tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post4380477574435095747..comments2023-10-19T12:52:25.612+02:00Comments on Duktiga och intelligenta Tanja Suhinina: Jag existerar inte för att bekräfta monoamorösas valTanja Suhininahttp://www.blogger.com/profile/13673914140501699318noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-77657066604262484202013-11-21T00:35:13.368+01:002013-11-21T00:35:13.368+01:00Den här kommentaren är egentligen för din blogg re...Den här kommentaren är egentligen för din blogg rent generellt men av någon anledning kändes det extra läglig att posta en kommentar till det här just det här inlägget. Du skriver alltid sjukt vettiga saker och det är kul, intressant och tankeväckande att följa dig. Både tidigare med Phonephucker och nu fortsätter du leverera.<br /><br />Tack och jag hoppas du kommer att fortsätta blogga länge till! :)Anonymoushttps://www.blogger.com/profile/07294984925172192038noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-77136258070959643232013-11-19T16:20:40.377+01:002013-11-19T16:20:40.377+01:00Bra rutet. Det handlar väl om att så många monosar...Bra rutet. Det handlar väl om att så många monosar egentligen inte är nöjda med sin livsstil. Kommer ihåg när jag hamnade i en helt absurd internet-diskussion om otrohet. Majoriteten menade att man ALDRIG KAN VETA om man kommer att vara otrogen eller inte. Jag och ett fåtal till bara "eh jo, det kan man väl, det är väl bara att bestämma sig för att inte vara det och sen är man det inte". Vi blev genast anklagade för att förhäva oss och låtsas vara perfekta helgon snarare än mänskliga. Men öh, en vanlig vuxen människa (snarare än ett helgon) har ju ändå förmågan att kontrollera sig själv även om hen blir kåt (har man inte det kanske man bör låsas in någonstans för omgivningens bästa). <br />Det var så uppenbart att majoriteten av monosarna ville hålla en dörr öppen liksom, genom att låtsas som att otrohet rätt som det är kan "hända", ungefär som att det rätt som det är bara händer att man backar in i en sten med bilen när sikten är riktigt dålig. Och har man den inställningen så är man nog inte så himla nöjd med sitt mono-val.Jeppssonhttps://www.blogger.com/profile/05016901164247140438noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-60835042755080606202013-11-18T18:46:04.488+01:002013-11-18T18:46:04.488+01:00Good point!
Vad jag kommer att tänka på är hur ja...Good point!<br /><br />Vad jag kommer att tänka på är hur jag får samma spontana reaktioner av folk när det kommit på tal att jag är vegan. De vill att jag ska säga att det är jobbigt och de vill att jag ska veta att de skulle aldrig klara det.Anoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-71190988358646221802013-11-17T19:04:10.272+01:002013-11-17T19:04:10.272+01:00Hej Tanja,
Jag såg inslaget du skriver om här fö...Hej Tanja, <br /><br />Jag såg inslaget du skriver om här för ett par dagar sedan och tyckte du var väldigt bra, men blev upprörd över hur de tre monosarna behandlade dig. Bland annat för detta du beskriver, att de gjorde allt för att få dig att bekräfta deras monoval. Jag reagerade särskilt på detta att du äntligen blev "lite mänsklig ändå", när de kunde få det till att du vår åtminstone lite lik dem. <br /><br />En hade verkligen kunnat spela mononormativitetsbingo där och få fem i rad: orsaksförklaringen "ickemono beror på översexualitet", orsaksförklaringen "det räckte inte med en", "ickemonosar är känslokalla", "ickemono handlar huvudakligen om sex", "men tänk på barnen". 5 diagnalt, BINGO!<br />Plus att de ovanpå allt var konsekvent heteronormativa i sina antaganden om könet på dina andra partners. <br /><br />Jag delar din erfarenhet av att det enda jobbiga med att inte vara mono är den mononormativa omgivningens ständiga (och ofta sjukt oförskämda) tjat om att det borde vara jobbigt.<br /><br />En strategi som faktiskt hjälpt mig i mötet med monopuckon, både i vardagssammanhang och intervjusammanhang (jag har också blivit intervjuad för TV som det märkliga ickemonot) går ut på att 1. lyfta samtalet till strukturnivå och 2. (i intervjusammanhang) säga det jag vill få fram oavsett vad jag får för frågor. När de första mononormativa frågorna på invividnivå kommer går jag direkt in på hur strukturell mononormativitet samverka med andra normer för att legitimera stora snedfördelningar av makt och resurser. Sen kommer kanske en till fråga om "hur jag hinner med", om det "inte är jobbigt ändå" osv. Jag fortsätter bara med den strukturella maktanalysen och hur de bidrar till upprätthållandet av förtryckande strukturer, hur monoprivilegier hänger ihop med vithetsprivilegier, heteroprivilegier mm, på bekostnad av alla som befinner sig utanför dessa normer. En liten historielektion också kanske, i form av att mononormen varken är historielös eller universell, att den "romantiska kärleken", som en bara ska kunna känna med en person i taget, är ett sentida påfund, att mononormens upphöjande till lag (tvåsamt äktenskap) är ett ekonomiskt avtal som ytterst handlar om att bevara/öka ägandekoncentrationen, bla bla bla. Ja, du förstår. En behöver inte ranta som jag alltid, men min erfarenhet hittills är att det är ganska effektivt att rikta fokus tillbaka mot monosarnas del i strukturellt förtryck, inte bara genom sina normativa frågor, utan genom sin oreflekterade vardagsmononormativitet och göttande i sina monoprivilegier, som sker på vår bekostnad. <br /><br />He, detta blev lite långt, men hoppas det kan hjälpa.Ellennoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-922269194026227707.post-61849939503038255162013-11-17T18:59:19.894+01:002013-11-17T18:59:19.894+01:00Åh, vilket bra inlägg, med riktigt relevanta och b...Åh, vilket bra inlägg, med riktigt relevanta och bra råd! Tack för det!Petra Veronicanoreply@blogger.com