Tillägnas Johanna Sjödin för att hon skriver om sånt ofta.
Sexpositiv är ett så ruskigt jobbigt begrepp att slänga med i förbifarten. Om man säger att man själv är det, eller att någon över huvud taget är det, så verkar många åhörare tolka det som att man menar att alla andra i hela världen (inklusive åhöraren) är ena pryddotorrfittor som tycker att om man ska ligga alls så är det för att skaffa bäbis.
Det betyder det ju givetvis inte... eller jo, lite.
Jag har inte stenkoll på var begreppet egentligen kommer ifrån, men jag har en uppfattning om hur det används och om hur jag tycker det ska användas.
Sexpositiv betyder att man ser sex som någonting bra, som en naturlig del av livet och som ett värde i sig. Sex behöver inte ske i ett visst sammanhang för att vara okej.
Det kanske inte låter så konstigt, men det finns mycket i vår kultur som, om man bara kör på autopilot, inte är särskilt sexpositivt nånstans.
Att prata om relationer på ett sätt som signalerar som relationer som enbart handlar om sex är meningslösa är inte sexpositivt. Även om många nog skulle i en hypotetisk diskussion säga att de inte har några problem med folk som bara träffas för att ligga blir kommentarerna i verkligheten ofta betydligt mer värderande än så.
Det är inte sexpositivt att automatiskt anta att en tjille som ligger med många olika partners gör det för att hen inte mår bra, likaså är det inte sexpositivt att se en tjille som ligger med många olika partners som en person som bedrar andra och vill slippa undan ansvar. Här finns det, som ni kanske själva listat ut, dessutom genusdimensionen, sexnegativism yttrar sig olika för de olika könen. En tjej som har många partners ses lättare som offer, att hon vill knulla bort inre smärta, att hon bara söker bekräftelse. En kille som har många partners kommenteras lätt som player som lurar till sig ligg. Två sidor, samma sexnegativa mynt. Att automatiskt när man hör talas om nån som ligger runt söka andra anledning än sexet i sig är inte sexpositivt.
Att vara sexpositiv är att inte generalisera skador och kroppsligt obehag som kan uppkomma vid vissa sexuella praktiker till att den praktiken är skadlig mer än man generaliserar skador som kan uppkomma vid andra aktiviteter till aktiviteten. Att sex kan göra ont och kan leda till skador ses generellt mer dramatiskt än smärta och skador som kan uppkomma vid, säg, idrottande. Men där verkar det underförstått att om man gör nåt med kroppen kan det göra ont, därför ska man försöka minimera risker med rätt teknik.
Bland det mest centrala i en sexnegativ kultur är att sex bara är okej om man har det av "rätt" anledning. "Rätt" anledning kan vara allt från barnalstrande, till att man är kär, till att man är kåt. Sexpositivt skulle vara att inte ha listor på anledningar som gör sexet legitimt respektive inte okej. Att vara sexpositiv är att tycka att det är okej att ha sex för att man är kåt, för att få bekräftelse, för att personen man har sex med är en trofé att skryta över, för husfridens skull, för pengar, för att fördriva tiden, för att få barn, för att ha en rolig historia att berätta.
Att vara sexpositiv är att inte blanda ihop en persons sexutövande, könsorgan eller sexuella intressen med hela hens person. Om nån har visat fittan har man inte, tvärtemot vad många tycks tro, fläkt ut hela sig.
Att vara sexpositiv är att inse att sex är någonting man kan välja att satsa på, att anstränga sig för att utforska och förbättra, men också någonting man kan välja bort eller nöja sig med det man får utan att anstränga sig extra.
Intressant.
Jättebra inlägg!
SvaraRaderaMen...för personlig del har jag av någon anledning svårt för termen sexpositiv.
Problemet med termen "sexpositiv" som jag ser det är att den ibland enligt min erfarenhet (tväremot vad du skriver här) verkar ursäkta att man dissar vissa val, fast val som inkluderar mindre sex eller inget sex alls. Tex att man kallar celibat/avhållsamhet som onaturligt, att asexualitet är en störning, att det är konstigt att man vid en viss ålder inte haft en sexuell relation och väljer man avhållsamhet är man religiöst hjärntvättad.
Jag skulle vilja skriva mer om det här, men kommer inte på nåt bra sätt att formulera mig nu, men alltså: Om sexpositiv innebär att man ser sex som en del av livet, vilket som helst, något man kan välja att ha eller inte, eller ha på många olika sätt då är jag med till 100% (fast för mig känns det snarare sexneutralt). Men problemet är att jag ibland upplevt att det inte är så, att man i sin iver att protestera mot vår sexnegativa kultur svängt för långt åt andra hållet och blivit lite "all the cool kids are doing it" och därmed förtigit eller nedvärderat vissa val.
Som en notorisk rundknullare av kvinnligt kön har jag flera gånger fått bekymrade blickar. Folk har lagt huvudet på sned och undrat hur jag mår- EGENTLIGEN. Tja, helt ok, menar jag, men INNERST INNE ska jag tydligen må skit för att rättfärdiga mitt stora antal sexualpartners.
SvaraRaderaJag känner inte riktigt igen mig, naturligtvis har det i mitt, liksom i alla andras liv, funnits gånger jag mått bättre eller sämre, och det har strulat till sig ibland då folk har utvecklat djupare känslor för mig som jag inte sett eller velat besvara. Men jag har aldrig blivit våldtagen, knappt ens tafsad på på krogen, och har en helt ok relation till familj och släkt.
Jobbar heltid, betalar räkningar i tid, har inte problem med varken alkohol eller droger.
Jag gillar att knulla helt enkelt, och är less på att behöva försvara mitt liv eller dölja det.
Christine:
SvaraRaderaJo. Jag tycker ju att sexpositiv, som jaaaag menar det, skulle kunna vara ett himla bra begrepp. Men det blir lätt sexgalningar mot frigida av den terminologin.
Anonym:
Suck och stön. Själv har jag igår, efter 35 terapisessioner, insett att min terapeut verkar på allvar tycka att mina problem har jättemycket med hur jag "valde min situation" att göra. Mannen som under tidigare sessioner har sagt att jag borde engagera mig mindre i en av mina fasta partners har plötsligt börjat häva ur sig att icke-monogami omöjliggör äkta beroende av varandra.
Nice dispatch and this fill someone in on helped me alot in my college assignement. Gratefulness you on your information.
SvaraRaderaVäldigt bra inlägg!
SvaraRaderaJag reagerade särskilt på det nästan sista stycket, med anledningarna för att ha sex. Eftersom den jag ser skriva om begreppet mest är Johanna Sjödin har jag lite fått bilden av att sexpositiv innebär att tycka att sex är positivt och naturligt och inte ska värderas negativt, hela köret du och kommentarerna tagit upp - men också rätt betonat just på att man ska knulla för att det är skönt och kul och bra.
Men så kommer du och skriver att det ur en sexpositiv synvinkel är lika okej att ha sex för husfridens skull eller för att man vill ha en trofé. Och även om man inte är så sugen men vill ställa upp för motparten, för att slippa diska eller whatever. Där trillade poletten ner. Jag gillar det.
Fast blir det inte ett problem att ett argument för sexpositiv är "för husfridens skull"?
SvaraRaderaOm husfriden är så ömtålig att den krackelerar p ga för lite sex, ligger väl probemet inte i sexpositivsm utan i andra orsaker?
Det här är ett "djävulens advokat"-inlägg, förstås, men jag bara funderar över hur dina exempel på sexpositivism kan användas i diskussioner med ... inte nödvändigtvis "sexnegativa" ... men med personer som inte vet vad ens grundläggande sexpositivism är - alltså de som tänker "lösaktighet" eller "könsrollskonservatism" när de hör "sexpositiv"?