Slash - saviour of the universe!

I helgen var det BLYG, Sveriges första och hittills enda slash/yaoi/bl/bögporrförkvinnor-konvent. Jag tycker fortfarande det är sorgligt att folk som bloggar sig hesa om Fri Kvinnlig Sexualitet när den uttrycks av flickrumpor i string inte har uppmärksammat konventet, som är tusen gånger mer intressant för diskussionen om kvinnlig sexualitet än ännu ett inlägg om att sexualfientliga moralfeminister vill förbjuda unga tjejer att uttrycka sin kåthet genom att dansa sexigt med kaninörondiadem på huvudet. Även om subkulturen fortfarande är en subkultur får den sakta men säkert mer utrymme och bögporr-för-(och-av)-tjejer är en trend jag tror stenhårt på. Ge mig YAOI-fonder.

Hur som helst, jag köpte Linda Leopolds bok Faghag på konventet, mest för att en kompis till mig är med. Världens bästa anledning att köpa bok ;D ;D ;D. Nu är boken utläst och nu JÄVLAR ska jag recensera.

Boken är genomgående skriven i stilen "en enda lång reportage till söndagsbilagan" och är trevligt lättläst, det enda stilistiska jag störde mig på var det något problematiska förhållandet till engelska. Ibland var engelskan inte översatt alls. Ibland var engelskan direktöversatt i fraser där motsvarande svenskt ordspråk eller vad för stilfigur det nu var skulle vara mer lämplig. Nåja.

Det här ser ut som Oliver Wood och Percy Weasley - det första slashparet jag har medvetna minnen av.

Eftersom boken bygger på skildringar av verkliga människors livsöden läser jag sådant jag inte kan relatera till nyfiket, men riktigt glad blir jag när mitt expertområde kommer upp. Den delen av boken som handlar om människor förenade av sajten faghag.se gör mig helt varm inombords. Tänk, alla de här orden som har varit en del av mitt liv i så många år står plötsligt i en riktig bok. Trots små nyansfaktafel ('kärlek börjar alltid med bråk' är inte synonymt med 'angst', 'angst' är känslomisärporr och kan lika gärna utspela sig mellan Harry och Ron som Harry och Draco) ger boken en rättvis bild. Faktiskt i skön kontrast mot Fredrik Strages Fans, slashkapitlet i den skrek "jag är oinsatt och de här är knäppa". I Faghag finns en respekt, och även om det enbart beror på att författaren själv hajar prylen med att två killar ihop är jävligt hott, så föredrar jag att läsa nyanserade och faktakollade skildringar framför freakshower.

Man skulle förstås kunna gnälla på att det finns för lite analys och bla bla bla, men Leopod verkar inte vara ute efter att skriva en atropologisk avhandling och om hennes ambition var att ge en kärleksfull inblick och visa hur många olika nyanser det finns i heterobrudarnas kärlek till bögar tycker jag att hon har lyckats bra. Det enda som skär sig mot den respektfulla tonen i boken är möjligen en mening i inledningen som lyder 'en manlig faghag finns visserligen med i boken, men han var tidigare en hon'. Det finns två personer i boken som skulle passa in på beskrivningen, men jag anar att den som räknas är han som inte har boobz och smink.

Även om jag inte hade köpt boken för Mikeys skull, skulle jag förmodligen lånat den av någon och tyckt att den var värd tiden det tog mig att läsa den. Läs mer om boken eller köp den på Internet.

Intressant. Andra bloggar om: faghag, linda leopold, bokrecension, slash, yaoi, bl, boys love, konvent, fangirls, fri kvinnlig sexualitet