Det pågår någon sorts debatt om bantning/kvinnoideal som jag inte ska påstå att jag har följt särskilt noggrant. Bland annat kanske för att jag redan vet vad som sägs i debatter om bantning/kvinnoideal.Jag behöver inte lusläsa ytterligare en för att känna till vilka läger som yttrar sig och ungefär vad de säger. Bloggaren Louise P ringar in denna enformighet och påtalar klokt att det kanske ändå är dags att sluta tjata?"Släpp sargen och bli intressanta istället. Det säger så mycket om kvinnors värld som är så ointressant och tragiskt hjärndött på en och samma gång. Är det konstigt att det odlas en bild av kvinnor som offer när det ständigt stirras upp värsta undergångsstämningen för att någon säger/tycker att en tjej är ful.INTERNET SÄGER ATT EN TJEJ ÄR FUL, STOPPA PRESSARNA?Vänd på det och fundera på vad detta betyder. Det värsta som kan hända en kvinna är ju att vara ful?"
Nej, det är inte dags att sluta tjata. Dags att sluta tjata blir det när det blir bra. Fram tills dess är det möjligen dags att ändra strategi eller dags att få in männen i samtalen, men fan inte dags att sluta tjata. Att Louise P har varit med ett tag och sett det här förut betyder inte att vi som är yngre (eller vi som tycker att ämnet är värt att behandla) borde hålla käften och genom någon sorts magi helt plötsligt göra hela tjej-smal-grejen oproblermatisk. Att de som har åsikter om bantning/kvinnoideal ska "bli intressanta istället" (min kursivering) är bara... i bästa fall en kass formulering som råkat komma ut i bloggosfären i stundens hetta.
*är man*
SvaraRadera*är gärna med i diskussionen*
*är dock helt clueless gällande konstruktiva och givande sätt att bidra till diskussionen*
Några hemsnickrade strategier jag har för att åtminstone inte lägga sten på börda när jag umgås med min flickvän:
- Försöker att aldrig någonsin prata om vikt/använda ordet "smal"
- Försöker trots det inte undvika diskussionen utan lyssna när ämnet är uppe, och så tydligt jag kan förklara att jag inte vet hur jag ska prata om det utan att vara en del av problemet (här mottages tips MYCKET TACKSAMT)
Am i doin it rite?
Några risker när man som man pratar med kvinnor om vikt:
- Att framstå som att man inte bryr sig alls om någons utseende ("jag har inte ens märkt att du gått upp/ner!") Uppfattas antagligen som drygt som bäst eller en lögn som värst.
- Att låta som en slitz/moore-redaktör och säga "men jag tycker inte det är SNYGGT med assmala tjejer!". Det är uteslutet för att det känns alldeles för nära att bekräfta destruktiva självbilder ("han försöker bara säga att jag inte är smal utan att jag ska bli sur"), men också för att det faktiskt ofta bottnar i en jävligt unken "det ska ju vara lite att klämma i"-gubbighet som ingen vettig människa vill stå för.
Typ så.
Avslutningsvis är det också skitsvårt att se sin egen strukturella roll i sånt här som man.
Hur gör man då för att uppmärksamma problemet utan att öka fixeringen? Samma gamla problem som vanligt. Säg till om du hittar en lösning. Annars tycker jag Louise/Sanna har rätt och att formuleringen inte alls är så dum (jag ser det som en uppmaning till en "förändring av andra ordningen" till skillnad från "mer av samma" lösningsförsök - ni har väl läst Watzlawick?), fast jag är ju kille och smygsexist och egentligen inte så insatt så min åsikt är lätt att avfärda. Och antagligen pratar alla förbi varandra ändå. Det brukar vara så när man ska diskutera/debattera komplicerade ämnen. Alla tror att de kommunicerar och förstår varandra, ingen gör det. Grattis, mänskligheten.
SvaraRaderaDetta är inte vetenskap utan ett tankeexperiment:
SvaraRaderaKvinnan har XX-kromosomer, medan mannen har XY, det är alltså mannen som är en mutation, en avvikelse, precis som att det kan vara en avvikelse att vara extremt lång eller extremt blond. Det är alltså inget fel med att vara avvikande. Men det skulle innebära att kvinnan är normen.
När jag som tjej tänker så här ändrar det hur jag ser på mig själv och världen. Säger det mest något om min världsbild eller kan det vara ett resultat av ett patriarkat?
OBS. Detta är inte vetenskap utan ett tankeexperiment.
varför inte låta folk och fä bli och vara sig själva istället? Håller med om att formuleringen är idiotisk. Återigen ska människan anpassa sig till samhällsnormerna och bli någon "intressant". löjligt, vad som är intressant sitter ju i betraktarens hjärna och kan ju inte definieras! En del tycker jag är skitintressant, andra att jag bara är en navelskådande egocentrisk typ. Vem bestämmmer?....
SvaraRaderaMen gör så en intressant analys då, and get over vad jag tycker tycker om tjatet.
SvaraRaderaHåller med Tronsal. Vi män kan helt enkelt inte uttala oss i frågan eftersom det mesta man säger kan och kommer misstolkas av någon, och något är alltid fel sett ur något perspektiv. Folk tycker så mycket... och ofta tycker de samma sak. Ibland känns det som om hela denhär debatten är en enda stor inbillning.
SvaraRaderadet skrivs tonvis med debattinlägg om klassfrågor också, år ut och år in, samma ord i oändliga variationer, men ingen refererar till det som gnäll. kvinnor däremot, som pratar, debatterar, skriver inlägg och diskuterar, de "gnäller" och "tjatar" och "bygger sina egna fängelser". detta, om något, är en jävligt uttjatad åsikt. get over it och fatta att det beror på något istället.
SvaraRaderaAlltså, jag har inte så mycket jättekonkreta lösningar precis just nu, ba så ni vet.
SvaraRaderaJag tror på att ändra strategi och står fast vid att det inte enbart hjälper att tjata, man måste även vara öppen för förändringar, man kan inte förvänta sig att allt fixar sig av sig självt.
SvaraRaderaDessutom är jag trött på hur vi ser på naturlig skönhet som någonting gulligt och allt som är sexigt/utmanade som någonting dåligt.
Folk är inte konsekventa i sin kritik mot skönhetsideal. Samma personer som upprörs när döttrarna kommer hem i string har några år tidigare uppmuntrat dem att vara söta. "Skyll er själva" ligger nära till hands.
Skrev om samma ämne i min blogg.