fredag, november 05, 2010

Mononorm in action

Vill ni ha en bra illustration av hur mono(gami/amori/nånting)normativitet ser ut? Läs då Eva Ruszs artikel om att man kan förlåta otrohet. Som eget stycke och i fetstil informerar hon:

Hos de flesta andra däggdjur [än människor] är både hanar och honor otrogna jämt.

Otrogna? Mot vem då? Menar Rusz att djuren skaffar partners, kommer överens om exklusiva förhållanden*, och sedan ba går och har sex med någon annan? Och partnern ba "din päls luktar den där slynans feromoner, jag känner nog!".

Nej, jag tror inte det är vad hon menar. Hon menar nog att många däggdjur parar sig med fler än en partner i livet. Utan drama, hard feelings, förklaring för ungarna om varför mamma och pappa ska skiljas och voodoo-utpetande av ögon på foton. Eva Rusz försöker nog helt enkelt säga att de flesta djur inte pysslar med parbildning som anses vara optimalt i vårt samhälle. Och ordet hon väljer är otrohet eftersom det är det självklara alternativet standardramen erbjuder.

Återigen är Tanja Suhinina en överanalyserande akademikerfitta. Läs även andra bloggares åsikter om , ,

* Här kommer för övrigt en inkorrekt definition av exklusivitet: "Att vara exklusiva innebär att man delar allt med sin partner." Nej, Eva Rusz, att vara exklusiv betyder att det finns saker man delar med någon/några som man inte delar med andra.

9 kommentarer:

  1. Det slår mig att många djur är (någorlunda) trogna från parning till dess att ungarna vuxit upp. Detta tar dock för de flesta däggdjur en säsong/ett år. Sedan är det dags att skiljas och hitta ny partner.

    I människotermer skulle det alltså betyda att man är otrogen sisådär när barnen har vuxit upp. Så går det väl också ofta, eller är det bara en effekt av att det är ungefär då det är dags för en mid life crisis?

    För människor är det i allmänhet inte möjligt att skaffa en till kull barn efter att de första blivit vuxna, utan barnen måste komma med ett/ett par års mellanrum, och det blir kanske svårare för en kvinna att byta partner mellan varje barn och ändå få någon man att hjälpa till med sina barn?

    Evo-psyk alltså, men det spelar ju inte så mycket roll i dagsläget, där kvinnor inte i allmänhet behöver hjälp av fäderna för att föda upp sina barn.

    Ingen sammanhängande tes här, bara några tankar som slog mig.

    SvaraRadera
  2. Herregud, om man bara vill ha en partner så ha det då utan att dra in övriga djurvärlden i det. Dåligt självförtroende att behöva dra paralleller till andra djur hela tiden. Läs Liv Strömquist.

    SvaraRadera
  3. Jag kan bara säga WORD MALIN. Det är synd att det finns nån sorts mall för hur förhållanden ska se ut, som dom flesta bara glider in i. Men lika dumt blir det om man byter ut den rådande mallen mot en annan, om t ex alla började hålla med varandra om att monogami var sjukt och onaturligt och poly den enda vettiga livsstilen.
    Idealet vore ju att alla lever som det passar just dom bäst.

    Själv lever jag sen dryga decenniet i ett monogamt och ganska så symbiotiskt heteroförhållande utan barn. Det finns säkert inga icke-mänskliga djur alls som lever just så, men vad spelar det för roll? Det finns inga icke-mänskliga djur som bloggar heller, men det hindrar inte mej från att göra det.

    SvaraRadera
  4. Del: Missar du inte lite av poängen här? Att djur inte ÄR vare sej "trogna" eller "otrogna"?

    SvaraRadera
  5. Instämmer på att det är tröttsamt med att dra in djur som passar för ens ändamål när man ska argumentera.

    SvaraRadera
  6. Idag kom faktiskt ämnet polygami upp bland mina vänner när vi satt i matsalen och käkade. Det kändes fint att kunna argumentera för rätten för att kunna ha sex/gifta sig/ha ett förhållande med hur många man vill om alla är med på det, utifrån vad jag läst i din blogg :) Det är någonting jag aldrig har diskuterat innan, och jag är glad att du har upplyst mig! Tack!

    SvaraRadera
  7. Människor är ju också otrogna hela tiden.

    SvaraRadera
  8. Ett favoritexempel i sammanhanget är (någon art av?) sjölejon (eller sjöelefant). Alfahannarna är markant större än honorna, och under parningstiden slåss de med varandra om kontrollen över hon-haremen. Men, det finns även små hannar, lika stora som honorna, som gömmer sig från alfahannarna i haremet, ninjastyle.

    SvaraRadera
  9. Det finns andra djurbeteenden som har föga relevans för människor, t ex att äta sina barn. De tas sällan upp i sammanhangen, undrar varför?

    Dvärghundspossen: jag använde begreppet trogen i bemärkelsen att inte ha andra sexuella partners under perioden. Jag minns en föreläsning där en biolog berättade om fåglars sexliv, och sade att både hannarna och honorna hos någon slags sparv "vänstrade". Om hannen bevittnade honans "vänstrande" övergav han boet och äggen, annars hjälpte han till att mata barnen. Det tyder på att åtminstone vissa djurarter har en slags syn på trohet.

    Är det relevant för människor? Inte särskilt.

    SvaraRadera

Hej, kommentator! På den här bloggen får du vara anonym, men använd ett smeknamn av nåt slag, annars blir det så krångligt att diskutera. Gör du inte det raderar jag din kommentar. Och så försöker vi hålla en trevlig, saklig och sansad ton här inne, oavsett om vi tycker lika eller olika.

Don't act like I never told ya.