Lite tips och så.

LCHF
Julia Skott har postat ett inlägg där hon shoppade sin kropp så hon såg smalare ut för att illustrera det här med retusch. Hon fick en kommentar som inleddes med "Jag fick en sådan omotiverad lust att börja förespråka LCHF, low-carb, high-fat, för viktminskning och bättre hälsa. Får jag en snyting nu?" och fortsatte med länktips.

Så Julia Skott skrev ett till inlägg om det här med dietkommentarer man inte har bett om. Och originalkommentatorn och några till fattar verkligen inte problemet. Lite tips för framtiden: om du känner att du måste avsluta med "Får jag en snyting nu?" så säger du förmodligen nåt dumt.

Kenza
Genom här hittade jag ett inlägg om att Kenza har uttalat sig om hur hon tycker män ska klä sig när hon fick frågor om hur hon tycker män ska klä sig i en tidning för män om hur de ska klä sig. detta gjorde läsarna upprörda.

Dessutom har Kenza stövlar till baddräkt på bilderna. Men det bryr sig inte jeansshortsherrarna om, det är bara jag.

Sekuhara
Efter ett inlägg av Pär Ström inte utan poäng diskuteras det mycket och bland annat klassikern att kvinnor trakasserar män sexuellt när kvinnor har silikonbröst eller utmanande kläder. Jag kan förstå tanken, att kvinnor provocerar fram oönskade sexuella responser när mannen sitter på jobbet helt fredligt.

Men samtidigt hävdar de ju att män attraheras av utseende, medan kvinnor attraheras av status (och maskulint utseende). I så fall borde de väl anse att kvinnor med bröst trakasserar män genom att vara sexiga, på samma sätt som chefer trakasserar kvinnliga anställda genom att vara sexiga. Men så långt verkar de inte tänka. De tänker mest att kvinnor trakasseras av att män tafsar dem på rumpan, och män genom att kvinnor visar hud. Kedjan avslutas liksom aldrig.

Läs även andra bloggares åsikter om lchf, julia skott, bantning, puckon, kenza, stövlar, café, sexuella trakasserier, evolutionspsykologi

Psykologens roll: Å ena sidan - normernas väktare. Å andra - bekämpare.

Jag läser en kurs i klinisk sexologi (ja ja ja!) och konfronteras intensivt med normativitetens olika uttryck. Det som är mest fascinerande är kanske det att jag som blivande psykolog kommer att först befästa dem med diagnoser och sedan kämpa mot dem i behandling.

Diagnos

Dels hela grjen med diagnoser, att de alla egentligen definieras av att man avviker från det normala på ett oönskat sätt.

Oönskat av vem - det är frågan. I många fall är ett kriterium att avvikelsen orsakar påtagligt lidande, men det är ospecifierat om lidandet kommer från individen själv eller för att omgivningen inte tål avvikelsen.

Avviker enligt vem - det är frågan. Hur fort ska man komma för att anses lida av för tidig utlösning? Ska ett bestämt tidsgräns för en normal minimitid bestämma eller den subjektiva uppfattningen? Och vad baseras ens subjektiva uppfattning av att det går för tidigt på - är det en jämförelse med vad man tror är normalt?

Det finns mycket gott med diagnoser, men det finns också problem. Inte minst i att diagnoser är menade att ge fasta ramar och man så lätt glömmer bort hur diagnostisering byggs upp på flera nivåer av luddighet och höftning.

Prestation och njutning

De andra normerna - de man själv jämför sig med. De man bygger sitt sexliv på. Checklistan man har.

Det känns som att oavsett vad man åtgärdar i terapin är det viktigt att jobba med att ändra ens sexsyn. Det känns absurt att man ska lära om sig så att man har sex för att njuta, det känns spontant att det borde vara grundläggande. Man tänker att prestationssex är nåt som några få med problem ägnar sig åt. Och så tänker nog de flesta tills någonting på checklistan inte inträffar.

Plötsligt inser man att det inte är riktigt sex om man inte har penetrationssamlag. Det är inte avslutat om mannen inte har kommit. Man har inte fått sin partner att njuta om hen inte har fått orgasm. Man kan inte tillfredställa sin partner utan erektion. Man ska inte kommunicera om sex, då snackar man bara sönder spänningen. Allt sådant som man inte tänker på att man bockar av så länge man gör det.

Oavsett vilken av de vanliga störningarna jag läser om som man behandlar kommer det här upp. Att man ska jobba bort tanken på hur sex ska vara och att en oincheckad punkt förstör allt, som när hela ljusslingan slocknar för att en lampa ät trasig. Ett vanligt problem vid dysfunktion att man tänker "allt eller inget" och låter bli all sorts sexuell njutning om man ändå inte kan har "riktigt sex".

Man ska jobba in tanken på att grejen är att det ska vara skönt, och det finns fler vägar till det än Masters och Johnsons upphetsningskurva. Det är så enkelt, men också så viktigt. Så genomsyrande. För jag har svårt att tro att det bara är människor med sexuell dysfunktion som bär på dessa föreställningar. Det är bara att man inte behöver tänka på hur slingan funkar så länge alla lamporna är hela.

***

När jag läser literaturen och tänker på hur jag kan tillämpa mina nyförvärvade kunskaper i framtida behandlingar blir jag alldeles lycklig inombords. Det blir jag nästan alltid när jag inser att det jag lär mig i min oftast gäspframkallande utbildning kommer att hjälpa mig att få människor att må bra. När jag läser sexologiartiklarna känns det dock lite extra kul - kanske för att det är någonting som jag faktiskt vill jobba med och som jag för första gången faktiskt får gå genom i skolan. Sexuell dysfunktion (mätt med de tveksamma disgnoskriterierna, då) är vanligare än ångest och depressioner. Vad bra att jag behöver läsa om det på en tillvalskurs som inte ens ges som ordinarie sådan.

Sex och sprit

På Henric Grubbströms blogg hittade jag följande bild:

- här

Jag har svårt för mycket i inlägget. Jag gillar inte svensk alkoholkultur (eller rysk, den gillar jag inte heller) och jag är trött på antagandet att man inte vill att folk ska supa för att man själv är tråkig. Men jag håller verkligen med Grubbström när det kommer till affischen. Kommer ni ihåg när jag skrev om ordet sexpositiv och så typ att man gärna antar att sexpositiv är default i vårt samhälle. Här har vi ett bra exempel på att inte.

Jag antar då att reklamen riktar sig till radikala muslimer, för det är väl de som inte tycker att deras döttrar ska förlora oskulden. Det har jag läst i tidningen. Sen dödar de flickorna om de har killkompisar. Det heter hederskultur och det är bara invandrare som håller på med det. (det här var ironiskt, alltså)

Och visst är det intressant att man talar om att dottern "törs". För det låter som att hon vill men vågar inte, för att det är läskigt att bli av med mödisen. Jag tycker det är intressant hur ofta man i kulturen vi konsumerar möter unga par där killen är fett på att de ska ha sex för första gången och tjejen ba nejnejnej. För hon är liksom pryd och saknar sexlust, typ. Jag tror att många skulle vara nejnejnej om de hörde att aktiviteten medför att det gör skitont och man blöder. När jag hängde på Lunarstorms sexforum och hade koll på kuidsens ordbruk användes uttrycket "spräcka en tjej" oproblematiskt. Klart man inte törs då.

Eller så är hon rädd för vad föräldrarna kommer tycka.

Jag tycker inte om vår alkoholkultur och skulle bra gärna vilja se att folk söp mindre. Men här är argumentet "om du ger nån vin så kommer din dotter ha sex!" och det är inte det alkoholkulturmotstånd jag vill se.

Jag tänkte maila Stoppa Langningen och kolla hur de tänkte, så jag gick in på deras hemsida. Den var kass så jag hittade ingen självklar kontaktinformation, däremot en länk till deras Facebooksida. Det första jag såg på väggen var följande (klistrar in texten som text också för optimal läsbarhet)

Sture Rosenqvist: I vårt grannskap har vi löst detta på ett mycket bra sätt som jag rekomenderar till er andra oroliga föräldrar. Vi är en grupp vuxna som går runt på gatorna och när vi kommer till ett hus där det finns festande ungdommar (spelas mycket hög musik) tar vi oss in, kollar legetimation och om inte samtliga deltagare kan bevisa att dom är över 20 år, beslagtar vi och häller ut all deras alkohol. Sedan vi började med detta för 3 år sen har det blivit mycket lungnare.

Johnny Sten: Bra initiativ!

Jag tycker det är bra när vuxna försöker ha kontakt med ungdomar, men det finns bra former och dåliga. Här ställer jag mig tveksam till ifall detta över huvud taget är lagligt. Och hade det varit min kampanjs sida hade det där inte stått kvar och användarna hade blockerats. För att inte drar ned min kampanjs trovärdighet, alltså. Å andra sidan verkar Stoppa Langningen klara det så bra på egen hand att de nog inte är rädda för konkurrens.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om alkoholkultur, alkohol, stoppa langningen, idioter, sexnegativ

Duktiga och intelligenta går i skolan, läser psykoterapeutisk ramkurs.

"Förr trodde man, nu vet vi"

- Cecilia brukade säga så

Förra veckan hade vi en föreläsning i HBT. Det var första gången under mina snart sju avklarade terminer som man explicit tog upp sådant. Två käcka föreläsare tillbringade tre timmar med att berätta att homofobi är dåligt och bemöta folk med respekt är bra. (I ärlighetens namn - även en del nuffror på vilka psykiska problem är ovanligt vanliga i HBT-gruppen)

I början talade de om hur dumma människor var förr i tiden, och att man försökte behandla homosexualitet med att straffa när man blev upphetsad av en bild på naken person av samma kön (=man) och belöna vid visning av nakenbilder av det motsatta könet. Hihi, så tokiga de var förr. Någon närmare förklaring till varför det inte funkade kom aldrig, förresten.

Efter ett par timmar av föreläsning kom pedofili upp och givetvis nåt om att de är hemska människor. Sådant är en av sakerna som får mig att se rött. Visserligen vet jag att allmänheten menar "nån som våldtagit barn" när de säger "pedofil", men eftersom begreppsförvirringen är en del av problemet tycker jag att jag har all rätt att säga åt folk.

Så jag räckte upp handen och sade att pedofili i sig inte skadade människor för pedofili är ett tändningsmönster. Sedan tillade jag också att det kan vara intressanat att notera att man än idag ofta försöker behandla pedofili enligt samma principer som avfärdades i början av föreläsningen.

Föreläsarna verkade inte riktigt bekväma och en av dem sa att ja ja visst men det är förstås lite annorlunda för det är ju en kriminell handling. Då tyckte jag att jag inte hade mer att säga i ämnet till de människorna.

Idag hade vi föreläsning med Ann Fridner om tabubelagda känslor och handlingar man kan uppleva i klientarbete, med fokus på de sexuella. Att jag skriver ut hennes namn beror inte på att jag kommer ihåg det, utan på att hon till skillnad från tidigare föreläsare tog upp ett svårt ämne och [trumvirvel] levererade.

För hon pratade om kniviga situationer. Om att vi inte får vifta bort att etiska regler bryts. Om att man borde egentligen söka handledning om (när) man är osäker, men också att verkligheten är inte perfekt på den punkten heller. Hon berättade hur man hanterar sexuell spänning mellan terapeut och klient och kändes så pass bekväm med att prata om sådant de inte lär en i skolan (nu är det förstås lite paradoxalt...) att jag mot slutet kände mig bekväm med att fråga hur man ska hantera om sexuell spänning uppstår och klienten är ett barn.

Och hon svarade. Hon svarade! Sakligt, ärligt, bra. Hon svarade på min fråga om vad man ska göra. Hon svarade på min följdfråga om att jag kan tänka mig att det inte faller i god jord hos många kolleger och chefer att säga att man känner sexuell spänning med så ung klient. Hon verkade på riktigt tycka att det var en bra fråga och att man inte var en dålig människa om man hamnade i sådant läge.

Jag blir irriterad på skolan för att sexualitet och normavvikande klienter (inte bara HBT och liknande, utan även exempelvis personer med fysiska funktionshinder) är någonting som nästan aldrig tas upp, och när det väl görs det så är det ofta kasst. Men ibland blir jag positivt överraskad, och då inte ens tack vare låga förväntningar.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om pedofili, normer, tabu, psykologi, psykoterapi, pk

Annars tänkte jag tipsa om att min kompis Veronica bloggar om BH:ar. Hon gör det för lite, tycker jag, så jag länkar och hoppas hon skriver mer. Julia Skott skriver om grejen med att man har en smal människa inuti som vill ut. De va nå mer, men jag minns inte.

Karta till sexuell makt

Ni som läser mig regelbundet (läs: när jag skriver) vet var jag står i fråga om ifall det är ett problem att kvinnor framställs som sexiga i tid och otid och varför det eventuellt är ett problem. Om ni vill ha en kort förklaring på var jag står i frågan, här kommer en:

Det är inte ett problem att folk framställs som sexiga. Men det är problematiskt när kvinnor gör det typ jämt. Av två anledningar.
1. sexighet blandas i kvinnobilder så pass på rutin och i så sexirrelevanta sammanhang att vi har slutat märka och reflektera över att kvinnorna på bilderna faktiskt är sexuellt utmanande.
2. relationen män/kvinnor bland människor som framställs sexigt på bild är inte någonstans alls representativ för befolkningen i stort.

Jag har aldrig stuckit under stolen med att en av anledningarna till varför jag tycker att 2 är ett problem är att jag gillar snygga sexiga män och vill ha ögongodis kastat över mig på samma sätt som de som tänder på brudar får. Det tänker jag inte göra nu heller, när jag inleder det här inläggets existensberättigande med att lägga upp en film.

Super Sexy CPR from Super Sexy CPR on Vimeo.

Rolig sexig reklam för underkläder. Och jag påminns återigen hur självklart det är ett det är två tjejer det rör sig om. Två tjejer ihop är sexigt men inte allt för farligt sexuellt. Heteropar skulle nog bli för sexlikt, för lite sexigt. Två grabbar med samma sensuella kroppsspråk, det finns liksom inte.

När antifeminister bloggar sig hesa om kvinnors sexuella makt kommenterar jag ofta att det vore riktig fältkamp i jämställdhetens namn för killar att satsa på att bli objekt för åtrå. Jag har läst tillräckligt många nummer av Frida för att veta att tjejer är kapabla till att dregla.

"Direkt sexighet" (herregud, han är halvnaken i en dusch!) och "indirekt sexighet" (DIAMANTER!) blandas.

Men ofta påminns jag om att killar som ska vara sådär direkt sexiga, inte andrahandssexiga genom pengar och statusattribut, har det betydligt svårare än tjejer som vill vara sexuellt attraktiva på motsvarande sätt. Det finns helt enkelt för lite riktlinjer att följa, ingen tydlig allmän bild av hur en kille ska göra för att vara sexig. Om en person av kvinnokön ska se sexig ut på bild vet man liksom vad man ska göra: sängkammarblick, pluta med läpparna, suga på fingrarna, trycka ihop brösten. Det finns ingen lika självklar guide för killar.

Jag var på fest med porrtema nyligen, och i funderingarna över hur folk skulle klä upp sig blev det väldigt uppenbart att tjejer hade framför allt möjligheten att vara sexiga, även om de kunde skoja till det på nåt sätt. Killarna kunde bara vara roliga. Det finns ingen sexig porrstereotyp för killar. Killar som försöker hotta upp sig är haha-roliga. Hollywoodskådisar kan komma undan med det, men inte Stoffe i 8c på Kallängsskolan.

Om man gets down and dirty och går till riktig porr finns inte heller där några tecken på hur killar ska vara sexiga. När man läser texter om hur man ska bli bättre ligg handlar det om att tjejer ska vara sexiga och killar tekniska.

Jag skulle kunna exemplifiera och förtydliga forever, men jag borde lägga mig, och jag tror ni fattar. Jag tycker det är kasst att det är så många krafter som samverkar för att få ihop att killar inte kan vara sexiga.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om sexighet, sexualitet, porr, kvinnor sexuella makt

Äckel-päckel

Hej, bloggen. Ibland har jag bara så lite lust med dig.

Hur som helst. Vissa av saker som är könskodade kan jag begripa. Jag fattar typ att mammor anses ha inbyggd anknytning till barnet efter att de har förarbetat på barnet i sin mage i nio månader. Jag fattar liksom var grejen kommer ifrån.

Vissa saker är dock för mig helt obegripliga och en av dem är hur fan killar lyckats vara det äckliga könet.

Ni vet, tjejer bajsar aldrig, luktar alltid rosor, är sådär allmänt fiiina av sig. Män är äckliga, och tycker att Jackass är underhållning. Jag begriper verkligen inte hur det kan vara så. Tjejer är ju så mycket äckligare rent objektivt.

Jag kan gå med på att män svettas mer och är hårigare. Men fittor är så mycket äckligare än kukar att det inte skulle varit en fråga värd en diskussion om det var upp till ren vetenskap och logik att avgöra vilka som är äckelkönet.

Fittor, de är liksom kladdiga. Kladdigt är definitionsmässigt äckligare än torrt. Kukar är hyfsat torra. Fittor är kladdiga och har flytningar och svampinfektioner. Kukar kan bli oapptitliga nog om man inte tvättar sig, men detsamma gäller fittor. Och även fullt friska fittor utan intorkat kladd, även de är kladdiga och en gång i månader får de blod- och slemutbrott.

Alltså, mens. Killar har ingenting att kontra med där.

Jag begriper kulturer där kvinnor anses vara orena när de har mens, eller i största allmänhet. Jag begriper inte hur någon skulle kunna få för sig att ha kulturer där kvinnor anses vara fräscha och rena och fiiina. Det finns säkert en fin kulturhistorisk förklaring, men jag tycker det är fett underligt.

Intresschant. Läs även andra bloggares åsikter om manligt, kvinnligt, äckel, mens

Dagens idag- och insidan

Alltså, inte den Insidan som i förra inlägget, utan den i DN. Idag är det en artikel i serien som heter Velourpappa 2010 och handlar om pappaledighet. Just den här artikeln handla om en snubbe som flyttat hit från USA.

– Det känns ju som ett stort slöseri, att Nova skulle vara tvungen att knyta an till någon annan vuxen, i stället för till oss som är hennes föräldrar, säger Van Taylor, som talar svenska obehindrat men med amerikansk brytning.

Min fetstil på ett exempel på saker som får mig att bli ledsen över att jag bryter.
Förtydligande: alltså inte att han bryter, eller att jag bryter, utan att de som skrev och redaktörade artikeln tycker det skulle tas med. Artikeln handlar ju inte om nåt som är relevant till hur bra svenska han kan.

Idagsidan handlar om näthat och en Mija som blivit förföljd av en man som hon träffat genom Internet, och nu föreläser om nätets faror i skolor.

När Medierådet i mars kartlade 17 av de hundra mest populära mötesplatserna hittade de sju som inte brydde sig om eventuella anmälningar, alltså rapporter om att vuxna söker kontakt med minderåriga över sajten, trakasserier eller uttryck för rasism. I det avseendet är You­tube och Facebook i samma sällskap som Apberget, Fjortis och Snyggast.

Min fetstil på ett exempel på saker som gör mig ledsen i pedofilskräcksammanhang.

Intressant. Läs även andra bloggares åsikter om vuxna, minderåriga, brytning, nätrisker