måndag, januari 25, 2010

...but a bitch ain't one

Jag tycker det är roligt att raggningsskolan har fått så mycket uppmärksamhet. Jättemånga har reagerat. Det finns en snubbe i min umgängeskrets som jag och vänner har vid flera tillfällen diskuterat i termer av "hur fan gör han?!". Han har kommenterat. Han tyckte, tror jag, att vad jag skrev var vettigt och tycker generellt man inte ska verka desperat. Lyssna på grabben, han har koll!

Hur som, inlägget ledde till en rad inlägg om hur man inte ska göra lite längre fram. Julia började, och sedan dess har även Agnes och Helena bloggat, Elin har skrivit lite historier ur livet, och Agnes inlägg kommenteras på pelletsmaskinen. Jag tänkte hoppa på det tåget, men det blir faktiskt lite svårt. För jag verkar ha blivit oändligt förskonad från totala stolpskott. Jag har aldrig heller betett mig überpuckat på ett sätt som man kan få till ett klatchigt tips - "ligg inte med monogampojkvännens bäste vän, särskilt om de haft konflikter över att båda gillade samma tjej förut" är varken roligt eller helt nödvändigt att informera allmänheten om. Allmänheten fattar nog själva.

Nä, alltså, här skulle jag kunna skriva om det problematiska, men också roliga, i att göra egna erfarenheter till allmängiltiga regler. Men jag sitter istället och myser åt att jag haft det så oförskämt bra. Jag har inte haft ett helt skyddat kärleks-/sex-/dejtingliv, jag har vågat friskt och blivit nobbad, jag har varit inblandad i dysfunktionell neverending story, jag har engångslegat med en kille som efter sexet frågade om jag ligger utanför förhållandet för att min kille är dålig (det här är nog det närmaste jag kommer ett bra tips på saker man inte ska göra, fy faaan). Men generellt verkar jag ha turen och skickligheten att inte hamna i situationer där mitt värde som människa blir ignorerat så uppenbart som i allt för många punkter på listorna som jag länkar till.

Sweet!

Johanna Sjödin har, oberoende av don't-tåget, skrivit om hur man inte ska ha sex. Jag kanske borde ta och spinna vidare på det och kanske fortsätta lite på det här. Fast käckare och mer kvällstidningsmässigt. Det verkar ju var det vinnande konceptet.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

4 kommentarer:

  1. Jag satt i en timme och tänkte på alla oförrätter jag blivit utsatt för. Kammade noll.
    "Tur" att det finns andra som råkat ut för så "roliga" saker, för annars skulle internet bara bestå av fraser av typen "T ville bara ligga hemma i sängen och mysa, det var tråkigt." /Pe

    SvaraRadera
  2. Bakom det uppenbart humoristiska anslaget finns naturligtvis en del lidande. Att skratta åt det är ett sätt att hantera sådana ibland smärtsamma klavertramp.Helt urskillningslöst har jag inte heller redovisat.

    Just sayin'.

    SvaraRadera
  3. Förutom mina förhållanden i mitt liv har nästan all sex varit behäftat med lika mycket ångest som njutning. Förutom när jag dratt ladd och de ena snackandet lett till det andra.
    Undrar varför? Har du som är psykologistudent någon teori? Är det för att jag alltid blir ombedd att förpassa mig från lägenheten vid fem-sex-sju snåret?

    Förhållande is the way to go för mig tror jag. Varför ska man skiljas åt och aldrig ses igen när man haft så trevligt och upplevt något intimt tillsammans?

    SvaraRadera
  4. BTW, jag älskar att du skriver "Sweet!". Det är ett av mina favoritord att använda när något är bra.

    Tror jag började med det på grund av väldigt mycket South Park-tittande.

    SvaraRadera

Hej, kommentator! På den här bloggen får du vara anonym, men använd ett smeknamn av nåt slag, annars blir det så krångligt att diskutera. Gör du inte det raderar jag din kommentar. Och så försöker vi hålla en trevlig, saklig och sansad ton här inne, oavsett om vi tycker lika eller olika.

Don't act like I never told ya.