tag:blogger.com,1999:blog-9222691940262277072024-03-13T03:42:10.051+01:00Duktiga och intelligenta Tanja SuhininaOur work is never overTanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.comBlogger1040125tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-59802584747429341382017-10-30T13:15:00.002+01:002017-10-31T12:32:50.060+01:00Rånkultur<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Jag skrev om raggning som förstörs av att man inte vågar säga hej till en man längre häromdagen. Givetvis kom det in en person som skulle kommentera att försiktighet är något man talar om vid alla möjliga brott, det är inte unikt för sexuella övergrepp. Personen kom med ett tämligen klassiskt exempel - "<i>räknar jag en årslön i sedlar på tunnelbanan på väg mot Norsborg en
fredagnatt medan jag har ett par promille i blodet, kommer jag nog inte
att få mycket sympati om jag blir rånad, däremot lär jag få höra en del
kommentarer om vad jag borde ha gjort annorlunda</i>".<br />
<br />
Ja, det hade nog hänt, men det betyder inte att vi lever i en rånkultur. För att mn ska kunna tala om rånkultur som motsvarar våldäktskultur behöver rån och liknande mildare situationer vara något som färgar ens vardag, som påverkar väldigt många människor, som är en del av populärkulturen. Såhär skulle en sådan rånkultur se ut.<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
Du betalar i kassan i en mataffär. Kassören säger skämtsamt att hen vill behålla växeln. Det tar dig tio minuter att få tillbaka växeln, och du är aldrig helt säker på ifall kassören skämtade eller faktiskt tänkte behålla växeln. Ibland behåller de faktiskt växeln, för du orkar inte hålla på och tjafsa. Du vet att det kan hända varje gång du handlar.</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du är ute och ska beställa en drink i baren. En främling säger "jag vill också ha en sån" till bartendern. Du känner obehag. Är det en sån främling som räknar med att du ska betala? Men främlingen tar fram sin egen plånbok och betalar sin drink. Du pustar ut. Det finns goda främlingar. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du är ute och ska beställa en drink i baren. En främling säger "jag vill också ha en sån" till bartendern. Du känner obehag, och du har rätt, främlingen räknar med att du betalar. Hen går därifrån när hen fått sin drink. Du klappar främlingen på axeln och säger artigt att hen får betala för sig. Du får en utskällning om att du förstör festen med att vara så tråkig. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Även om du slipper främlingar i baren hör det till att det under kvällen kommer fram människor och tjatar om att få din drink eller smycken - eller bara tar dem helt enkelt. Folk vet ofta inte ens att det är brottsligt. Och det är oftast meningslöst att försöka få dem utkastade.</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du väntar på tåget. Människor du aldrig mött förut kommer fram till dig och frågar om du vill ge dem pengar. Du säger nej och vissa stannar där. Men vissa följer efter dig och lämnar dig inte ifred. Och du vet aldrig vilken människa av alla du möter kan vara en sån som kommer fram. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du bjuder hem en bekant och ni har en trevlig kväll, du får mycket komplimanger för din inredning som du leende tackar för. Mot slutet av kvällen försöker din bekant ta en del saker hem med sig och blir upprörd när hen inte får. Varför bjöd du hem hen, och det var väl uppenbart vart det var på väg när du fick som mycket komplimanger och var glad för dem? </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
En kompis har för vana att ta hem saker hen gillar när hen är på besök, allt från fidget spinners till laptops. Man skäms när man inser att man blivit utsatt för det. En gång vågar du berätta inför vänskapskretsen, och det visar sig att nästan alla råkat ut för det, och skämts. Men vissa försvarar också vännen med att hen ju är snäll och skulle aldrig. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
En vanlig uppfatning är att om man bir rånad på riktigt, inte bara lite utan på riktigt, att man försökte kämpa emot men de tog ens saker. Ja, då kommer man nog inte kunna ha en sund ekonomi på flera år. Kanske aldrig. Man förändras som person av att bli rånad. Det är inte som andra brott som man kan bli omskakad av men som inte sägs slita sönder själen och vara värre än mord.</blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Om du inte känner så efter ett rån så blev du nog inte rånad på riktigt. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
På en after work försöker du att aldrig vara ensam med chefen, det går rykten. Det blir så ändå, och chefen tar din mobil. Du vågar aldrig berätta för HR för du vet att du riskerar att bli av med jobbet. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
En kompis sover över. Du sa att hen bara ska sova över, inget mer. Varje gång hen går upp för att kissa eller ta ett glas vatten blir du orolig och lyssnar - packar hen med sig något? </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du och en kompis vill se en film, men hen har inte råd, och du bjuder på biljetten. Tiden innan filmen fördriver ni med att gå på stan och kompisen föreslår fika som hen förväntar sig att du ska betala för. Du gör det. Kompisen går förbi ett par affärer och plockar på sig saker som hen vill att du betalar. Du är irriterad, och det är inte kul att umgås längre, men du säger inte nej. Kompisen kanske bli ledsen, och ni har ju redan biljetter så lika bra att du inte förstör biobesöket med tjafs. Det har hänt förut med andra vänner. Att du aldrig lär dig. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
När främlingar försöker prata med dig låtsas du att du inte hör dem. Mest sannolikt vill de bara snacka, eller fråga om vägen. Men du har för många gånger behövt värja dig mot människor som mer eller mindre påstridigt velat ha pengar av dig. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Det går rykten om att en kändis är notorisk kleptoman, och tar gärna saker från personer med mindre inflytande. Hen försvaras av andra kändisar som hävdar att hen är så populär och rik att hen inte behöver stjäla saker. </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
Du står i kö till en korvkiosk med öppen plånbok, du ska beställa och har pengarna redo. Personen bakom dig i kön tar en tjugolapp från plånboken. Du blir irriterad, men dina vänner säger att du överreagerar. En tjugolapp är inte en big deal. Det finns riktiga rån, med pistolhot.</blockquote>
Det är inte osannolikt att man har blivit utsatt för något sådant vid enskilda tillfällen. Det är inte heller omöjligt att det finns personer som lever i världen jag beskriver. Det som krävs för att denna rånkultur ska motsvara våldtäktskultur är att den påverkar väldigt många människor i vardagen, i stort och smått, och inte enbart som undantag. Och jag vill hävda att så ser det faktiskt inte ut i dagens Sverige. </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-77546861546562849262017-10-29T21:30:00.003+01:002017-10-29T21:30:57.972+01:00Får man inte längre säga hej till en kvinna<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det är höst. Jag var i Málaga på tre dagars solsemester och sedan stannade jag tre dagar till. Där var det solklänningsväder och sangria till lunch. Skavsta flygplats örfilade mig hem med "6 grader, känns som 1".<br />
<br />
När jag skulle åka till Málaga messade jag en bekant spanjor och frågade om tips. Han rekommenderade lite mat och museer. Frågade om jag undrade något mer. Jag chansade och ställde frågan jag funderade mest på, fast vi känner varandra väldigt ytligt och frågan var kanske lite konstig att ställa. Jag förklarade att jag gärna skulle vilja ha en semesterromans, men att det alltid är en risk när man reser och inte kan lokala raggningskulturen. Kan man flörta med män, eller prata med främmande män, eller vara sexuell med män, eller gå hem med främmande män utan att vara rädd för väldigt obehagliga situationer? Jag förklarade att det faktiskt är så man tänker som kvinna. Att man kanske vill, men man är rädd, särskilt i en miljö där man inte helt kan de sociala koderna. Spanjoren var vänlig och gav råd. Sa att det nog var ungefär lika lugnt som i Sverige, i alla fall jämfört med fulla svenska män på krogen. <br />
<br />
Under min resa blir #metoo stort.<br />
<br />
Tillbakakommen, på familjemiddag pratar vi om metoo. Jag nämner att våldtäktskultur är exempelvis detta att jag inte orkade dejta män på semestern. Mamma säger att hon inte ens skulle prata med främmande män på ensamsemester.<br />
<br />
En vanlig motreaktion när kvinnor öppnar upp om sexuella trakasserier är att allt detta snack förstör för flörtandet och att man inte längre vågar inleda någon som helst sexuell kontakt med det motsatta könet.<br />
<br />
Nej ni. Fuck you. Det är våldtäktskulturen som förstör det heterosexuella spelet. "Jag kommer inte våga säga hej till en kvinna nu för rädsla av att bli anklagad för att trakassera" säger de. Exakt samma gäller kvinnor, kvinnor är också rädda, men inte för anklagelser utan för att utsättas för någon form av sexuellt våld om man bara visar minsta möjliga antydan till intresse. Man vågar inte gå hem. Man vågar inte vara sexuell. Man vågar inte få ögonkontakt, le, prata, säga hej.<br />
<br />
Eller, det handlar inte nödvändigtvis om att jut inte våga. Ofta handlar det om att man bara verkligen inte oooorkar. <br />
<br />
Jag löste semesterromansambivalensen med att dejta kvinnor. </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com24tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-35146042714631645892017-08-31T00:53:00.000+02:002017-08-31T00:57:44.935+02:00Jovisst, barn kan lära sig simma utan burkini<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto; text-align: center;"><tbody>
<tr><td style="text-align: center;"><img alt="" class="fullscreen" src="https://imgs.aftonbladet-cdn.se/v2/images/ad2c563e-506c-4e67-8457-b7c2a8e81f07?fit=crop&h=331&w=600&s=1c78447ac39f76dddd3b6d7baeab956489a029e8" style="margin-left: auto; margin-right: auto;" /></td></tr>
<tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Illustrationen till debattartikeln i Aftonbladet med bild på badande barn i "normala" badkläder, och porträttbilder av artikelförfattarna.</td></tr>
</tbody></table>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
</div>
<br />
<br />
Jag har på senare känt för att skriva längre texter än vad som är bekvämt på twitter. Efter en tids eftertanke bestämde jag mig för att damma av denna gamla trasa. Det bli så att jag inleder med det något känsliga ämnet burkini för barn.<br />
<br />
Storyn är att en kommuns skolor erbjöd ett tag barnfamiljer låneburkinis till simundervisningen. Sedan <a href="http://www.nsk.se/2017/08/29/kommunen-stopopar-utlaning-av-burkini/">slutade kommunen med det</a>. <a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/a/AOEnM/jo-barn-kan-lara-sig-simma-utan-burkini">Helt rätt, </a>tyckte två debattörer i Aftonbladet under rubriken "Jo, barn kan lära sig simma utan burkini", som jag mycket väl vt inte sätts av författarna, men som är väldigt talande för debatten.<br />
<br />
Det kan sägas mycket om detta. Jag tänker fokusera på ett par poänger.<br />
<br />
Det är mycket riktigt att barn kan lära sig simma utan burkini. Detta för att barn kan lära sig simma utan badkläder. <b>Badkläder är nämligen inte funktionskläder för idrott i poolen på det sättet som skridskor är för idrott på isbana.</b> Bakläders funktion är att skyla delar av kroppen som anses vara opassande att visa upp. Opassande på två sätt - dels för att åskådare ska slippa se vissa kroppsdelar som anses vara otrevliga att se, och dels för att ägaren av kroppsdelar inte ska exponera delar at kroppen den kan vilja dölja från allmänheten. Om ett barn inte har badkläder med sig är alternativet inte att låta barnet simma naket - fast det går utmärkt - <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/flera-simhallar-lanar-ut-badklader?">utan att låna ut badkläder</a>. För badkläders funktion är inte att möjliggöra simning, utan att täcka kroppen.<br />
<br />
Debattartikeln bygger till stor del på att det är skandalöst och oacceptabelt att pojkar och flickor ska ha olika normer gällande badkläder. Artikeln får det nästan att låta som att det inte redan är fallet, vilket dock är svårt att tro om man exempelvis ser på bilden som pryder artikeln, eller surfar in på H&M:s barnkollektioner. <b>Alla barn förväntas täcka könet och rumpan. Flickorna förväntas dessutom täcka brösten</b>. Inte för att flickbröst ser annorlunda ut än pojkbröst, utan för att flickbröst sitter på flickors kroppar. Det gäller såväl före puberteten som under och efter. Pojkar med mjuka fylliga bröst erbjuds inte toppar på H&M:s pojkavdelning. Inte för att de har små bröst, utan för att de sitter på pojkkroppar. <br />
<br />
<br />
<b>Vi som samhälle - sekulärt och västerländskt - står för att man vid simning bör bära kläder vars främsta funktion är att täcka opassande delar av kroppen, och att fler delar av kvinnokroppen än manskroppen opassande.</b><br />
<br />
Jag säger verkligen inte att detta är bra. Det är ett av väldigt många symptom på att vi lever i ett sexistiskt samhälle där män och kvinnor förväntas bete sig olika på ogrundade sätt. Men denna sexism tar sig miljarder olika uttryck till vardags, varav burkinin är endast ett och dessutom påverkar personers liv under endast mycket små korta specifika stunder. Att inte låna ut burkinis (medan egna burkinis ses som helt jämställda andra egna simkläder) kommer endast leda till att vissa flickor från fattigare familjer inte deltar i simundervisning. <br />
<br />
Och apropå flickor som ska eller inte ska bära dessa plagg - <b>visst är det anmärkningsvärt att deras röster inte har hörts i den här diskussionen?</b> Debattartikeln erbjuder retoriska svar på varför flickor avstår från simlektioner i annat än burkini. <br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Antingen har flickorna valt att prioritera religiöst motiverad klädsel
före att de lär sig simma. Eller tvingar föräldrar på sina barn viss
klädsel. Eller känner sig flickorna tvungna att anpassa sig, eftersom de
möts av trakasserier om de inte skyler sig.</i></blockquote>
Som en person som har varit barn och burit badkläder känner jag att vissa möjliga rimliga svar saknas. För kanske är det helt enkelt så att dessa flickor är så pass små att de har erfarit att växa upp med äldre kvinnliga släktingar som bär burkini på stranden, och <b>man vill vara som de äldre</b>? Och <b>kanske är det faktiskt så att om man är van att bära täckande kläder så är man inte superbekväm med att exponera sig</b> i "vanlig", av naturen given, inte alls problematisk, helt opatriarkal, svensk flickbaddräkt? Vuxna har av någon anledning ofta åsikter om att det är ett problem att <a href="http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article23920115.ab">unga inte vill klä av sig inför andra i skolan</a>, och jag röstar på att man åtminstone bör fråga barnen om vad de själva vill, och sedan gärna respektera och tillmötesgå deras idéer om kroppsintegritet. <br />
<br />
Jag ser det problematiska i burkini, naturligtvis. På samma sätt som jag ser det problematiska i könade barnkläder som marknadsförs till infödda svenska barn. Men skolans funktion är att se till att alla barn får en så bra förutsättningar för vuxnlivet som möjligt vilket är särskilt viktigt för barn som inte får vissa kunskaper och fädigheter hemifrån. <b>Bästa möjliga utfall i denna strid är att flickor byter ut ett plagg som gör dem mer täckta </b><b>än pojkar på grund av normer mot ett annat plagg som gör dem mer täckta än pojkar på grund av normer. </b>Det är viktigare att vissa barn från fattiga och religiösa hem lär sig simma. Det är också viktigare (men svårare) att i det lilla och vardagliga arbeta emot sexism. Skolan, och skolidrotten, innehåller väldigt mycket vardag och väldigt lite badkläder.<br />
<br />
<br />
(PS. som bonus - <a href="http://www.stuffmomnevertoldyou.com/blogs/how-american-men-won-the-right-to-go-topless.htm">här</a> är en text om hur män i USA slapp ha överdel i badkläder) </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-85215889886886232822016-02-22T14:42:00.001+01:002016-02-22T14:42:03.058+01:00Annan kärlek hyllas minsann<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: justify;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Den homosexuella kärleken behöver allt stöd den kan få. Annan kärlek hyllas minsann i en massa sammanhang, exempelvis kärleken mellan man och kvinna, mellan föräldrar och barn samt kärleken till naturen. Även kärleken till fosterlandet ses rent av som vacker och eftersträvansvärd. Men den homosexuella kärleken omgärdas inte av samma positiva uppmärksamhet. Den är i stället osynliggjord, detta trots att det inte finns någon annan skillnad mellan homosexuella och heterosexuella än att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön och att heterosexuella dras till personer av motsatt kön.</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: right;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Elisabeth Persson, v</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt; text-align: right;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Protokoll 1993/94:119</span></div>
<b id="docs-internal-guid-7edfbbb7-0936-9af4-0b64-1b5909396018" style="font-weight: normal;"><br /><br /></b><br />
<h1 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 6pt; margin-top: 20pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 26.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Introduktion och problemformulering</span></h1>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">När samkönat äktenskap ska röstas genom i Riksdagen sätter Aftonbladet rubriken ”Ingen skillnad mellan människors kärlek”. Vem som citeras är lite osäkert, men tycks vara Karin Långström Vinge, präst i Skövde församling.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">“Jag tycker att det är fantastiskt roligt och ett steg framåt.” Det är en självklarhet. Det ska inte finnas någon skillnad mellan två tjejer som älskar varandra och en man och en kvinna som älskar varandra, säger hon. (Melén, 2009, 1 april)</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Frasen “[d]et är en självklarhet” tyder här på att kön inte ska spela roll för hur staten ser på parrelationer. Detta är ändå en normerande snarare än beskrivande formulering. Detta var dagen som lagen skulle röstas genom, och det var således inte en självklarhet än. Samma artikel tar upp att delar av KD och Svenska kyrkan inte alls ser “homoäktenskap” som något självklart. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det finns däremot någonting annat som verkligen verkar vara självklart för såväl Långström Vinge som artikelförfattaren. De som gifter sig är två. Det finns inte, borde inte, finnas skillnad mellan människors kärlek -- så länge de är två och endast två åt gången. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">I denna text kommer jag utforska vad modern svensk lagstiftning har att säga om äktenskap mellan två -- och endast två -- personer. Jag kommer att studera slutspurtarna av den politiska debatten innan de två sista stora ändringarna i lagstiftningen kring registrering av relationer - könsneutralisering av äktenskapet, samt registrerat partnerskap. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<h1 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 6pt; margin-top: 20pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 26.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Metodbeskrivning med avgränsningar</span></h1>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag har tagit avstamp i äktenskapsbalken för att identifiera avsnitt som berör just tvåsamheten. Utifrån det har jag gått tillbaka till turerna kring beslutet att könsneutralisera äktenskapet år 2008-09, samt debatten kring införandet av lagen om registrerat partnerskap 1993-94. Det exakta materialet valdes delvis som bekvämlighetsurval, men representerar i båda fallen betänkandet med tillhörande motioner inför den sista debatten innan lagarna infördes. </span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
<h1 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 6pt; margin-top: 20pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 26.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Empiriska exempel</span></h1>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Äktenskapsbalken (SFS 1987:230) inleds med följande stycke:</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 17.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1 kap. Äktenskap</span></div>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1 §</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> I denna balk finns bestämmelser om samlevnad i äktenskap. De två som ingår äktenskap med varandra blir makar.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Således kan vi konstatera att redan från start fastställs det utom något tvivel att äktenskapet gäller två personer. Senaste ändringen trädde i kraft 1 maj 2009 och gällde då könen på personen. Fram tills dess gällde äktenskapsbalken endast om det var en man och en kvinna som ville ingå äktenskap. I fall med par av samma kön gällde partnerskapslagen, som upphävdes i och med att äktenskapet könsneutraliserades (Notisum). Medan lagen blev mer öppen när det gäller kön (den nuvarande lagen är exempelvis tillämpbar även om fler juridiska kön införs) har den tvärtom blivit tydligare med att äktenskap gäller just två personer. Tidigare lydde motsvarande formulering “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">1 § Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De som har ingått äktenskap med varandra är makar.</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> “. Även om en kvinna och en man förstås i praktiken summeras till två personer, är den nya formuleringen mer noga med att få in det tillåtna antalet. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Formuleringen i ovanståede paragraf innebär dock inte i sig att äktenskap i Sverige endast kan vara monogama. Det skulle exempelvis kunna vara så att varje person har möjlighet att ingå flera äktenskap. För att se om detta är möjligt behöver vi se på vilka grunder man kan hindras från att ingå äktensap. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Äktenskapshinder regleras i 2 kapitel av Äktenskapsbalken. Kapitlet reglerar inledningsvis ålder och släktband som kan hindra en från att ingå äktenskap. Men 4 § reglerar det väsentliga för denna text - huruvida en får ingå flera äkenskap. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-left: 36pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 700; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">4 §</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> Den som är gift eller partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap. </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lag (1994:1118)</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Det är således inte bara så att ett äktenskap definitionsmässigt omfattar två personer, utan även att en person endast får ingå ett äktenskap eller partnerskap (det senare kan man inte längre ingå, men de som ingått det när laget gällde omfattas naturligtvis av nuvarande lagstiftning). Ändringen i formuleringen av paragrafen i den aktuella versionen av äktenskapsbalken gäller just tillägg av registrerat partnerskap som möjligt hinder till att ingå äktenskap. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 4pt; margin-top: 16pt;">
<span style="background-color: transparent; color: #434343; font-family: Arial; font-size: 18.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Debatten kring registrerat partnerskap för samkönade par</span></h3>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Innan äktenskapet blev könsneutralt fanns det en lag som gav samkönade par så gott som samma rättigheter som för olikkönade par som ingått äktenskap - lagen om registrerat partnerskap. Lagen trädde i kraft 1994. Jag har läst tio motioner som ligger till grund för diskussionen i betänkande 1993/94:LU28 om registrerat partnerskap m. m.. Sammanfattningsvis önskar “för”-sidan en lag som ger par av ett kön samma rättigheter som gifta par, utom möjligheten att adoptera barn. “Emot”-sidan talar om att det borde finnas större möjlighet att ingå trygghetsskapande frivilliga avtal för personer som på olika sätt delar hushåll, dock att det inte är motiverat att just homosexuella par ska få särskild lagstiftning.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jag har inte hittat något uttryckligt om antalsneutralitet i någon av motionerna, men man kan studera på vilka sätt antalsneutraliteten </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">inte</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> nämns. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">De motioner som yrkar på införande av registrerat partnerkap är ofta tydliga i att det är en fråga om lika rättigheter och jämlikhet. I motion 1993/94:L405 fastslår ett antal s-medlemmar att detta för dem är ett ideologiskt ställningstagande. “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Dessa grundsatser [dvs likställande av heterosexuell och homosexuell kärlek], formulerade av partnerskapsutredningen, är den enda rimliga utgångspunkten för ett demokratiskt samhälles förhållningssätt. Negativ särbehandling av homosexuella är oförenligt med ett demokratiskt statsskick</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">.” fastslår de, utan att sedan tyckas ha några problem med att i sitt förslag av formulering av lagen säga att partnerskap ska ingås mellan två personer, och att hinder ska motsvara äktenskapsbalkens. Att endast få registrera relation med en person tycks således vara helt förenligt med ett demokratiskt statsskick. “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För att komma närmare principerna om alla människors lika rätt inför lagen, och mot diskriminering av människor, föreslår Socialdemokraterna att en lag om partnerskap införs. Den innebär att två personer av samma kön skall kunna ingå partnerskap med varandra.</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">” föreslår i samma anda socialdemokrater i motion 1993/94:L408.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Medlemmar i kds framför två motioner med ett annat budskap (1993/94:L207; 1993/94:L208), som även framförs i en m-signerat motion (1993/94:L403). Dessa motioner är tydliga i att de ser en stor vikt i den lilla gemenskapen och familjen, och att medlemmar i sådana små gemenskap bör kunna få juridiskt skydd. Dock önskas här inte en särskilt lagstiftning för samkönade par, utan vidga begreppet hushållsgemenskap så att det omfattar fler olika konstellationer. “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Alla typer av stadigvarande sammanboende bör inkluderas i en översyn. Den bör omfatta såväl sociallagstiftningen som förmånstagarbegreppet i försäkringssammanhang eller annan berörd lag. I detta sammanhang kan konstateras det beklagliga i att majoriteten i partnerskapskommittén inte velat belysa situationen för andra ushållsgemenskaper än för dem som homosexuella har.</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">” (motion 1993/94:L207)</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 4pt; margin-top: 16pt;">
<span style="background-color: transparent; color: #434343; font-family: Arial; font-size: 18.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor</span></h3>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">15 år senare var det dags att könsneutralisera äktenskapsbalken. Jag går genom betänkande 2008/09:CU19 där de två frågorna som debatteras är dels den könsneutrala äktenskapet och dels vigselrätten. Jag kommer att uppehålla mig vid motioner som gäller den första frågan, och återigen se om det framkommer en argumentation som kan vara intressant för att säga något om den underliggande synen på antalsneutralt äktenskap.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Så gott som samtliga motioner som betänkandet tar upp talar för införande av könsneutralt äktenskap, vissa av dessa tar även upp att partnerskapslagen bör avskaffas och att lagstiftningen kring vigselrätt kan behöva förändras. En motion (C559) signerad kd-ledamot vänder sig dock emot med följande argumentation (sammanfattad i betänkandet) “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Om lagstiftningen ändras så att äktenskap även kan ingås av två personer av samma kön kommer det att leda till att man får olika definitioner av äktenskapet inom olika grupper. Till exempel kommer kristna eller muslimer inte att erkänna alla äktenskap som lagstiftningen omfattar. Enligt motionären bör lagstiftaren i stället eftersträva konsensus</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">.” Det kan vara intressant att notera att det inte tycks problematiskt att dåvarande äktenskapslagstiftning endast tillät en partner i taget, medan månggifte som finns inom vissa grenar av islam (och i mindre utsträckning även i kristendom).</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Civilutskottet åberopar sedan tidigare argumentation kring partnerskapslagen och lyfter fram att den grundades på att heterosexuella och homosexulla par hade samma behov av ekonomisk och juridisk trygghet, och även det känslomässiga behovet att kunna öppet och offentligt visa sina känslor, samt att “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">[i] lagstiftningsärendet uttalades också att det inte var samhällets uppgift att genom lagstiftning eller på annat sätt ge uttryck för några värderingar när det gäller människors sätt att ordna sin samlevnad (bet. 1993/94:LU28 s. 8 f.)</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">.” Civilutskottet liksom lagutskottet anser “</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">att rättsreglerna ska tillhandahålla praktiska lösningar för människors familjebildningar utan att ge uttryck för några värderingar</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">”. Vidare argumenterar man för att könsneutral lagstftning är förenlig med barnens bästa. Traditioner och värderingar tas upp och man framhäver att begreppens innebörd ändras, och att dagens innebörd av äktenskap inte längre är kopplat till ett förbund just mellan en man och en kvinna. Det anses även vara positivt att könsneutral äktenskapslagstiftning kan verka normerande, och göra familjer med samkönade föräldrar mer accepterade.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Vad gäller den religiösa aspekten av äktenkapet framhäver betänkandet förvisso att det är önskvärt att samfunden och lagen kan förena uppdrag, men även att religiösa samfund redan nu har äktenskapsbegrepp som inte alltid helt överensstämmer med lagen, utan att det innebär något hinder för trosutövandet eller samhället. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<h1 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 6pt; margin-top: 20pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 26.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Avslutande sammanfattning med slutsatser</span></h1>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Jean Carabine (2009), samt Deborah Cameron och Don Kulick (2003) utgår alla från Michel Foucults diskursbegrepp. Cameron och Kulick beskriver begreppet som “praktiker som systematiskt formar föremål de talar om”. Carabine citerar också Foucault och beskriver att diskurs “ibland är det generella domänen av påståenden, ibland en individualiserbar grupp av påståenden, och ibland en reglerad praktik som står för ett antal påståenden”. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Diskursbegreppet kan för föremålet av denna inlämning appliceras på två sätt. Dels den tydliga reglerade diskursen - vad betyder “äktenskap”, vilket innebörd ska ordet ha i reglerad juridisk mening? Men också - hur talar vi om äktenskapet, vad omnämner vi, och vad omnärmner vi inte? Diskurser kan vara olika kraftfulla. Diskurser kan också användas för att få eller befästa makt. Ett och samma fenomen kan framstå olika i olika diskurser, och två fenomen kan i ett sammanhang vara närliggande, medan i ett annat anses helt sakna koppling. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Genealogi är en Foucaultsk term som enligt Carabine beskriver hur man i en pågående diskurs kan spåra historisk diskurs, maktskiftningar och förändingar i samtalet. Utifrån ovanstående material kan man studera hur könsneutraliteten i äkteneskap med en gång är inkluderande och exkluderande för annan aspekt av vilka som kan ingå äktenskap - antalsneutraliteten.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">För-sidans argumentation förändras inte nämnvärt mellan 1994 och 2009. Förespråkarna hävdar att möjlighet att registrera samkönade relationer handlar om mänskliga rättigheter, modernt demokratiskt samhälle, likabehandling, jämlikhet. Det talas nästan uteslutande om att lagen gynnar homosexuella, och att homosexuell kärlek är lika värdefull som heterosexuell. På det sättet signalerar för-sidan att de värnar en utsatt grupp. 2009 refererar förespråkare till 1994, och bygger vidare på införandet av partnerskapslagen.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Emot-sidans argument förändras dock över tid. 2009 är argumenten främst konservativa och värnande om den traditionella betydelsen av äktenskapsbegreppet, inte minst i religiösa sammahang. 1994 värnade emot-sidan också om konservativa värden - de små gemenskapen är samhällets grund, och personer inom sådana behöver skydd, hette det. Man lyfte dock fram att små gemenskaper kan se olika ut, och det inte finns någon anledning att just samkönade par skulle få egen lagstiftning.</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Under kursens gång har det gång på gång kommit upp lagar som det är svårt att kritisera, eftersom man då kan anklagas för att ha väldigt samhällelligt obekväma åsikter Kritiserar man lagen om tidelag eller pornografi kan man anklagas att vara för tidelag eller barnpornografi. När för-sidan i fallen jag beskriver pratar om att lagförslagen innebär demokrati, inkludering, jämlikhet, och acceptans av all kärlek som vacker, ja, då blir det svårt att argumentera emot utan att framstå som ytterst osympatisk. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Men är inkluderingsretoriken så inkluderande? Ett tydligt mönster är att förespråkarna för lagstiftningen pratar om “homosexuella”, som om sexuell läggning var ett krav för att ingå partnerskap/äktenskap. Man kan också tänka sig att exempelvis bisexuella eller transpersoner som ej bytt juridiskt kön hade kunnat nytta av lagstiftningen, men deras sak är tydligen inte en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att verka för att just samkönade relationer ska få egen lagstiftning exkluderar alla andra relationstypers möjlighet till att få statligt skydd. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Om man söker efter inkluderande lagförslag bland materialet som analyseras i den här uppsatsen, finner man det, kanske oväntat, bland förslagen som förväntas vara de mest konservativa - emotsidans motioner kring partnerskapslagen. Där lyfts det tydligt fram att hushåll kan se olika ut och att fokus på just samkönade par utestänger andra konstellationer från statligt skydd. 2009 är de resonemangen borta, medan för-sidans retorik förblir densamma som 1994. Det är vinnarna som dikterar diskursen. </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b><br />
<h1 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 6pt; margin-top: 20pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: Arial; font-size: 26.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Referenslista</span></h1>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 4pt; margin-top: 16pt;">
<span style="background-color: transparent; color: #434343; font-family: Arial; font-size: 18.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Artiklar </span></h3>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 15.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Cameron, D. & Kulick, D. (2003). “Talking sex and thinking sex: the linguistic and discursive construction of sexuality.”</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 15.333333333333332px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Carabine, J. (2009). ”Unmarried Motherhood 1830-1990: A genealogical analysis.”</span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Melén, J.. (2009, 1 april) “Ingen skillnad mellan människor kärlek”. Aftonbladet. Hämtad 2016-01-16 från </span><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11736954.ab" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11736954.ab</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Notisum. </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Könsneutrala äktenskap</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Hämtad 2016-01-16 från </span><a href="http://www2.notisum.com/News.aspx?pageid=189&itemid=3252" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www2.notisum.com/News.aspx?pageid=189&itemid=3252</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<h3 dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 4pt; margin-top: 16pt;">
<span style="background-color: transparent; color: #434343; font-family: Arial; font-size: 18.666666666666664px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lagar, betänkanden och propositioner</span></h3>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Bet. 1993/94:LU28 Registrerat partnerskap m. m.. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/199394Registrerat-partnerskap_GH01LU28/" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/199394Registrerat-partnerskap_GH01LU28/</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Betänkande 2008/09:CU19 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgängligt: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/200809Konsneutrala-aktenskap-_GW01CU19/?html=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/200809Konsneutrala-aktenskap-_GW01CU19/?html=true</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motion 1993/94:L405 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lag om partnerskap för homosexuella</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Lag-om-partnerskap-for-homosex_GH02L405/?text=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Lag-om-partnerskap-for-homosex_GH02L405/?text=true</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motion 1993/94:L408 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Lag om partnerskap m. m</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgänglig. </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Lag-om-partnerskap-mm_GH02L408/?text=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Lag-om-partnerskap-mm_GH02L408/?text=true</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motion 1993/94:L207 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Regler om hushållsgemenskap</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Regler-om-hushallsgemenskap_GH02L207/?text=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Regler-om-hushallsgemenskap_GH02L207/?text=true</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motion 1993/94:L208 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Juridiska avtal om hushållsgemenskap</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Juridiska-avtal-om-hushallsgem_GH02L208/?text=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Juridiska-avtal-om-hushallsgem_GH02L208/?text=true</span></a></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Motion 1993/94:L403 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Registrerat partnerskap</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Registrerat-partnerskap_GH02L403/?text=true" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Registrerat-partnerskap_GH02L403/?text=true</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
<b style="font-weight: normal;"><br /></b>
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Riksdagens snabbprotokoll 1993/94:119 Tisdagen den 7 juni. Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll-1993_GH09119/" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Kammaren/Protokoll/Riksdagens-snabbprotokoll-1993_GH09119/</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
<br />
<div dir="ltr" style="line-height: 1.2; margin-bottom: 0pt; margin-top: 0pt;">
<span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">SFS 1987:230 </span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: italic; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">Äktenskapsbalken</span><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">. Justitiedepartamentet L2 Tillgänglig: </span><a href="http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/ktenskapsbalk-1987230_sfs-1987-230/" style="text-decoration: none;"><span style="background-color: transparent; color: #1155cc; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: underline; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;">http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/ktenskapsbalk-1987230_sfs-1987-230/</span></a><span style="background-color: transparent; color: black; font-family: 'Times New Roman'; font-size: 16px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: 400; text-decoration: none; vertical-align: baseline; white-space: pre-wrap;"> </span></div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-61926075018296105682016-02-08T17:31:00.003+01:002016-02-08T17:31:15.281+01:00Februarikalendern 8 - Acceptans<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Acceptans. Ett modebegrepp som är lätt att misstolka.<br />
<br />
Till vardags menar man ofta att man tycker om det man accepterar. Man <i>ska </i>acceptera HBTQ-personer. Man <i>ska inte</i> acceptera rasism. Det är lite så ordet används.<br />
<br />
För mitt jobb-jag har acceptans ingenting att göra med vad man <i>tycker om</i>, eller med hur saker <i>borde </i>vara. Acceptans har att göra med hur det är. Oavsett om man gillar det eller inte. Att acceptera sin tillvaro är att i livet utgå från en karta som faktiskt motsvarar terrängen.<br />
<br />
När jag pratar om acceptans pratar jag om att utgå från hur det <i>är</i>, för <i>dig</i>, just <i>nu</i>. Inte hur det borde vara, hur det är för andra, hur det var för dig förut, och hur det kommer vara för dig i framtiden. Utan från dig, nu.<br />
<br />
Att acceptera är inte att tycka om. Att acceptera är inte att ge upp. Det är att vara ärlig med hur det är nu. Sedan kan man försöka ta sig därifrån (om det funkar, just för en, just då), men ändå utgå från just nu.</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-57089948052260908662016-02-08T17:08:00.001+01:002016-02-08T17:25:41.095+01:00Februarikalendern 7 - Vill du göra det du gör?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
En psykologisk mekanism jag gillar är att man lätt lurar sig att man vill göra sakerna man gör. Framför allt om man inte får bra belöning. Detta tänker man för att få världen att hänga ihop - hur ska man annars förklara för sig själv att man gör en massa saker utan någon större utdelning?<br />
<br />
Så när du funderar på hur du ska få plats med roliga saker, fundera på om du <i>vill </i>göra sådant du redan gör. Sannolikt finns det en del som du med gott samvete kan stryka eller glesa ut. Exempel:<br />
<br />
Sådant som du började göra förut, för att du ville, men nu mest gör av gammal vana. (<i>Exempel: Raka benen</i>)<br />
Sådant som du började göra för att du fick nåt kul på köpet men som du sedan bara fortsatt med. (<i>Exempel: började prenumerera på SOLO för att du fick sminkpenslar på köpet</i>)<br />
Sådant som var givande en period, men nu är du egentligen färdig med det. (<i>Exempel: Spela Sim City</i>)<br />
Sådant man "bara gör". (<i>Exempel: fira födelsedagar</i>)<br />
<br />
Vad gör du om dagarna? Vill du det? Ett sätt att tänka kring det är exempelvis - om du inte hade aktiviteten/personen/intresset i ditt liv nu, hade du börjat?</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-77503755532008769552016-02-06T15:21:00.001+01:002016-02-06T15:23:04.336+01:00Februarikalendern 6 - även roliga saker tar tid och energi<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det är vanligt att man går runt och vill göra mycket roliga grejer. Man vill måla, träffa vänner, bli mer kulturell, gå på Stockholm Jazzfestival, sånt. Man vill kanske också typ laga bra mat varje dag, hinna följa nyheterna, läsa skönlitteratur. Man har väldigt många såna idéer för sig, och så gör man inte det, och så blir det lätt att vara sur på sig själv för att det är ju roliga saker varför gör man inte dem varför är man så tråkig håller man på att bli en sån där som sitter hemma och har vuxenliv och aldrig gör nåt kul??!??!?!?!<br />
<br />
Det är lätt att glömma att även roliga saker tar tid. Ett sätt att tänka är att välja en sådan aktivitet och fundera på vad du kommer behöva göra mindre av för att hinna med den. Okej, du vill läsa skönlitteratur, men då behöver du frigöra ett antal timmar i veckan. Vad ska du sluta med? Finns det nåt du kan sluta med? Som är mindre viktigt och givande än skönlitteratur? Om det finns nåt du kan/vill offra så kör. Om inte - du kan släppa det ständiga dåliga samvetet och ångesten över att du aldrig gör nåt kulturellt. Du kanske helt enkelt inte vill ge upp ditt intresse för teknikbloggar, eller matlagning, eller promenad hem från jobbet, eller att se till att dina barn kommer hem från dagis.<br />
<br />
Eller så tänker du kanske att du kan läsa skönlitteratur istället för att lyssna på podcasts på bussen till jobbet. Men det kanske inte alls funkar så, för du kanske är tillräckligt pigg för podcast, men inte tillräckligt för att läsa. Och i så fall måste du släppa annan aktivitet, nåt du gör när du är pigg. Är det värt? </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-2299078795687018942016-02-06T14:21:00.000+01:002016-02-06T14:21:17.386+01:00Februarikalendern 5 - det är bättre att göra lite än inte alls<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Ibland har man ambitionen att göra någonting ordentligt. Problemet är att det kan leda till att inte göra saker alls. Kom ihåg, det är bättre att göra lite än att inte göra någonting.<br />
<br />
Det är bättre att plocka kläder från badrumsgolvet fast resten av lägenheten är kaos, än att inte städa alls.<br />
Det är bättre att ge en tiggare en krona än att inte ge nåt alls med argumentet att en krona inte förändrar förutsättningarna som tvingade människan att tigga.<br />
Det är bättre att ta en lat kväll än ingen kväll, även om man inte hinner med ordentlig återhämtning i sitt liv.<br />
Det är bättre att plugga i en timme än att vänta på dagen man faktiskt vaknar åtta på morgonen och pluggar hela dagen, som ens duktiga kursare gör.</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-6362957249356325362016-02-04T19:13:00.001+01:002016-02-04T19:13:48.486+01:00Februarikalendern 4 - efterkloka råd<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Här är råd jag ofta ger till patienter. Dock i genren "det är lätt att vara efterklok".<br />
<ul style="text-align: left;">
<li>Gå med i facket. </li>
<li>Gå med i a-kassan.</li>
<li>(Om du tjänar bra - skaffa inkomstförsäkring.)</li>
<li>Spela in/spara/logga samtal med chefen och liknande personer.</li>
</ul>
Allvar. När du blivit överkörd, när du står utan inkomst, när din chef plötsligt slutat svara på samtal, och du har panik - ja, då kommer du vända dig till psykolog. Men jag kommer inte kunna göra så mycket för dig. Däremot kommer du ångra att du inte gjort ovanstående.<br />
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-72804202035709210962016-02-03T10:16:00.001+01:002016-02-03T10:16:44.866+01:00Februarikalendern 3 - prioritera det du kan påverka<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Det finns ytterligare en princip som man kan tänka på när man ska prioritera vad man bör lägga sin energi på. Det är att prioritera det du faktiskt kan påverka.<br />
<br />
Ibland är man drabbad av en riktig jävla VIKTIG och STOR och HEMSK kris. Sjukdom. Anhörigs död. Hotande vräkning. Jag möter ju dagligen personer som är där. Och ibland kan det nog kännas väldigt off att psykologen börjar prata om sådant som att äta tre gånger om dagen, att ta promenader, eller att öppna brev som dimpar ner på hallgolvet. Det är ju KRIS, vilka jävla brev, vilket jävla "ät yoghurt"?!<br />
<br />
Och ja, det kan mycket väl vara så att krisen är både <a href="http://ablativ.blogspot.se/2016/02/februarikalendern-1-prioritera-det.html">akut och viktig</a>. Men man ska ändå inte prioritera den, om man<i> inte kan påverka</i>. Så det här lilla koordinatsystemet är också högst användbart.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfZ9aQpIVULMotEYtHr5yHp3ffu_usQHdQvE8kdgt7NUU1-zq1mauEpsF5E7oNPd2SQo5dToyfh8odQVwC2ATP4tEHNO-anxo60bIxZzCgLEq9QWsocEI-XkzmLAz8ZuSwURwa2nT42E1Z/s1600/priomatris1.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgfZ9aQpIVULMotEYtHr5yHp3ffu_usQHdQvE8kdgt7NUU1-zq1mauEpsF5E7oNPd2SQo5dToyfh8odQVwC2ATP4tEHNO-anxo60bIxZzCgLEq9QWsocEI-XkzmLAz8ZuSwURwa2nT42E1Z/s320/priomatris1.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<i> Fig 1. Icke-ifylld figur</i></div>
<br />
<br />
Exempel ur verkligheten. När jag skulle sterilisera mig visade det sig att min mamma gärna ville ha barnbarn. Det var viktigt med barnbarn. Dock fanns det en hake - min mamma har noll att säga till om gällande min kropp, och mitt eventuella skaffande av barn (fig. 2). Krysset låg en bra bit åt vänster redan innan jag faktiskt hade gjort ingreppet, men då fanns det ändå lite utrymme att påverka, så mamma försökte prata och resonera med mig. Det påverkade dock ingenting, och när äggledarna väl var igentäppta så hamnade det röda krysset stabilt till vänster, och min mamma avbröt alla försök till samtal om barnbarn.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj75lZbSIyiW_tqayJXGxap7lUhKrOTq028tb8AShdW14jrd-Ow7F5wFipncu-uxiUjaVppEenWvPXhqbezC5puJKto-qFltwaB1glv8AqJ6S8REK0hqRoZ96l8LN_itbkqHAqvZMM7jNby/s1600/priomatris2.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj75lZbSIyiW_tqayJXGxap7lUhKrOTq028tb8AShdW14jrd-Ow7F5wFipncu-uxiUjaVppEenWvPXhqbezC5puJKto-qFltwaB1glv8AqJ6S8REK0hqRoZ96l8LN_itbkqHAqvZMM7jNby/s320/priomatris2.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<i>Fig. 2. Mamma vill ha barnbarn, rött kryss</i></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Så vad gjorde min mamma? Hon gick och skaffade en hund (fig. 3). Var hunden lika viktig som barnbarn? Självfallet inte. Hunden kan mycket väl varit ännu längre ner på viktigt-axeln än krysset jag satte upp. Ersätter hunden ett barnbarn? Självfallet inte. Men hunden har en väldigt stor fördel - hundskaffandet kunde min mamma faktiskt påverka. </div>
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixRFOawqnZVSd3rIbf64vQHhrS8VA94Fw2GEMWESjmJTrCM27kaWKWO8JQZbM2zhtaK5rhHF5HiJUdBYfLyb8KoWqu8ybMw9PhTRKD0m_wMC3AjYTpZTE2knR6b5V_N9NZRzHqLeCWmEQ3/s1600/priomatris3.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixRFOawqnZVSd3rIbf64vQHhrS8VA94Fw2GEMWESjmJTrCM27kaWKWO8JQZbM2zhtaK5rhHF5HiJUdBYfLyb8KoWqu8ybMw9PhTRKD0m_wMC3AjYTpZTE2knR6b5V_N9NZRzHqLeCWmEQ3/s320/priomatris3.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<i> Fig. 3. Mamma skaffar hund, blått kryss</i></div>
<br />
<br />
Och det är av exakt samma anledningar som jag ser till att mina krisdrabbade patienter att äta, sova, röra på sig, och öppna brev. Inte för att det stora problemet är oviktigt. Inte för att KBT är ytligt och inte tar hänsyn till Det Verkliga Problemet. Utan för att de små sakerna<i> kan man faktiskt påverka </i>(fig. 4). Har man begränsat med energi (vilket alla har) så är det rätt kasst att lägga ner den på sånt man inte kan förändra.<br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN4XFy0oXoXkciXn-zzcR52Cf5YtntnTOBeVQ1_YgcudNLhjP0curzw7udQMksg2hyA7c1NPD4in1DZwoYmYzIlJmwWE6hBgg1odSPbgeP8qa1tqHlb5Qjp8fJWxSJ5U2isxvusZWcispM/s1600/priomatris4.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="285" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiN4XFy0oXoXkciXn-zzcR52Cf5YtntnTOBeVQ1_YgcudNLhjP0curzw7udQMksg2hyA7c1NPD4in1DZwoYmYzIlJmwWE6hBgg1odSPbgeP8qa1tqHlb5Qjp8fJWxSJ5U2isxvusZWcispM/s320/priomatris4.jpg" width="320" /></a></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<i>Fig. 4. Universalexempel</i></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
BONUS </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: left;">
Den här modellen är väldigt användbar om man vill bryta ned ett enskilt problem, och se hur mycket av lösningen är påverkbart och fundera på ifall det är värt det. Om jag exempelvis vill vinna stor summa pengar på Triss kan jag påverka inköp av lott, men inte att den ger vinst. </div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-27317172018339811542016-02-02T08:11:00.003+01:002016-02-02T08:11:29.105+01:00Februarikalendern 2 - återhämtning är viktigt<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Kolla på gårdagens matris. Ni kanske tänker att det där inte funkar. Man måste ju ha kul ibland. Och ja, det måste man. För att en sak som är <i>viktig </i>men <i>inte brådskande</i> är återhämtning.<br />
<br />
Återhämtning är saker som man hämtar energi ifrån. De kan se olika för olika människor. Det mest grundläggande är såklart att sova, men man behöver även mer aktiv återhämtning för att må bra. Det är v<i>äldigt sällan bråttom</i> att måla naglarna, eller bygga knäckebrödshus med kollega på lunchrasten. Men det är <i>viktigt</i>.<br />
<br />
Exempel på aktiviteter som kan vara återhämtning:<br />
<ul style="text-align: left;">
<li>Träffa vänner</li>
<li>Få vara hemma ensam</li>
<li>Brodera korsstygn</li>
<li>Lösa korsord</li>
<li>Ta en promenad</li>
<li>Åka på lyxkryssning </li>
</ul>
<div>
Vad som är återhämtning är olika från person till person. Men det ska vara aktiviteter som laddar en med energi och får en gladare och lugnare. </div>
<div>
<br /></div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-12393103528249146252016-02-01T15:45:00.001+01:002016-02-01T15:46:36.137+01:00Februarikalendern 1 - prioritera det viktiga<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Hej!<br />
<br />
Längesen, jag vet! Nu ska jag göra en grej som jag tänkt lite på och tror jag pallar. Jag ska göra en februarikalender med psykologtips och -tankar. Det är alltså som en julkalender, fast inte i december. Och som nyårslöfteshjälp, fast nu när ni gett upp på era nyårslöften. Plus att det är en kort månad, trots skottår.<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<b>Prioriteringsmatris!</b></div>
<br />
Det här är ett behändigt litet verktyg för att prioritera bättre och hinna med mer vettigt med mindre vild panik.<br />
<br />
<br />
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-padding-alt: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-yfti-tbllook: 1184;">
<tbody>
<tr>
<td style="border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.0pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Viktigt</b></o:p></div>
</td>
<td style="border-left: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Oviktigt</b></o:p></div>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.0pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Brådskande</b></o:p></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="border-top: none; border: solid windowtext 1.0pt; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.0pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Inte brådskande</b></o:p></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td>
<td style="border-bottom: solid windowtext 1.0pt; border-left: none; border-right: solid windowtext 1.0pt; border-top: none; mso-border-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-left-alt: solid windowtext .5pt; mso-border-top-alt: solid windowtext .5pt; padding: 0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td>
</tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: center;">
<i>Fig 1. Tom prioriteringsmatris.</i></div>
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Okej, vad ska man prioritera först? Det är ingen kuggfråga. Man ska prioritera det som är viktigt och brådskande.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none;"><tbody>
<tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Viktigt</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Oviktigt</b></o:p></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<o:p> 1</o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Inte brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: center;">
<i>Fig 2. Korrekt ifylld prioriteringsmatris.</i></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Okej! Man är klar med allt viktigt och brådskande. Vad ska man prioritera härnäst? Ett problem blir man att man lätt gör som i fig. 3. Obs titeln på inlägget är en spoiler.</div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none;"><tbody>
<tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Viktigt</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Oviktigt</b></o:p></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<o:p> 1</o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<o:p> 2</o:p></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Inte brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: center;">
<i>Fig 3. Inkorrekt ifylld prioriteringsmatris</i></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
FEEEEEL! Bara för att nåt är brådskande så behöver man inte prioritera det. Men man gör det lätt, om det känns att nu är det jääåäävligt bråttom. Det är därför man kör med tidsbegränsad rea. Det är därför man kollar Facebook-meddelanden för att man fick pushnotis och det signalerar att man måste kolla NU NU NU. Men det är alltså fel. </div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<table border="1" cellpadding="0" cellspacing="0" class="MsoTableGrid" style="border-collapse: collapse; border: none;"><tbody>
<tr><td style="border: 1pt solid windowtext; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Viktigt</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: solid solid solid none; border-top-color: windowtext; border-top-width: 1pt; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Oviktigt</b></o:p></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<o:p> 1</o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<br /></div>
</td></tr>
<tr><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-left-color: windowtext; border-left-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid; padding: 0cm 5.4pt; width: 151pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<o:p><b> Inte brådskande</b></o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt; text-align: center;">
<o:p> 2</o:p></div>
</td><td style="border-bottom-color: windowtext; border-bottom-width: 1pt; border-right-color: windowtext; border-right-width: 1pt; border-style: none solid solid none; padding: 0cm 5.4pt; width: 151.05pt;" valign="top" width="201"><div class="MsoNormal" style="margin-bottom: 0.0001pt;">
<br /></div>
</td></tr>
</tbody></table>
<br />
<div style="text-align: center;">
<i>Fig 4. Korrekt ifylld prioriteringsmatris</i></div>
<div style="text-align: left;">
<br /></div>
<div style="text-align: left;">
Man ska göra saker som är viktiga först. För att om man gör oviktiga brådskande saker så blir de icke-brådskande viktiga sakerna under tiden mer brådskande. Då måste man släcka bränder i vild panik, istället för att ta det lugnt. </div>
<div style="text-align: left;">
<b><br /></b></div>
<div style="text-align: left;">
<b>Exempel på fig. 3 i verkligheten. </b>En stilig psykolog jag känner har de senaste 2,5 åren pendlat från Stockholm till Malmö varannan vecka. Hon har haft schemat flera månader i förväg. Hon har sparkonto att ta såna utgifter från. Ändå köper hon ofta biljetterna några dagar innan, och då kostar de mer, och dessutom köps in vid halv ett på natten när hon plötsligt minns att hon måste köpa biljetter och genast blir klarvaken. Var smarta. Var inte som den stiliga psykologen. </div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-62180696897876292642015-10-15T21:03:00.002+02:002015-10-15T21:03:30.827+02:00Lost in translation/Kärlekens språk<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
En grej jag säger till mina patienter som jag tycker är bra. Och vet inte riktigt var jag snott ifrån.<br />
<br />
Varje person har sitt sätt att visa kärlek, och sitt sätt som den behöver få kärlek visad på. De är olika för alla. I en relation pratar således båda olika språk när det kommer till att visa och ta emot kärlek. <br />
<br />
Så för att en relation mellan två personer ska funka maximalt bra så behöver båda 1) kunna uttrycka sig på den andres språk, 2) kunna översätta från den andres språk till sitt.<br />
<br />
Behöver inte handla om just romantisk kärlek och såna relationer, såklart. Kan lika gärna vara kollegor som visar uppskattning. Eller vad som annat.</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-13196186451727872372015-09-22T10:59:00.001+02:002015-09-22T10:59:41.387+02:00Pelmeni eller vareniki? Izba eller khata? Björk eller solros?<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: right;">
<i>"Hon är väldigt... </i>rysk<i>. Ja, du fattar"</i></div>
<div style="text-align: right;">
- Barndomsbästis beskriver en barndomsväns fästmö 2009</div>
<div style="text-align: right;">
<br /></div>
<div style="text-align: right;">
<i>"Dunka fisk i bordet? Det är väl de i Ryssland som gör sånt. Du vet, </i>Ryssland<i>"</i></div>
<div style="text-align: right;">
- Pappa pratar öltilltugg 2015</div>
<br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="Embedded image permalink" height="400" src="https://pbs.twimg.com/media/CPH1711UsAAn8uY.jpg" width="225" /></div>
<div style="text-align: center;">
<i>Samtal med mamma. Det där att pappa på nåt sätt skulle vara ättling till tjerkessisk adel stämmer nog inte, tyvärr. Hade han vart det så hade det märkts.</i></div>
<br />
Följer ni mig på twitty så vet ni att jag ibland försöker prata om skillnaden mellan rysk och ryssländsk. Jag inbillar mig att i och med de stora mängderna ryssar som hamnade utanför Ryssland efter Sovjet kollaps, och i och med att en hel generation blivit vuxna sedan dess, så måste man verkligen börja prata om ryssar som ett folk som till stor del inte är kopplad till landet. Jag tror att kriget i Ukraina har delvis lett till att människor i väst börjat fatta det. Ryssland har ju alltid haft attityden att ta närliggande folk, ta över deras områden, och hävda att jamen nu är ni ju (nästan) ryssar, ett brödrafolk, vi är ett. Oavsett vad folken ifråga tyckte. Man har liksom osynliggort genom att kalla alla för ryssar, fast vissa ryssar är ryssare. Men nu har många ryssar i Ukraina gjort det helt motsatta mot Rysslands vanliga grej - tydliggjort att de är ryssar, men inte har nåt med ryska staten att göra. Föredömligt!<br />
<br />
Och så har jag länge tänkt att skriva om min nationella identitet. Folk har ju idéer ibland. Häromdagen flippade jag för att min artikel på Wikipedia hävdade att jag har rysk-lettiska rötter. Och det stämmer ju inte. Jag är baltryss, och det är nåt helt annat. Vill ni läsa detaljer om min faktiska biografi så finns det<a href="http://ablativ.blogspot.se/2008/11/what-we-gonna-do-now-is-go-back-way.html"> ett fint inlägg</a>. Jag ska prata identitet som ryss. Jag har nämligen en identitet som ryss. Eller, jag har två. Och båda är tydligt avståndstagande från landet Ryssland, eller den ryska folksjälen överhuvudtaget. Jag är baltryss och Kuban-kosack. Okej? Okej. Vi kör.<br />
<br />
Lettland är ett land jag tycker genuint synd om. De fick typ aldrig vara eget land, ständigt överkörda av Ryssland, Sverige, Polen-Litauen... ja, alla som iddes och nådde. Efter första världskriget fick Lettland självständighet. 1940 ockuperades landet av Sovjet. Sedan ockuperades landet av Tyskland. Och efter 1945 blev Lettland, som de övriga två baltstaterna, en del av Sovjet. Sovjets övertagande av landet skedde till stor del genom att man byggde en massa fabriker och flyttade in en massa högutbildade ryskspråkiga (OBS typiskt rysk imperialism att kalla den gruppen för "ryssar" fast det var en del vitryssar och ukrainare t ex). Så kom min mammas familj dit på 60-talet. Sen var vi kvar.<br />
<br />
Baltikum är Europa. S:t Petersburg är f ö också Europa. Moskva - ja, där märker man ju att det inte längre riktigt är Europa. Men Lettland är verkligen verkligen Europa. Alla svenskar som hävdar upplevd erfarenhet av att ha vistats utanför Europa för att de vart på baltikumkryssning är inget annat än töntar utan koll. Det är okej, man får vara det. Men lita på mig bara, det är Europa. Och baltryssar är väldigt europeiska ryssar. Några generationer in så har det blivit en del av identiteten att vara europé. Allt är lugnare, och smakfullare, och lite mindre extremt. Mindre vulgärt, mer av det som man skulle kalla civiliserat. Baltryssar är stadsryssar. Det är förstås en direkt följd av politiken (Lettland har fortfarande sned uppdelning med mer letter på landsbygden och mer ryskspråkiga i städer), och av landets kultur.<br />
<br />
Så jag är baltryss. Inget snack om saken. Sen är jag också kosack. Det är på pappas sida. <br />
<br />
<div style="text-align: center;">
<img alt="Repin Cossacks.jpg" height="236" src="https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/73/Repin_Cossacks.jpg/1920px-Repin_Cossacks.jpg" width="400" /></div>
<div style="text-align: center;">
<i>En av mina favorittavlor någonsin. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Zaporogkosacker_skriver_brev_till_den_turkiske_sultanen">Typiskt kosacker som beter sig som kosacker gör. </a></i></div>
<br />
Kosacker är typ ett folk som består av livegna bönder som rymt, allmänna rövare, och typer som gillade att ha lite action i livet. Kosacker blev väl en grej på 1600-talet, då började de leva rövare vid ryska väldets gräns vid Svarta havet. De fick hållas på premissen att de höll koll på denna gräns. Och de verkade tycka det var en bra deal. Det fanns massor med handelsvägar att plundra och fiender att hugga ner från hästrygg. Sen hade Ryssland expanderat sina gränser så pass att kosack-områden I Zaporozhje blev en del av landet, och kosackerna ombads av Potemkin att sticka och fara. Så småningom gav Katarina den Stora dem tillåtelse att bosätta sig kring floden Kuban. (Det finns även Don-kosacker, som i <i>Stilla flyter Don</i>, men dem pratar vi inte om, för att jag inte är en sån.)<br />
<br />
Kosackbosättningar är ca paramilitära klansamhällen. För att vara ryssar är kosacker väldigt uttalat förtjusta i frihet, på ett sätt jag helt kan relatera till. De har traditionellt varit väldigt lojala till Ryssland, så länge de fått göra som de vill. Så fort de inte fick göra som de ville så var det inte lika roligt. Ni som sett mig vara föreningsaktiv kan nog känna igen detta. Till kulturen hör uppsluppen stridsanda, jordbruk på bördig mark, rida på häst, sjunga mycket, att kvinnorna är handlingskraftiga. En detalj som jag tror är vanligt i samhällen som bygger kring våld, är att kontrollförlust inte är nåt som ses väl på. Hedern är viktig. En kosack ska kunna supa till, men inte supa ut sig, för att ta ett exempel. Där finns det, skulle jag påstå, en klar skillnad mot inlandsrysshet. Inlandsrysshet innebär också det ryska vemodet i blicken. Jag kan ibland åberopa slaviskt vemod när jag gillar Sjostakovitj, men spontant har jag närmare till kosackandan - aggressiv och glad.<br />
<br />
En annan skillnad mot inlandsrysshet har min pappa en gång sammanfattat med att "Kuban-regionen är ju traditionellt rik". Det är träffsäkert. Det är verkligen traditionellt rikt. Det ligger precis där Kaukasus-bergen börjar. Det är kulturblandning, det är islam tätt inpå, det är klansamhälle och än relevant adel (nåt som inlandsryssland inte ens försökt återskapa efter Sovjets fall, medan det aldrig helt försvann i Kaukasus). Det är tjänster och gentjänster, handelsvägar, svartjord, vackra vapen, stora bilar, mattor, kryddor, modernt jordbruk, vindruvor, connections, teatrar, Svarta havet. Människor för sig annorlunda än i inlandsryssland. Inlandsryssar skäms ständigt för sitt elände. I Krasnodar ber man inte om ursäkt.<br />
<br />
Det är den delen av Ryssland som är närmast Krim. Man ser Krims kust från <a href="https://www.google.se/maps/place/Tuzla+Island,+Ukraine/@45.2627677,36.536579,12z/data=!4m2!3m1!1s0x40ee9871c9dff229:0x4242d69d49ef3f85?hl=en">Tuzla</a>, en smal halvö på flera kilometer som delar av Svarta havet från Azovsjön. Det är därifrån Ryssland nu vill bygga bro till Krim. Lokala affärstidningar skriver om hur annekteringen påverkar business (man kan dock inte exportera varor till Krim för att det är för fattigt, juridiska konsultationer och säkerhetsfirmor). Regionen ligger geografiskt i Ryssland, mycket av det som på senare tid synts i nyheterna kring Ryssland har hänt där (Ukrainakonflikten, OS i Sotji), men det är inte Ryssland.<br />
<br />
En av mina bästa anekdoter någonsin är att för kanske tio år sedan så hade Tuzlas fäste sköljts bort från fastlandet, vilket gjorde halvön till en ö, och innebar att Ukraina fick mer rätt till avgifter från skepp som passerar Kertj-sundet. Ukraina påminde Ryssland om det lite taktfullt sådär, och diskussioner om hantering av situationen började i Moskva. Under tiden tog regionschefen i Kuban ett gäng värnpliktiga, ett gäng lastbilar med grus, åkte dit över natten, och fyllde igen den delen av halvön som sköljts bort. Höjdarna i Moskva tittade på det och sa "okej, låt gå, men blir det konsekvenser så blir de ditt problem".<br />
<br />
Jag struntar helhjärtat i hur sant detta är. För mig är det en fantastisk modern sammanfattning av min kosackidentitet.<br />
<br />
Det här med nationell identitet är lite som horoskop, såklart. Man tar det man tycker passar. Och så är det ju såklart beroende av ens faktiska erfarenheter och uppväxt - jag växte ju upp blandat i baltikum och Kuban. Och om någon frågar mig om jag känner mig rysk så svarar jag solklart ja, jag gör det ju. Men av någon slump eller högre makt har det fallit så att båda mina ryska identiteter inte är... ryska. Ja, ni fattar.</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-52184143280384144542015-09-11T12:51:00.001+02:002015-09-11T12:51:25.832+02:00Naturliga barnamatande bröst<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
<img height="400" src="https://scontent-arn2-1.xx.fbcdn.net/hphotos-xfp1/v/t1.0-9/11988545_10152968097975044_4208457892905567596_n.jpg?oh=f03a5fe7907db7295e07554dda4dd480&oe=566ADC32" width="400" /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
Såg denna bild i en feministisk grupp, och började skriva kommentar, men insåg sedan att jag vill utveckla detta mer offentligt och ordentligt. Och det jag pratar om gäller inte endast den här bilden, utan argumentationen kring bröst i offentligheten överlag.</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
När personer försvarar rätten att ute i samhället visa det som uppfattas som kvinnobröst så används ofta argumentet att det borde åtminstone tillåtas i två sammanhang</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
1) När bröst ammar barn, ty det är deras naturliga funktion</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
2) När brösten inte är sexuella</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
Jag tycker det borde vara fritt fram att visa brösten offentligt. Fucks sake. Men jag är helt emot den där argumentationen, av två anledningar. </div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<b>För det första</b> är det sexuella också bröstens naturliga funktion. Bröst och bröstvårtor är ofta erogena, så det är ju lite shaky att säga att brösten är till att mata barn och därför borde vara tillåtna. Bröst är till för att mata barn och för att vara erotiskt trevliga. Och överlag är det ju rätt fånigt att prata om olika kroppsdelars naturliga funktioner. Vad är händernas naturliga funktion? Ögonbrynens? Kukars och fittors? Varför pratar vi om naturliga funktioner av olika kroppsdelar lverhuvudtaget? Jättekonstig diskussion. Men ska vi prata bröstens naturliga funktioner så är babymat inte den enda.</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<b>För det andra</b> är det dumt att säga att saker är okej att visa för att de inte är sexuella. Sexuella bröst är nämligen exakt lika 100% ofarliga att beskåda som asexuella bröst. <a href="http://ablativ.blogspot.se/2012/08/sexfientlighet-i-naketforsvar.html">Läs här</a> om ett konkret fall där jag förklarar hur man plaskar i den vanliga sexnegativiteten när man tycker att glada naturliga bröst inte är anstötväckande. </div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
<br /></div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em; text-align: left;">
Om vi ändå håller på - det här väcker så många frågor... Vad sitter bruden på bilden i för sorts transport egentligen? Ser ut som ett baksäte i bil men ändå inte. Varför har hon inte bälte? Var är hennes tumme?</div>
<br />
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-38344368697607264522015-08-20T10:47:00.003+02:002015-08-20T11:54:37.893+02:00Rosa Viagra<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIsc_eeCdqV7o3yWM9FKoD2K7uQj6HZRSJi-TbAnXoZQu7tDV6WuMtkYdy7a2EQiE0U6wIoGB4UJSsTa4tehq3DPdRIgHVTXpjhPYDNxSoF0WukevJ86MNe5EUAkdkj4o0T7ijz_5zC61G/s1600/Namnl%25C3%25B6s.png" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="225" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIsc_eeCdqV7o3yWM9FKoD2K7uQj6HZRSJi-TbAnXoZQu7tDV6WuMtkYdy7a2EQiE0U6wIoGB4UJSsTa4tehq3DPdRIgHVTXpjhPYDNxSoF0WukevJ86MNe5EUAkdkj4o0T7ijz_5zC61G/s320/Namnl%25C3%25B6s.png" width="320" /></a></div>
<div style="text-align: center;">
<a href="http://www.theonion.com/article/fda-approves-female-libido-enhancing-man-50615">Från The Onion</a></div>
<br />
<br />
<br />
Det är nån sorts "rosa Viagra" som FDA (USAska Läkemedelsverket typ) godkänner. Jag stör mig. Det är så mycket dumt som kommer upp till ytan i samband med detta. Igår flippade jag på Twitter. Idag skriver jag här.<br />
<br />
<br />
<ul style="text-align: left;">
<li>Vi kan ju börja med det positiva - nu kommer feminister kanske äntligen <a href="http://ablativ.blogspot.se/2013/12/mans-och-kvinnors-sexproblem-och.html">sluta skriva dumheter om att manlig sexualitet är prioriterad för att för kukfolk har man forskat fram Vaigra men för fittfolk så har läkemedelsbolag inte forskat fram nåt alls</a>. </li>
</ul>
<br />
<br />
Nu till det negativa.<br />
<br />
<ul style="text-align: left;">
<li>Kan folk sluta använda "Viagra" som synonym för "magiskt sexmedel"? Viagra är inte superoptimalt som sexpiller. Pfizer är säkert jätteglada att ordet används så, men utöver detta blir det mest fel och dumt.</li>
</ul>
<div>
<br /></div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Här har jag ett förslag på en sexförbättrande åtgärd - ha sex på sätt som funkar. Jag har tjatat sönder Twitter om det som kallas för<a href="http://www.alternet.org/sex-amp-relationships/orgasm-gap-real-reason-women-get-less-often-men-and-how-fix-it"> the Orgasm Gap</a>, och jag kan tjata ännu mer nu. Fittor är rent potentialmässigt lika bra på att ge bäraren orgasm som kukar. Det beror dock på hur man stimulerar dem. Och idéer om hur Riktigt Sex(tm) går till har mer med kukorgasm än fittorgasm att göra. Så vill man förbättra kvinnokåthet bör man använda munnen till annat än att snacka rosa Viagra. Och händerna till annat än att skriva om rosa Viagra. Och teknik till annat än att Twittra. Om ni fattar vad som menas. </li>
</ul>
<blockquote class="tr_bq">
<blockquote class="tr_bq">
<blockquote class="tr_bq">
</blockquote>
</blockquote>
</blockquote>
<div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Ja ja, man kan ha bra sex utan orgasm. Men blir det standard så är sex inte så kul. J<a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/04/do-dishes.html">ag har skrivit om det förut</a>. Klart att jag har.</li>
</ul>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li><a href="http://www.theonion.com/article/fda-approves-female-libido-enhancing-man-50615">Den här artikeln från satirsajten<i> the Onion </i>som jag snott toppbilden ifrån</a>. Den är rolig för att den rätt typiskt visar att det nog kan finnas annat som tar fram kåthet än piller. Typ omständigheter. Typ vem man är kåt på.</li>
</ul>
</div>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Apropå det så <a href="http://www.thedirtynormal.com/">läs allt av Emily Nagoski, typ nånsin</a>. Lite väl mycket snack om män och kvinnor som skilda, för min smak. Dock delvis för att det är förankrat i forskning som gärna jämför män och kvinnor som grupper. Hon har skrivit en bok nyligen, <i><a href="https://www.adlibris.com/se/bok/come-as-you-are-the-surprising-new-science-that-will-transform-your-sex-life-9781476762098">Come As You Are</a></i>. Läs den förihelvete. Annars drar jag in ert körkort för "skriva om kvinnlig Viagra".</li>
</ul>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Alltså, d<a href="http://www.huffingtonpost.com/stephen-snyder-md/will-pink-viagra-cure-monogamy_b_6699682.html">en här Huff Post-artikeln om att det kanske är bra att det här pillret hjälper att hålla kvar sexglöden i långa monogama relationer</a>. Det är ju intressant hur folk gärna håller fast vid långvarig exklusiv tvåsamhet för sakens skull. Jag har sett liknande resonemang kring "rosa Viagra" förut. Med tanke på att de där pillrena ska öka lust, tror folk verkligen att den lusten självklart kommer kanaliseras till den monogama maken?</li>
</ul>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Lust är för övrigt till stor del responsiv. Först utsätts man för sexuella stimuli och kroppen kommer igång. Sen kommer lusten. </li>
</ul>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<ul style="text-align: left;">
<li>Innan man ens börjar prata att män har lust mer än kvinnor, så tycker jag att man ska tänka på <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/06/sexlust-och-orgasmsug-med-heteroparet.html">det här</a>. Alltså återigen att hur lust ser ut på ytan, vem har det eller inte, det kan se ut olika helt enkelt på grund av hur sexpraktiker funkar. Vilka som är vanligast. Att lusten är responsiv. Etc.</li>
</ul>
</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Jag gillar posthumanism. Jag gillar piller. Men jag gillar också att man tar till enkla rimliga lösningsmodeller. De här tre faktorerna tror jag är viktigare i "problemet med kvinnors bristande lust" än alla mirakelpiller.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<br /></div>
<div>
<span style="font-size: large;">1) Inlärning som påverkar framtida beteenden sker till stor del genom tidigare erfarenheter, men även sådant man lär sig av att lyssna på andra. Grundläggande KBT, detta.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">2) Den generella uppfattningen om vilka sexpraktiker som används vid "vanligt sex" gynnar dem med kuk och missgynnar dem med fitta.</span></div>
<div>
<span style="font-size: large;"><br /></span></div>
<div>
<span style="font-size: large;">3) Lust är responsiv, och kommer upp som resultat av tolkning av input. Input kan vara fysiska signaler, tankar, omständigheter. </span></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Skriv upp på lapp, sätt upp lappen på kylskåp, meditera över detta. Tack.</div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-5998350733307623002015-08-18T16:18:00.002+02:002015-08-18T16:18:39.247+02:00Älska din kropp. Älska ditt liv. Lyssna inte på läkare.<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<img alt="Displaying 20150818_141049.jpg" src="https://mail.google.com/mail/u/0/?ui=2&ik=28dcee0d9f&view=fimg&th=14f40b86b3374817&attid=0.1&disp=inline&realattid=1509844446262329344-local0&safe=1&attbid=ANGjdJ_z1Rmnp2wA_GXSvJqd2S0r3kuyDf0YIomFPOfy-kchUTQ-o4cWcXfOkAMIhPcd_jvjP3UEySDqjRXoi6dHJe-qoNbGMD_VyApXqgKpjeisZaIBGrnAD20LEE4&ats=1439899875783&rm=14f40b86b3374817&zw&sz=w1896-h815" /><br />
<br />
Hej okej. Jag har hittat en tidskapselvinnare. Det är tidningen <i>Hälsa & Fitness</i> från i mars i år och den är i särklass lämplig att lägga i en tidskapsel. Den har allt. Den har kakor gjorda av bönor. Den har latte gjord av svamp. Den har hjärngympa. Men det här är kronan på verket. Det här är en kröniketext om hur en PT går till ortoped pga smärta i hälsenorna, ortopeden säger att personens hälsenor inte lämpar sig att springa med, och personen bestämmer att skriva en hel text om hur hon struntar i ortopedens råd.<br />
<br />
Jag citerar bara lite best of för er som inte pallar hela texten. Den finns f ö i<a href="http://www.inmood.se/wp-content/uploads/2015/05/s%C3%A4g-aldrig-aldrig-publicerad1.pdf"> bra kvalitet på PDF genom personens hemsida</a>.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Där och då ville jag ge henne en rejäl smocka och be henne flyga och fara! Hur kunde hon? Fem års studier eller vad det nu kan vara för att sitta där med sin fina titel som ortoped och efter att ha tittat på mina hälsenor i vadå? Nittio sekunder. Iskalls säga att de inte lämpar sig att springa med."</i></blockquote>
Sen får PT Frida A. Werander tips om inlägg, vilket hon fnyser åt hela texten.<br />
<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Det är klart att det kommer vara svårt, svårare och rent ut sagt en utmaning för mig eller vem som helst att bli smärtfri i sin hälsena eller var smärtan nu sitter." </i></blockquote>
När man vet att ortopeder står rätt långt ner i hierarkin bland läkare (källa: läkare) blir det här förstås extra roligt.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Det ska gå. Jag vet att det går att få den smärtfri. Om inte annat för att jag vill bevisa för den där Dr. Ortoped med sina fina betyg att jag visst lämpar mig för löpning. Att jag visst kan. Jag vill inte lägga mig platt som något offer och ge upp. Lyssna på hennes ord och få dem till en sanning. Hennes ord får det verkligen att koka inom mig. Hur många andra har hon sagt så till? Hur många fler själar har hon dömt ut och sagt att de aldrig mer kommer kunna springa?"</i></blockquote>
Efter denna utläggning om Dr. Ortopeds djävulska själadömande natur fortsätter Werander till att ifrågasätta ortopedens yrkesetik.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Ge mig inte bara ett inlägg och säg att det kanske hjälper. Jag får ont av en anledning på grund av en felställning, broskbildning något som stör och det måste ju kunna gå att fixa. Inte sant? Jag vet att det går. Precis som att alla sår läker. För jag har inte brutit benet, det är inget som gått av. Men att säga att något är kroniskt. Att det aldrig någonsin kommer att bli bättre är för mig helt skrämmande. Vad är hennes yrkesmoral?"</i></blockquote>
Vad har du legget till, Dr. Ortoped?!?! Hade du sagt det till Akilles, till exempel? Ja jusste.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Tänk om jag skulle säga så till mina PT-kunder? --Nä, du lämpar dig helt enkelt inte för att vara smal"</i></blockquote>
Ja, tänk om. Eftersom en bra massa folk inte kan gå ner till smal på ett hälsosamt sätt. Så det vore faktiskt bra.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Överbelastning och skadade, onda kroppsdelar går att läka, att rehabilitera men det krävs kunskap, finess och vilja. Framför allt vilja."</i></blockquote>
Det går att läka och rehabilitera. Åtminstone till en del. I det ingår dock att man lyssnar på läkare. Gör rehab. Accepterar att vissa saker skadar en. inte...<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>"Jag känner mig som en trotsig tonåring med jag ska ge henne en riktig näsknäpp och springa varenda lopp som tänkas kan."</i></blockquote>
Såhär, va. Jag sitter ju också (bokstavligen typ) på långvarig och kanske obotlig smärtproblematik som hindrar mig att enkelt göra någonting jag älskar. Jag känner igen desperationen. Det innebär dock inte att man ska behandla smärtproblematik med att vägra lyssna på ens läkare och envist fortsätta att anstränga "sin hälsena eller var smärtan nu sitter". Det innebär inte heller att jag känner mig lugn inför att denna person får påverka andra genom att skriva krönika och vara PT. Människan föreläser om "kost, träning, och mental inställning". Jag är väldigt väldigt skeptisk. Men å andra sidan är den här texten föredömlig om man någon gång vill förklara vad man menar med att modern träningshets har någonting osunt i sig. För den här krönikan publicerades ju i <i><a href="http://www.halsaochfitness.se/">Hälsa & Fitness</a> </i>med käcka sloganen "<i>Älska din kropp. Älska ditt liv</i>", som "har på kort tid blivit en av Sveriges populäraste tidningar om hälsa och träning". Exemplariskt samtidsobjekt. Vill ni låna så har jag lagt den i en kapsel två meter djupt, femhundra steg nordväst från tredje kärnkraftsreaktorn. </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-64208897192608583722015-08-13T08:58:00.001+02:002015-08-13T08:58:38.419+02:00De överkänsliga<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Onödiga trigger warnings är ett ämne som många tagit sig an på sistone, senast en skribent på <a href="http://www.theatlantic.com/magazine/archive/2015/09/the-coddling-of-the-american-mind/399356/">the Atlantic</a>. Jag har tidigare skrivit om <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/07/ptsdtw.html">ett närliggande ämne</a>, men inte egentligen tagit upp vad jag tycker i kärnämnet. Nu ska jag skriva lite funderingar jag har kring det. De rör sig om huruvida folk är överkänsliga, samt varför det kan vara rimligt att klaga på kurslitteratur som inte är PK nog.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Överkänslighet</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
Personer som "överreagerar" på "småsaker" anklagas ofta för att vara överkänsliga, och uppmanas att gå och ägna sig åt kamp mot "riktig rasism/sexism/transfobi/etc". Jag tror inte att dessa personer generellt sätt är överkänsliga - snarare tvärtom. Jag tror dessa personer är underkänsliga, om något. För det rör sig om personer som dagligen utsätts för små men ack så verkliga utfall av förtryck, och de reagerar verkligen inte varje gång. När jag en dag klagar på sexualiserade dekorkvinnor i reklam har jag varit tyst om ämnet de övriga 364 dagarna på året. När en transkvinna kommenterar att transkvinnor återigen blivit punchline i ett skämt på teve så har hon redan gått en hel dag i en värld som låtsas att hon inte finns. Det är väldigt sällan jag råkar på personer som är överkänsliga utan att också vara underkänsliga. Värt att tänkas på. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Kurslitteratur</b></div>
<div>
<br /></div>
<div>
I texter om onödiga trigger warnings anklagas studenter att klaga på kurslitteratur som de helt enkelt inte gillar. Studenter anklagas också för att sakna förmåga att läsa kurslitteraturen som historisk text i ett sammanhang, och använder moderna mått på hur exempelvis könen bör skildras. Det förekommer säkert. Jag vill dock ge min bild av de gångerna jag har sett studenter klaga på litteratur för att inte vara PK nog.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
I många fall jag sett har det inte handlat om att studenterna känslomässigt ogillade texterna, eller att studenter saknade ett perspektiv. Det har handlat om att texterna, genom att inte vara PK nog, inte lärde ut de kunskaper studenterna faktiskt behövde. Eller att texterna, genom att inte vara PK nog, förvrängde verkligheten de hävdade sig representera. Texterna var väl helt enkelt dålig vetenskap och dålig kurslitteratur.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Ett exempel är texter om anknytningsteori där barnets anknytningsperson ständigt benämns som "mamman". Att klaga på sexism här handlar inte om att vara överkänslig eller onödigt PK. Det handlar om att det är helt åt skogen ovetenskapligt att låtsas bort föräldrar som är pappor. Att sådan kurslitteratur får stå okommenterad innebär i förlängningen konkreta verkliga konsekvenser exempelvis för hur pappor behandlas i vården eller i vårdnadstvister. Samma sak gäller exempelvis litteratur som helt bortser från att HBTQ-personer existerar. Eller litteratur som utmålar monogama äktenskap som den enda eftersträvansvärda relationen. </div>
<div>
<br /></div>
<div>
Studenter som klagar på sådant kan uppenbarligen se sammanhang och tänka på möjliga konsekvenser. På ytan kan det se ut som att studenter är lättkränkta gnällspikar, men det studenterna pratar om är inte att de personligen ogillar texterna. Det handlar istället om att texterna presenteras som god vetenskap och gott underlag för att lära sig färdigheter, men inte är det. Det skulle vara bra om texter om studenters onödiga PK-klag tog hänsyn till det. </div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-18887553739049279142015-08-05T12:36:00.000+02:002015-08-05T12:36:07.846+02:00Känslor och allierade<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: center;">
<img height="224" src="http://sverigesradio.se/sida/images/105/1179482_1200_674.jpg?preset=article" width="400" /></div>
<br />
Jag skrev om en nätdiskussion <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/08/den-som-ar-satt-i-skuld-ar-inte-fri.html">häromdagen </a>och jag vill fortsätta. Jag skrev om skuld då, skuld som enligt mig inte är en känsla, utan an situation man helt enkelt befinner sig i. Nu vill jag skriva om skuldkänslor. Huruvida det är bra eller inte att de privilegierade får jobbiga känslor. För det talas ofta om att det bara är negativt. Att människor inte kommer lyssna om man ger dem negativa känslor.<br />
<br />
Vi börjar med en kort genomgång av känslor och vad känslor är. Jag kommer förenkla lite, men i stora drag ser jag på känslor på följande sätt - känslor är typ signalsystem och de har ett antal funktioner. Vill du läsa på mer kan du läsa <a href="http://www.nytimes.com/2015/08/02/opinion/sunday/what-emotions-are-and-arent.html?smid=fb-share&_r=1">det här</a> till exempel. Men vi börjar med dessa tre punkter.<br />
<br />
<ol style="text-align: left;">
<li>Att <b>bedöma </b>en situation. Exempelvis att känna fara innan man ens är klar med att tänka genom situationen. Eller att känna behag när man umgås med en viss person.</li>
<li>Att <b>reagera </b>adekvat i situationen. Kroppsfunktioner aktiveras för att kunna bete sig passande i en situation. Exempelvis att pulsen ökar och man vaknar till fara, så att en kan slåss och springa bättre.</li>
<li>Att <b>kommunicera </b>med andra. Exempelvis underlätta omgivningen om att det är fara utan att behöva förklara, utan bara genom att rädsla "smittar". Eller genom att vara glad och på det viset muntra upp andra.</li>
</ol>
<br />
Känslor är typ som en varningslampa, eller brandlarm, eller andra liknande signaler som man behöver ha koll på men inte behöver lyda blint. Tänk brandlarm. Ett brandlarm i sig är ju inte farligt, men kan vara svinjobbigt. Att agera blint på ett brandlarm är att varje gång det tjuter dränka sitt kök i vatten och brandsläckarskum. Att permanent stänga av brandlarmet för att det är jobbigt kan innebära att ens kök brinner upp. Det man ska göra är att när larmet tjuter kolla av vad som händer, och tjuter det av en anledning så släcker man branden. Tjuter det utan anledning så kan man förhoppningsvis få larmet att tystna. Fast det är svårt att alltid lyckas med att få känslor avstängda med vilja. Så ett falsklarm lär sluta med att du sitter med ett tjutande larm och försöker sköta ditt fast det är jobbigt.<br />
<br />
Jämförelsen håller kanske inte 100%, men det håller tillräckligt. Så funkar känslor, typ. I idealfall ska man kunna märka av dem utan att nödvändigtvis dras med. Fast i många fall så kommer den känslomässiga reaktionen att vara rimlig och bra för en.<br />
<br />
Och nu är vi tillbaka till skuldkänslor som potentiella allierade kan få. Tillbaka till diskussionen om hur man ska tala till personer i privilegierad position så att de lyssnar och börjar hjälpa till i kampen mot förtrycket. Det låter ofta att man inte ska vara hård mot personer så att de inte får skuldkänslor, eller skamkänslor, eller några negativa känslor överhuvudtaget. Framför allt inte gentemot sig själva. Det låter ofta som att man inte ska framkalla/lägga på/ge sådana känslor till exempelvis män som läser om patriarkalt förtryck.<br />
<br />
Det är fullständigt möjligt att <i>ge </i>personer skuldkänslor. Det är fullt möjligt att <i>få </i>andra att skämmas. Det är faktiskt till och med en härskarteknik, ett effektivt sätt att kontrollera människor på. Ibland nödvändigt, men oftast oönskvärt. Men för mig känns det som att det oftast låter som att de skuldkänslor som potentiella allierade får (alltså, t ex vita i samtal om rasism, män i samtal om patriarkat, cisheteros i samtal om HBTQ) antas vara pålagda. Visst kan det förekomma, men jag tror det är sällsynt. och jag tror vi borde vara mindre rädda för att någon ska råka få skuldkänslor. Det är nämligen helt rimligt att må dåligt när man gjort nåt dåligt.<br />
<br />
Jag upprepar det en extra gång med större bokstäver, så det verkligen blir tydligt.<br />
<br />
<span style="font-size: x-large;">Det är helt rimligt att må dåligt när man gjort nåt dåligt.</span><br />
<br />
Och det här borde alla tänka på lite mer då och då. Så att man inte blir rädd att någon blir ledsen om den får kritik. Så att det inte uppfattas som fel när en vit person läser om dumheter vita ofta gör. Det är liksom poängen med känslor, att signalera att man gjort fel när man gjort fel. Sedan bör man såklart gå till signalen och kolla om den är rimlig i ens tycke, och sen bör man agera. Vi lever i ett samhälle där man ofta förväntas agera tvärtemot sina känslor . Det är behagligt att ligga kvar i sängen och obehagligt att ringa samtal till Skatteverket. Ändå förväntas människor klara av det för det mesta. Hindras man så pass av rädsla eller skam att man inte kan funka i vardagen så rekommenderas man uppsöka ett proffs *vinkar* Jag vill se mer av denna attityd när det kommer till allierades läsning av texter om förtryck. Det vore underligt om det kändes behagligt att läsa om att man deltar i förtryck. Det är bara rimligt att det känns dåligt. Det är bara mänskligt.<br />
<br />
Det är många som pratar om att de inte gillar att "känna sig anklagade". Men det är rimligt att känna sig anklagad när en blir anklagad. Det är också rimligt att inte gilla att bli anklagad, att det känns obehagligt. Och jag vet att jag nu tjatat om samma sak i ett allt för långt inlägg. Och jag vet att jag inte alltid lyckas med detta själv, men ju mer jag försöker desto bättre blir jag. Men det jag vill se är större tilltro till egna och andras förmåga att ha känslor, tänka "handlar det här om mina känslor?" och agera utifrån svaret på frågan. Som väldigt ofta är "nej". </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com22tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-46006616631937127622015-08-03T21:12:00.001+02:002015-08-03T21:12:09.548+02:00Den som är satt i skuld är inte fri<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
För ett tag sedan startade jag en diskussion i ett forum. Den handlade om att jag inte begriper människor som hävdar att de inte vill känna kollektiv skuld så fort någon nämner att en priviligierad grupp de tillhör förtrycker. Det blev ett bra samtal, som bland annat berörde skuld och skuldkänslor. Jag har tänkt på det samtalet och andra liknande samtal. Det finns två saker jag vill skriva om. <br />
<strong></strong><br />
Jag har funderat på detta skuld som jag borde eller inte borde känna som exempelvis vit, cis, hetero, medelklass. Jag tror att jag landar i att skuld i detta fall inte är en känsla utan ett faktum. Jag har fått fördelar på andras bekostnad. Andra har jobbat och jag har tagit. Jag är i skuld till dessa personer eller grupper eller hur man nu väljer att se det. HBTQ-personer har exempelvis jobbat för ett trevligare samhälle hur länge som helst, och fått genom en massa förändringar som även jag som hetero mår bra av. Jag är i skuld, och andra hetros med - och det är liksom fakta, ingen åsikt. Likaså folk som arbetar nästintill gratis så att jag ska få billig mat - detta för att jag råkade få flytta till Sverige lagligt och med alla papper fixade, men inte de. Jag är i skuld. Denna skuld är ingen känsla.<br />
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-14766381777093292292015-07-29T12:25:00.000+02:002015-07-29T12:25:41.065+02:00Got a bow on my panties because my ass is a present<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
</div>
<br />
<br />
Hej Blekk har <a href="http://hej.blekk.se/2015/07/24/paketsexualitet-handlar-om-att-fortjana-sex/">skrivit om paketsexualitet</a>, ett ord jag <a href="http://ablativ.blogspot.se/2014/02/om-att-sla-in-sig-i-paket.html">hittade på för nåt år sedan</a>. Jag håller helt med om att det finns helt tråkiga regler om hur sextransaktioner ska se ut, men det är egentligen inte riktigt det jag menade med ordet. Michaela pratar mer om det som ska leda till sexet, jag pratar mer om själva sexet. Vad en ska förväntas tända på. Vad ens roll förväntas vara när man väl avklarat restaurangnotan och de första tre dejterna.<br />
<div style="text-align: center;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://pbs.twimg.com/media/B5ZhWMfIUAAf0VM.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://pbs.twimg.com/media/B5ZhWMfIUAAf0VM.jpg" /></a></div>
<br />
Men det mina tankar kanske främst fastnar i är att Michaela skriver om att "köpa" en kvinna. Jag skriver om kvinnan som en "gåva". Jag funderar på vad skillnaden skulle vara. Det kan ju bara vara det banala, att bilden av kvinnan som en gåva tar bort det tråkiga från att erkänna att byteshandel äger rum. Typ på samma sätt som personer försvarar prostitution med att prostituerade är jättekåta och hittar ett sätt att stilla kåtheten och tjäna pengar på köpet.<br />
<br />
Fast det är också något mer där, i skillnaden mellan gåva och köp. Det är nåt med begär, och att begära att vara en gåva. Och det är någonting med agens. Fast jag vet inte riktigt hur.<br />
<br />
Jag mindes mitt inlägg om paketsexualitet när Nicki Minajs <i>Pinkprint </i>kom ut. Jag ondgjorde ju mig över alla jävla inslagningar jag kan köpa åt mig själv i sexbutiker (och på underklädesavdelningen i ca varenda klädkedja) och att jag inte hade minsta lust att slå in mig själv och hävda att det handlar om <i>min </i>sexualitet. Men på <i>Get On Your Knees</i> (<a href="https://www.youtube.com/watch?v=QarmxDjaXE4">ljud</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=IYZ909srs2w">text</a>) rappar Nicki "<i>Got a bow on my panties because my ass is a present</i>". När jag hör den raden har jag en intensiv känsla av agens och styrka över detta med att slå in sig själv. Jag känner att det är en sexuell handling. Sedan går det alltid över.<br />
<br />
Jag kommer nog tänka på detta ett tag till.<br />
<br />
När jag pratar om paketsexualitet pratar jag inte främst om när det är "tillåtet" att sex äger rum. Jag pratar mer om vad en förväntas begära, vad en begär. Att såväl slampor som fina flickor förväntas begära att slå in sig i spets och snöre. Och vad det nu kan innebära när heteroparet väl nått till punkten då sex har "förtjänats".</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-26376964873168701322015-07-10T12:21:00.003+02:002015-07-10T12:23:25.104+02:00Hej alla glada mitt i bröllopssäsongen!<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div style="text-align: center;">
<img src="http://cos.h-cdn.co/assets/cm/14/25/53a10fd2437d8_-_cos-kimye-wedding-dramz-de.jpg" height="258" width="400" /></div>
<br />
En sak jag tycker är väldigt fascinerande är detta med bröllop, och hur normalt funtade människor med självdistans helt tappar det när det ska giftas.<br />
<div>
<br /></div>
<div>
Jag har uppfattat det som så att ambitiösa bröllop har ökat senaste åren. Jag har som tur är minst yngre vänner så massbrölloppandet har inte riktigt nått mig, men jag har ju hört en del. Det är mycket att man ska samla alla man älskar på konstig ort och där ska det firas en massa. Och eh, visst, fest. Men jag hade aldrig fått för mig att skriva det här:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Kära NN och AA!</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Ni är härmed inbjudna till min fest en helg 8 augusti. Festen hålls i Liepaja. Ni får betala resan och boendet själva, men jag bjuder på middag, liveband och frukost!</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Festens tema är att jag får ha vit klänning, men inte ni.</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>OSA senast 8 juni</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Tanja</i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>PS jag förväntar mig implicit att ni ordnar en hel dag tillägnad bara mig med en massa aktiviteter som ni betalar för</i></blockquote>
<br />
Jag är en jävel på att ordna kul fest, men inte ens jag skulle ha fräckheten att skicka ut något sånt, och sen förvänta mig att folk ba "oj vad kul vi kommer självklart!". Jag utgår liksom från att mina vänner har rätt mycket annat att göra på sommarhelger. Att de har liv. Stugor. Att de själva vill bestämma vart de ska åka på weekend och inte dras iväg till fest i Liepaja. Att det är oförskämt att förvänta mig att folk ska ordna mig en egodag med aktiviteter där jag inte behöver betala.<br />
<br />
Det är inte för att jag inte har vänner. Det är för att jag inte är Kanye West (som för övrigt, tror jag, betalade allas resa och boende till sitt exotiska bröllop). Det är för att jag har nån form av omdöme. Jag vet inte, kanske för att my mama raised me well. Men folk tycker att det där är, liksom, normalt?<br />
<br />
Innan ni tycker att jag överdriver så kan jag berätta att för några år sedan blev min dåvarande pojkvän inbjuden till bröllop. På nån form av fin plats i tjottahejti. På nyårsafton. Utan att jag (personligen eller som hypotetisk +1) var bjuden. Jag har inte träffat dessa personer, men jag utgår från att de vanligtvis har omdöme om huruvida de är universums mittpunkt. Men inte just när det ska giftas, då utgår man från att folk inte har bättre saker för sig på nyårsafton än att se dem ha fest med tema Egocentri. Och det verkade som att det bara var jag som reagerade. Alla andra verkade tycka det är helt rimligt.<br />
<br />
Jag har hört om massor av liknande påhitt från andra håll. Vänner som åker iväg på helger för att nån vill gifta sig på en ö. Vänner som har möhippor inbokade varje helg, och mellan dessa har de bröllop de går på. Och om du nu känner dig träffad, eller om du tycker jag dömer andra... Alltså, gör som ni vill. Men det <i>är </i>ju så att bröllop ger extremt mycket utrymme för att vara krävande och egocentrisk, och jävlar vad folk verkar glufsa åt sig av detta! För det är ju inte bara att tacka nej till ett bröllop, det förväntas påtagligt mer att man dyker upp på ett bröllop än på någon annan fest. Det är socialt rätt o-okej att missa någons bröllop eller ens möhippa/svensexa utan jättebra anledning.<br />
<br />
Man kan ju tänka sig att bröllop skulle vara nåt särskilt för att det är en stor händelse. Men är det verkligen det största som händer folk? Är det verkligen just det tillfället i livet som är allra viktigast och centralt? Har folk inte gjort någonting viktigare?! Och kom inte och sig att det här gör man bara en gång i livet...<br />
<br />
Jag är ingen Ribbing, men jag tänker såhär - det är jätteroligt att folk har sin stora kärlek, men det är orimligt att förvänta sig att alla andra ska vara så pass engagerade i detta. Get a room och sluta anta att era polare inte har bättre saker för sig på sommaren än att agera statister till er romans.<br />
<br />
<span style="font-size: x-small;">PS detta om att tvinga gästerna utomlands är förstås lite annorlunda om bröllopet sker mellan personer som kommer från olika länder. </span></div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-28672087482424446022015-07-07T16:54:00.002+02:002015-07-07T16:56:19.689+02:00PTSD/TW<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
</div>
<div style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;">
<img src="http://images6.fanpop.com/image/photos/32600000/Say-Boo-And-Scary-On-keep-calm-32632125-320-400.jpg" /></div>
<br />
<br />
<br />
<a href="http://www.st.nu/opinion/ledare/att-undvika-triggers-kan-forvarra-posttraumatisk-stress">Lisa Magnusson har skrivit en text</a> om senaste tidens snackis trigger warnings på högskola. Jag har ett par kommentarer jag vill utveckla. Läs texten först.<br />
<br />
Hur högskoleundervisning läggs upp kan nån annan prata om, och jag ska prata om det jag kan - PTSD-behandling. Jag har, ba så ni vet, diskuterat det här med kollegor, som på den här punkten är rätt eniga. Because science. Magnussons punchline är ju lite att trigger warnings är dåligt för att PTSD behandlas med att utsätta sig för triggers. Som hon uttrycker det - "<i>Ifall de hade läst på skulle de ha vetat att PTSD bara förvärras om man undviker triggers. Att den enda kända boten faktiskt är att utsätta sig för rädslan, ge traumat fingret</i>" Det håller verkligen rätt kasst, som argument betraktat.<br />
<br />
Ifall Magnusson hade läst på hade hon vetat att exponeringsbehandling inte den enda fungerande PTSD-behandlingen. En del traumatiserade är för sköra för det. Då får man jobba med annat, kanske fokusera på att personen tar hand om sig på ett bra sätt när den får en attack. Kanske att återerövra nån sorts vardag. Det får kanske vara det som är fokus, och det finns manualer och allt möjligt. och inget av detta är att "ge traumat fingret".<br />
<br />
Men även om man går in på exponeringsbehandling så är det långt från att plötsligt utsättas för triggers i en miljö där man ska plugga. En del av exponeringsbehandling är faktiskt tvärtom att man är förberedd på - förvarnad om - att triggern kommer. TW är således nästintill tvärtom, nödvändiga för en PTSD-behandling. I vissa fall hade det kanske funkat att bara utsätta patienten helt utan förvarning, men det är inte så man behandlar folk. Det är inte så manualerna ser ut. Det är inte helt etiskt heller, om man ska va sån.<br />
<br />
Att jag skriver det här beror delvis på att rätt ska minsann vara rätt. Men mycket för att jag tror att det här ofta är lite av den populära bilden av hur psykologi och praktiskt terapiarbete funkar. Ett av många populära missförstånd. Det finns massor av kassa konsekvenser av att mitt yrke missförstås, och en konsekvens är att personer som behöver vård inte söker vård. Att skriva om att ge traumat fingret är ungefär lika korrekt som att säga att personer med inflammerad blindtarm behöver hugga sig med kniv. Det är liksom lite sant, men don't try this at home. Tur för er att ni har mig, och jag har en extra halvtimme efter jobbet för att bedriva upplysande verksamhet. </div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-78658444079462196602015-06-29T10:24:00.002+02:002015-06-29T10:24:46.625+02:00Sexlust och orgasmsug med heteroparet Emma och Mats<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Jag har varit inblandad i faktiskt intressant diskussion om sex på annat håll på nätet. Det berörde bland annat könsskillnader i lust i heterorelationer. Hade väl<a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/halsa/article21030887.ab"> det här om "kvinnligt viagra"</a> som utgångspunkt. Vi kom också in på det jag pratar om i <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/04/do-dishes.html">det här inlägget </a>- att standardsexuella praktiker oftast leder till orgasm för den med kuk och inte den med fitta och JÄVLAR vad det borde påverka skillnader i sexlust. Jag kom på på en grej jag vill utveckla, gällande det.<div>
<br /></div>
<div>
Det kommer vara hetero, cis, och generaliserande kring en viss typ av fall. Jag vet mycket väl att verkligheten är mer komplex, men nu pratar jag inte om alla relationer någonsin, utan om en viss situation som jag ofta sett beskrivas - i litteraturen, på nätet, i frågespalter. Ca det fallet beskrevs också <a href="http://www.reddit.com/r/TwoXSex/comments/33d9a5/ladies_my_husband_and_i_have_a_rather/">i reddit-texten </a>jag länkar till från inlägget om oralsex. Jag sammanfattar det relevanta i ett fiktivt fall. Jag kommer också att likställa man med att ha kuk och kvinna med att ha fitta. </div>
<blockquote class="tr_bq">
<i><b>FALL 1 </b>Mats och Emma är gifta sedan flera år. Mats har fortfarande sexlust, men Emma vill mycket mer sällan. Mats tycker det år tråkigt att Emma inte vill ha sex med honom. Emma tycker att sex känns tråkigt och mekaniskt och önskar mer kyssar och smekningar på andra ställen än könet. </i></blockquote>
<div>
Just detta upplägg upplever jag är väldigt vanligt. Kommentarer på detta kan bli att det är tröttsamt typiskt att det låter som att kvinnan vill ha mer kyssar och romantik. Och typiskt att mannen är den med sexlust, medan kvinna är den utan. Min poäng idag kommer vara att det egentligen är Mats som saknar sexlust i det här upplägget, och Emma den som har sexlust.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
<b>Om jag själv skulle beskriva den enskild största skillnaden mellan mäns och kvinnors sexualitet i Sverige idag så skulle det vara att de praktiker som räknas som "riktigt sex" är påtagligt mer sannolika att leda till orgasm hos män än hos kvinnor. Detta har väldigt många olika konsekvenser.</b></div>
<div>
<b><br /></b></div>
<div>
Sedan vill jag också införa två begrepp som vi ska skilja på - <b>sexlust </b>och <b>orgasmsug</b>. <b>Sexlust </b>är lusten till att ha sex med en partner, ge och ta, ha ett samspel. Vid <b>sexlust </b>ses det som nåt kul och inte en <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/05/forresten-ar-jag-beredd-att-slicka-dig.html">uppoffring </a>att göra grejer som är mer sexuellt och orgasmiskt stimulerande för partnern än för en själv. <b>Orgasmsug </b>är att vara sugen på en orgasm men att inte vara sugen på all interaktion runtomkring. Vid <b>orgasmsug </b>känns det inte kuli sig att smeka sin partner när det inte ger en själv nåt som tydligt medel till orgasm.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Så låt oss gå till Mats och Emma och se hur det uppfattas när den ena har sexlust och den andra orgasmsug.</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Tänk er ett att <b>Mats har sexlust och Emma orgasmsug</b>. Den sannolika utvecklingen är då följande.</div>
<blockquote class="tr_bq">
<i><b>FALL 2 </b>Mats försöker ha sex med Emma. Han börjar smeka och gosa henne, kyssa henne, ge henne sexuella komplimanger, göra inviter, bära till sängen, försöka skapa stämning. Emma är dock inte sugen på sex, fast hon kan vara sugen på orgasm. Emmas säkraste och bästa sätt att komma är att onanera i duschen. Hon gör det i smyg från Mats så att hon kan få sin orgasm och samtidigt slippa förklara varför hon vill onanera men inte ligga med sin make.</i></blockquote>
<div>
Tänk er nu tvärtom, att <b>Emma har sexlust och Mats har orgasmsug</b>.</div>
<blockquote class="tr_bq">
<i><b>FALL 3 </b>Ett bra sätt för Mats att få orgasm är att ligga med Emma. (Han får orgasm och på ytan ser det ju ut som att de har sex, så han slipper fundera över jobbiga frågor och förklara dem för Emma) Mats initierar samlag, men är inte sådär jätteintresserad av annat än att komma. Emma vill ha sex. Hon försöker interagera med Mats, och hon vill själv att han interagerar med henne. Smeker henne, kysser henne, gör annat än att onanera i henne. Efter ett tag blir Emma opepp på att försöka nåt mer.</i></blockquote>
<div>
Fall 1 och fall 3 är ju egentligen densamma. Ändå tolkas situationen ofta att det är Mats som har sexlust och Emma som saknar den. Det kan se ut som att Emma vill ha fluff och romantik, medan Mats vill ha sex, när Emma egentligen vill ha sex och Mats vill ha en orgasm. (Och sedan kan man ju skriva kilometer om att "fluff" nedvärderas som en mindre bra och riktig sexuell praktik och böjelse)</div>
<div>
<br /></div>
<div>
Vad tänker ni? </div>
</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-29200409218009353852015-06-23T15:52:00.001+02:002015-06-23T15:52:10.351+02:00Fritt trams och lek kring guld i äktenskap<div dir="ltr" style="text-align: left;" trbidi="on">
Okej så SvD har en text <a href="http://www.svd.se/otrohet-ar-storsta-hotet-mot-relationen/om/makt-i-parforhallanden">där två personer intervjuat gifta par som vart gifta i 50 år</a>. Ett citat är <i>"Min erfarenhet är att otrohet eller polyamori är ödeläggande."</i> och en del personer är ju såklart inte glada i detta uttalande. En har frågat mig om jag har nåt att säga. Klart jag har.<br />
<br />
Att nån persons erfarenhet är att polyamori är ödeläggande bryr jag mig ganska lite om, även om denna person tillåts prata i SvD. Det jag tycker är ett jävligt stort problem är däremot detta babblande om att 50 år av äktenskap är eftersträvansvärt, baserat på -- vadå?<br />
<br />
Det som hänt är alltså att två personer intervjuat 30 par som firat guldbröllop - dvs vart gifta med varann i 50 år. Och det är jättespännande förstås, jätteintressant, det är ju verkligen bra att man lyfter fram avvikande och ovanliga relationsformer! De flesta är ju inte gifta i 50 år, så det är jättevärdefullt att lyssna på dem som är det.<br />
<br />
Sen kan man ju låta bli att bygga jävligt oklara resonemang på att vissa har varit gifta i 50 år. Och det lyckas Crafoords inte med. Som det där citatet ovan, låt oss se det i kontext:<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i>Bland de 30 paren berättade en del om otrohet, något fler kvinnor än män. Paren hade hanterat konflikterna som följde på olika vis. För några tog det år att komma över, vissa sökte hjälp, andra hade ett slags överenskommelse om att ”privata förehavanden på annan ort behöver inte redovisas”. </i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>Clarence fortsätter att förklara varför han i dag förespråkar monogami och trohet. </i></blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>– Annars sätter man stopp för den vuxna sexuella passionens utveckling. Min erfarenhet är att otrohet eller polyamori är ödeläggande.</i></blockquote>
Såtteh... det som hände att en del av paren hade såväl otrohet som överenskommen icke-monogami för sig. Och det gick ju ändå bra med projektet "vara gift i 50 år". Clarences själva tycker att parens gemensamma nämnare är resiliens, förmågan att återhämta sig från svårigheter. Det låter bra. MEN VAR I HELVETE KOMMER HOPPET TILL MONOGAMIN IFRÅN? Goddag yxskaft.<br />
<br />
Kul i sammanhanget är förresten att denne Clarence Crafoord är inne på sitt fjärde äktenskap. Där nånstans kan man ju tycka att han kanske borde reflektera om att monogami inte funkat så jädra bra för honom, för av det jag förstått hade han aspirationen att vara mono i alla dessa och hittills misslyckats i tre fall av fyra (hur det gått i hans icke-registrerade relationer vet jag ju inte, men anar att även dessa har inte varit särskilt lyckade i att vara livslångt monogama). Men Clarence väljer att prata om 68 åch sexuell revolution istället om att monogami också liksom är ödeläggande om man ska se på hans verkliga indata.<br />
<br />
Annan rolig sak som händer är ju detta att man tar folk i en viss specifik relationstyp. Sen tar man dem som "lyckas" med det, är nöjda etc. Sedan drar man slutsatser om att dessa personer skulle vara generaliserbara och deras erfarenheter allmängiltiga.<br />
<blockquote class="tr_bq">
<i><b>Har de som bara haft en enda sexpartner inte gått miste om något i sina liv?</b></i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i><b></b>– Nej! Det kan låta som en moralistisk stränghet. Men även för individerna är det här nog vad vi förstår tryggt och tillfredsställande för de här människorna, säger Clarence.</i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>– Bekräftelsen och närheten som man kan räkna med ger trygghet och gör att man vågar mer. Och så är det positivt för hälsan, immunförsvaret påstås bli bättre, säger Gunnel.</i><br /></blockquote>
Det är förstås ren jävla trams att man inte skulle gå miste om något om man endast hade haft en sexpartner. En femåring som inte vet vad sex är skulle kunna förklara det för en. Det är mycket möjligt att om man gillar att bara ha en partner så finns det fördelar med att bara ha en partner, men det är klart man tappar en massa potentiellt bra (eller dåliga) erfarenheter. Fan vet ni om detta med att inte gå miste om saker med endast en partner, författarna, ni har ju båda äktenskap bakom er! Men nähej, i äkta monoluftslottanda så är det ju inte så att de ser på varandra med förtroende och tillit och ba "det tillför mig ingenting att ligga med dig, eftersom jag legat med andra".<br />
<br /><blockquote class="tr_bq">
<i><b>Önskar ni själva att ni hade levt i en 50-årig relation?</b></i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i><b></b>– Jaa. Man gifter sig ju med den intentionen. Sen blir ju inte alltid rätt, säger Gunnel och syftar på sitt första äktenskap. Clarence lyfter fram hur allmängiltig strävan efter att leva i par är.</i> </blockquote>
<blockquote class="tr_bq">
<i>– Om vi betraktar äktenskapet som frivilligt i ett jämlikt samhälle där män och kvinnor har lika mycket makt så är det vad människor vill ha. Folk vill ha allvarliga, lust- och tillitsfulla förhållanden, oavsett om de är samkönade eller inte, säger Clarence.</i></blockquote>
Man kan förstås tacka Clarences för deras otroooooliga tolerans och acceptans i att "allvarliga, lust- och tillitsfulla förhållanden" faktisk är könsoberoende. Som vanligt sträcker inte toleransen och acceptansen till att sådana förhållanden även kan innehålla olika grader av icke-monogami. Men jaja, strunt samma, kan vi prata om detta med vilja? För som vanligt blandar man ihop dagdrömmerier och vad människor faktiskt vill göra. Båda författarna ville ju uppenbarligen inte leva i tidsrekordtagande äktenskap med sina tidigare partners, annars hade de ju gjort det.<br />
<br />
Och visst ja, det vore ju soft att hitta "rätt" från start (läs <a href="http://ablativ.blogspot.se/2015/03/din-perfekta-matchning-ar-folrstas-inte.html">här </a>tidigare utbrott om att den rätte anses definitionsmässigt vara mono, dafuq), men det är typ som det här med att <a href="http://ablativ.blogspot.se/2010/10/hemmafru-och-garna-ga-pa-bal-minst-en.html">kvinnor vill vara hemmafruar</a>. Det är ju rätt få som vill vara hemmafruar om det innebär halverad inkomst och hårt slit. Det är nog många som skulle vilja vara hemmafruar om det innebar att slippa jobba och bara softa. Att vilja ha livslånga monogama relationer är samma kategori som att vilja vinna på Triss, leva i ett slott, vara en alv, och annat som man gärna tänker att man vill, men för det mesta har vett att inte räkna med.<br />
<br />
Det hära med "jämlikt samhälle där män och kvinnor har lika mycket makt" är för övrigt också ganska mycket sagostund. Men för mig ett betydligt mer intressant mål att kämpa för än att människor ska leva i statligt registrerade parrelationer i exakt 50 jordsnurr.<br />
<br />
Så vad tänker jag om det hela? Jag tänker att man ska ge fan att dra generella slutsatser av en skevt urvald grupp. Och ska man dra slutsatser så får man väl åtminstone skärpa sig och se till att man håller sig till infon man fått från dessa 30 par, och inte till att passa på och prata om sina monogama värderingar helt plötsligt. Och så är det ju <a href="http://ablativ.blogspot.se/2014/05/recension-av-strange-bedfellows.html">alltid roligt</a> hur man inte kan vaska fram par som faktiskt är livslångt monogama ens till en text som hyllar livslång monogami.<br />
<br />
Och till alla som lever i relationer som de trivs i och vill vara i - grattis! Fan va kul för er!</div>
Tanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.com2