? Vem ska man lyssna på enligt dig?
Människan har trots allt en viss förmåga att när den får tillräckligt med korrekt information så kan den fatta rationella beslut. Ett enormt problem vi har i jämställdhetsdebatten idag är att det florerar rena lögner (eller myter), dvs. helt felaktig information, som människor lärt sig och som politiker beslutar på basis av. Den kanske största delen i att få en mer vettig debatt i jämställdhetsfrågan är att lägga fram fler kort på bortet, och detta är precis vad Pär gör med sin bok.
Saken är ju den att majoriteten av den information som står i Pärs bok är långt närmare sanningen än vad som vanligen förekommer i media eller politiska debatter. Således anser jag att det han gör är otroligt viktigt och jag har som sagt svårt att ta den mycket hårda kritiken av honom på allvar. Han är polemisk och inte alltid logiskt stringent, men som jag skrev tidigare, vem är bättre? Pär Ström, Pelle Billing och Tanja Bergkvist sprider information och tar debatter nästan ingen annan i Sverige tar och det är knappast någon dans på rosor. De jobbar alla med det i princip ideellt, och som motståndare har de hundratals med människor över hela Sverige som sitter får betalt för att sprida myter och rent trams.
Så... när maktförhållandet i debatten börjar bli något sånär jämn och mer korrekt information ligger på bordet ser jag mening med att kritisera Pärs till viss del inkonsekventa och polemiska argumentation. Men vi är inte där idag.
@Gunnar B. Hansen
Du gör en ordentlig tankevurpa här. Säg att din kompis har i uppgift att rättvist dela 100 kr mellan er. Han tar alla pengarna själv och säger att du inte borde gnälla bara för att han inte delat exakt som du vill att han ska göra.
Pär anklagar inte feminister för att "vara dåliga feminister eftersom de inte driver exakt de frågor som han tycker är viktiga". Han anklagar dem för att totalt ignorera, som han själv skriver, "den andra halvan av jämställdhetsdebatten". Dvs. mansfrågor. Och detta som sagt samtidigt som man säger sig förespråka jämställdhet och verka för båda könen.
Kom att tänka på den här visan av Dan Berglund:
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=CR4p81GZlgI
(Mannen som var så förbannad)
Fast det kanske är mer träffande för Newsmill-kommentatörer än ovan nämnda herre.
"Säg att din kompis har i uppgift att rättvist dela 100 kr mellan er. Han tar alla pengarna själv och säger att du inte borde gnälla bara för att han inte delat exakt som du vill att han ska göra."
SvaraRaderaSå, låt oss anta att du faktiskt menar allvar. Det du säger är alltså att feministerna har fått i uppgift att rättvist dela sin tid mellan sig själva och Pär Ström. Jag anser att feminister själva äger sin tid och får göra med den bäst vad de vill. Jag kan tycka att mansfrågor ibland kommer i skymundan, men de mans-frågor som intresserar mig är jag faktiskt fri att driva själv.
Det stämmer att feminister lägger ner mer tid på den kvinnliga aspekten av jämställdheten än den manliga. Detta är delvis kopplat till att den stora majoriteten av aktiva feminister är kvinnor, kvinnofrågorna ligger dem därför närmare, av ungefär samma anledning som många av de som engagerar sig för barncancerforskning själva har haft barn som haft cancer. Så långt allt gott. Jag håller alltså med Per Ström när han säger att feministerna inte belyser mansfrågor lika mycket som de de belyser kvinnofrågor. Min invändning är att han inser sin egen ideologi, "jämställdismen", vara bättre. För om vanlig feminism består av, totalt godtyckligt räknat, ungefär 90% kvinnofrågor och 10% mansfrågor (i detta argument inbegriper jag inte barnfrågor eller HBTQA frågor) så innehåller Pär Ströms jämställdism ca 95% gnäll på att feminister inte uppmärksammar mansfrågor och 5% övrigt. När till exempel Per Ström tog upp att den stora majoriteten av män som dör i arbetsplatsolyckor är män så gjorde han det inte för att skapa någon opinion för att göra mäns arbetsplatser säkrare, ej heller för att ifrågasätta den mansroll som förutsätter att män accepterar farliga arbetsplatser och biter ihop snarare än att gå till läkaren, utan just för att anklaga "feministerna" för att inte driva frågan. Lösningen på att de problem som män har är att vi börjar att försöka lösa de problem vi har och att vi börjar driva våra frågor. Att gnälla på att "feministerna" inte löser våra problem åt oss kommer inte leda till någonting.
Detta är det som är Pär Ströms Tragedi. Han har massvis av läsare han får jättemycket uppmärksamhet i media, och i stället för att faktiskt försöka belysa de jämställdhetsproblem som drabbar män så använder han all sin kraft och prestige åt att *drumroll* klaga på att feministerna inte löser dessa problem åt honom. Han hade faktiskt kunnat göra någonting konstruktivt. Han hade i artikeln allt detta handlar om kunnat föreslå ett handlingsprogram, hur vill han egentligen att detta ska lösas? Fler platser på psykologprogrammet? Kvotering? Ett aktivare arbete för att få killar på gymnasiet att i mindre uppfattning uppfatta psykologi och höga betyg som 'tjejigt'? På dessa frågor ger Pär inga svar, han anser att någon annan ska lista ut hur man löser detta och göra det, men han vägrar konsekvent att göra någonting överhuvudtaget själv.
Så för att råda bot på detta får jag börja förbereda mitt nästa blogginlägg: "För en jämställdism med ett konstruktivt ansikte".
@ Jonas P
SvaraRaderaVem belyste kvinnofrågorna innan kvinnorna gjorde det? Jag skulle inte tro att det var en stor majoritet av männen, även om det numera finns många män som intresserar sig av kvinnofrågor och feminism, just i och med att det har kommit ut i ljuset. Feminismen och kvinnorna som började strida för sina rättigheter tog inte i samma stund på sig ansvaret för att strida för mäns rättigheter, även om det nu är dags att göra det också. Men för att göra det behövs också männens engagemang, och jag tycker det är jättepositivt att mansfrågor tas upp mer och mer. I början tyckte folk det var konstigt och onormalt med kvinnlig rösträtt, precis som att vissa tycker det är konstigt och onormalt att prata om situationer där män behandlas orättvist. Därför är det jättebra och jätteviktigt att dessa frågor tas upp och pratas om mer, där har Ström en jättepoäng. Men var kommer feminismen in som skurken i det hela? Jag skulle snarare säga att det är i feministrörelsen, men absolut inte bland alla feminister, som man börjat ta upp mansfrågor mer.
Och att säga att Ström inte är sämre än någon annan feminist som sprider lögner tycker jag inte är ett argument som håller. Jag håller absolut med om att vissa av myterna har en poäng, men jag skulle för det aldrig få för mig att referera till oseriösa källor och sprida nya lögner. Varför inte försöka leta efter någon slags sanning istället, inte bara gripa efter det som passar honom. Vill han spekulera i annat, visst, skriv det som åsikter då, men kalla det inte forskning eller vetenskapligt. Framför allt inte om man själv skriver att genusvetenskap är ett skämt och ovetenskapligt, man gör det inte bättre genom att bidra till det själv.
@Gunnar
SvaraRaderaSäger man sig representera båda könen och jobba för jämställdhet för båda bör man rimligen också göra det. Då kan du inte disponera din tid fritt, totalt ignorera alla problem som drabbar ena könet, osv. Detta är en no-brainer.
Sedan angående huruvida Pärs metoder för att lyfta mansfrågor är de mest effektiva. Mansfrågorna befinner sig idag där kvinnofrågorna befann sig för flera decennier sedan. Hur tror du det gick till när kvinnofrågorna såg dagens ljus? Tror du att de kom färdigpaketerade med motioner och färdiga förslag på lösningar? Nej, det såg såklart ut precis som det Pär sysslar med. Han uppmärksammar det i princip ingen annan gör, dvs. hur män far illa i samhället. Visst vore det trevligt om han hade en lösning på alla problem också men det är knappast något man kan begära. Vi bör vara glada att han åtminstone är en av de få i Sverige som driver dessa frågor.
@Lovisa
Jag följer ditt resonemang hyfsat till "Men var kommer feminismen in som skurken i det hela? Jag skulle snarare säga att det är i feministrörelsen, men absolut inte bland alla feminister, som man börjat ta upp mansfrågor mer." Exakt vilka i "feministrörelsen" är det som driver mansfrågor? (De kända namn jag känner till som driver mansfrågor är Pär Ström, Pelle Billing, Tanja Bergkvist och Ingrid Carlqvist. Dessa brukar kallas antifeminister av feminister.)
Min poäng angående att Pär inte är sämre än någon annan är att han är långt bättre än majoriteten kända feminister jag ser i media. Jag undrar vem du och andra här jämför Pär med egentligen. Och vilka nya lögner är det du menar att Pär sprider?
"Vill man ha nånting gjort, får man göra det själv" (Norrländskt djungelordspråk).
SvaraRaderaPer Ström, sluta gnälla på att feministerna inte gör vad du anser att de borde göra, gör jobbet själv istället då!
Jonas P: "Exakt vilka i "feministrörelsen" är det som driver mansfrågor? (De kända namn jag känner till som driver mansfrågor är Pär Ström, Pelle Billing, Tanja Bergkvist och Ingrid Carlqvist. Dessa brukar kallas antifeminister av feminister.)"
SvaraRaderaHar du hört talas om "mansforskning"? http://sv.wikipedia.org/wiki/Mansforskning
De som sysslar med mansforskning är inte sällan också feminister.
@Charlotte W
SvaraRaderaÄr du ironisk? Personerna som sysslar med mansforskning är sådana som bjuds in som Pär Ströms motståndare i debatter. Lars Jalmert har figurerat bra många gånger på genusnytt pga. hans negativa syn på män. Niclas Järvklo har fått många chanser att visa hur han ser på detta ämne.
Sedan driver man inte mansfrågor för att man sysslar med mansforskning. Varken i teorin eller som vi ser i praktiken (när vi tittar på de som sysslar med mansforskning). Det är olika saker.
Men du har rätt i att de som sysslar med mansforskning är feminister. De kör på samma feministiska teorier som i princip går ut på att kvinnor har problem och män är problemet. Mer av samma med andra ord...
Jonas P:
SvaraRaderaSkulle du snälla kunna exemplifiera hur Pär Ström driver mansfrågor? Och tycker du hans prioriteringar i att driva mansfrågor är rimligt höga mot hans prioriteringar i att dissa feminism? Jag tycker också att mansfrågor är underprioriterade i samhällsdebatten, men det blir ju extra sorgligt när inte ens Pär Ström tycker de är så viktiga att han ägnar nämnvärd tid åt dem.
"Vi bör kunna se bortom ett par logiska felslut, onödig polemik och några dåliga referenser, det förtar inte vad boken handlar om. Den handlar om gigantiska myter som finns i vårt samhälle idag och som folk tror på, och det är såklart dessa myter och dess konsekvenser och inte Pärs inkonsekvens som är sorgligt."
Jag håller med om att frågorna Ström talar om är viktiga som fan. Men varför ska vi se bortom att han argumenterar riktigt illa, särskilt då han själv anklagar sina meningsmotståndare för att sprida hittepå?
Vet inte hur du definierar att driva mansfrågor men ett klockrent exempel är att han vill ha könsneutral lagstiftning (vilket vi inte har). Detta tog han bl.a. upp senast i hans debatt med Gudrun Schyman. Hon valde att inte ens bemöta det. Vidare talar han om problemen med att män blir mer och mer lågutbildade, att män dör tidigare än kvinnor, oftare begår självmord självmord, omkommer på arbetsplatser, osynliggörs i media, osv. Han har många gånger skrivit om i princip alla stora mansfrågor skulle jag tro. Det är bara läsa på hans blogg.
SvaraRaderaEftersom jämställdhetsdebatten mer handlar om PR än vettiga argument blir din fråga angående prioriteringar svår att svara på. Dvs. det finns en massa smarta killar och tjejer som har ”konstruktiva” idéer om hur jämställdhet borde se ut, vad som borde vara annorlunda och kanske hur man kan gå tillväga – och de är kanske mer diplomatiskt begåvade än vad Pär är. Men frågan du bör ställa dig är också hur man bäst får ut dessa typer av frågor i samhället. Vare sig det gäller kritik av feminismen eller argumentera för mansfrågor. Hittills är Pär den som synts till mest i debatten. Hade han kommit ut på samma sätt om han istället skrivit långa diplomatiska, ”konstruktiva” inlägg om jämställdhet istället på sin blogg? Jag tror inte att han skulle fått samma publicitet. Men ärligt talat vet jag inte vad som är bäst, det är så många faktorer att ta hänsyn till och det du gör måste också överensstämma med din förmåga och personlighet osv.
Angående att se bortom Pärs argumentation. Du får göra skillnad på hittepå och argumentera illa. Att vara polemisk innebär inte att man har fel. Anledningen jag menar att man ska se bortom Pärs polemik/argumentation är just att han har rätt. Han har inte 100% rätt, det har ingen. Men som jag skrivit innan måste vi såklart jämföra honom med de han debatterar med. Det är påfallande hur många det är som nästan enbart kritiserar Pär Ströms person och argumentationsteknik och sedan knappt säger ett ljud om vad han faktiskt säger, SAMTIDIGT som de klagar på att HAN inte är tillräckligt konstruktiv.
Jonas: ja, jag är ironisk men inte på det sätt du menar.
SvaraRaderaFör när det kommer till kritan är det just detta att skriva om mansfrågor det kokar ner till. Det är vad du menar att Pär Ström gör. Och visst är det också en nödvändig del av att driva mansfrågor konkret. Men det är också något som just mansforskare gör. Det är bara det att de inte gör det på ett sätt du/ni menar är ideologiskt korrekt.
Jag roade mig med att kolla igenom gamla inlägg på temat feminism på min egen blogg, och visst hittade jag flera som handlar om män. Här tar jag upp ett som handlar om en mansforskare som talar om män som våldsoffer: http://kamfertext.blogspot.com/2007/02/mansoffer.html
Jag har t o m för mig att Ström använde sig av den typen av forskning i sin "Mansförtryck och kvinnovälde". Lite som det passar honom själv, liksom. Men det var längesen jag plågade mig igenom den boken. Jag kan minnas fel.
Charlotte W
SvaraRaderaDe kända mansforskare jag känner till och vad jag läst är inte i stil med det du länkade till. Det brukar snarast handla om hur mansrollen (män) är dålig och ställer till problem i samhället. Det är inte heller konstigt eftersom forskningsgrenen är tätt förknippad med genusvetenskap vilken är tätt förknippad med feminism. Detta är inte bara ideologiskt tveksamt utan helt enkelt dålig forskning. Jag är dock ingen expert på mansforskning utan utgår bara som sagt från mina egna erfarenheter av det (och jag har gärna fel).
Jonas P:
SvaraRadera"Eftersom jämställdhetsdebatten mer handlar om PR än vettiga argument blir din fråga angående prioriteringar svår att svara på"
Grejen är ju att Pär Ström saknar både vettiga argument och känsla för PR. För det han gör med sin blogg går till stor del ut på att alienera dem han borde samarbeta med. Han angriper ständigt feminismen istället för att driva mansfrågor. Hans senaste bok handlar explicit om att göra upp med feminismen - han hade gjort mer nytta och framstått som både mer relevant och trovärdig om boken hette nåt i stil med "sex viktiga mansfrågor".
@Tanja
SvaraRaderaDu skriver att Pär både saknar vettiga argument och känsla för PR. Men vad baserar du dina egna påståenden på? Du skulle säkert gilla honom bättre om han var mer som du ville, men det säger inget om vilka konsekvenser hans förändrade beteende skulle ha. Det är möjligt att du har rätt men dina argument är knappast övertygande.
Pär borde samarbeta med vem menar du? Gudrun Schyman? Hur skulle det samarbetet gå till och vilka konsekvenser skulle det få i jämförelse med vad han gör nu? Och varför skulle boken göra mer nytta om den drev mansfrågor istället för att kritisera feminismen? Skulle den få bättre publicitet, skulle fler läsa den, skulle folk som tycker som du uppfatta honom som mer relevant? Varför är det viktigare att "driva mansfrågor" istället för att kritisera feminismen?
(Ett kort sidospår är ju att en kritik av (stats-)feminismen såklart är en kritik av jämställdhetspolitiken, våra politiker och beslutsfattare som ställer sig bakom idén om en könsmaktsordning, att kön är en social konstruktion, osv. Det handar alltså inte om menlöst gnäll utan om något många tycker är det viktigaste man kan göra - nämligen ifrågasätta politiken som förs.)
En sak vi kan göra är att gå på vad vi faktiskt vet. Exempelvis att Pär har den mest välbesökta bloggen på wordpress. Han är den mest omtalade från "hans sida" i media och får rätt bra med utrymme där. Vidare har han gett ut två böcker som uppmärksammats på olika sätt. Följer vi det gamla rättesnöret om att all publicitet är bra publicitet och att syns du inte så finns du inte så får vi väl säga att Pär har lyckats.
Vad det gäller avsaknad av vettiga argument vet jag inte vad du syftar på. Pärs senaste bok har mycket högkvalitativ forskning som stödjer hans teser.